Omställning

Det som framkom gällande omställningen i våra samtal med respondenterna var:

● Hur de fick beskedet och lärarnas involvering i omställningen ● Utbildning i det nya arbetssättet och lärarnas inställning till det ● Avsaknad av utrustning från skolan

● Elevernas olika tekniska förutsättningar ● Skillnader i lärares arbete med förberedelser ● Positiva aspekter med omställningen

5.3.1 Hur de fick beskedet och lärarnas involvering i omställningen

I intervjuerna berättade respondenterna om hur de fick beskedet från sin skolledning att skolundervisningen hädanefter skulle ske över distans i och med rekommendationerna från folkhälsomyndigheten. De berättar även om hur de inte var involverade i processen utan att de istället blev förklarat för dom hur det skulle gå till.

5.3.2 Utbildning i det nya arbetssättet och lärarnas inställning till det

Samtliga respondenter berättade att de i stort sett inte fick någon utbildning i programmen, en anledning till detta upplevdes bero på att omställningen skedde så hastigt vilket ledde till att det saknades resurser och kunskap från skolans håll. En sak man kan reflektera över här är varför lärarna inte har fått utbildning i efterhand, när förändringarna hade satt sig mer och den initiala “paniken” som Respondent 3 beskriver hade lagt sig. Lärarna beskriver istället om hur deras utveckling sker genom kunskapsutbyten mellan varandra.

Det som även framkom i våra samtal var att äldre lärare i större utsträckning var mer negativt inställda till det nya arbetssättet och kände en oro för hur det skulle kunna bedrivas på ett bra sätt. Om vi funderar kring detta i relation till den tidigare nämnda avsaknaden av utbildning kan man fundera kring om det hade fördelaktigt att prioritera de äldre lärarnas utbildning i den initiala fasen av omställningen då de kanske hade störst behov utav det samtidigt som resurserna var begränsade.

5.3.3 Avsaknad av utrustning från skolan

Respondenterna berättade även om att de inte hade blivit försedda med nödvändig utrustning från skolan i form utav till exempel headsets. Krutka (2016) skriver om hur det är viktigt att ha i åtanke vilken miljö man använder de digitala kommunikationsverktygen i då man i största möjliga mån vill undvika störningar såsom bakgrundsljud och dålig mikrofonkvalitet. I och med den snabba omställningen är det förståeligt att alla skolor inte var beredda och kunde förse dess lärare med den nödvändiga utrustningen, vi tycker dock att det är anmärkningsvärt att våra respondenter berättade att de fortfarande, över ett år efter

omställningen inte har fått så grundläggande utrustning som ett headset för att öka kvaliteten på lektionerna från sin arbetsgivare. Respondenterna berättade istället om hur vissa lärare har tagit saken i egna händer och själv gått ut och köpt headsets för att öka undervisningens kvalitet.

5.3.4 Elevernas olika tekniska förutsättningar

Utöver lärarnas bristfälliga förutsättningar kom det även fram att många elever hade långt ifrån de bästa förutsättningarna för att ha undervisning över distans. Respondenterna berättade om hur kvaliteten på elevernas utrustning såsom mikrofon varierade i stor utsträckning och att de hade svårt att höra vissa elever, samt att vissa elever hade problem med sin internetuppkoppling hemma. Här kan man reflektera kring om skolan i framtiden skulle erbjuda sina elever grundläggande utrustning såsom headsets för att öka kvaliteten på undervisningen. Som konstaterats tidigare blir ju kommunikationen ett stort problem när undervisningen sker på distans och om eleverna har dåliga mikrofoner är det inte en alltför långdragen slutsats att deras ovilja att prata under lektionerna blir än större.

5.3.5 Skillnader i lärares arbete med förberedelser

I enlighet med tidigare forskning (Orhan & Beyhan, 2020) berättade respondenterna även om hur de upplevde det svårt att förbereda material och att själva undervisningen försvårades då den sker över distans via digitala kommunikationsverktyg, de nämnde hur de var tvungen att anpassa sitt material till distansundervisningen och att vissa moment blir svårare eller helt enkelt omöjliga att genomföra. En utav respondenterna berättade även om hur detta ledde till att mer tid behövde läggas på förberedelserna än i närundervisning.

5.3.6 Positiva aspekter med omställningen

Trots de upplevda problemen kring omställningen fanns det även saker som upplevdes som positiva med det nya arbetssättet. Speciellt Respondent 3 som undervisade i ett praktiskt ämne nämnde hur hen önskade att en del av undervisningen skulle fortsätta bedrivas på distans och att möten mellan lärare hade blivit mer effektiva sedan omställningen.

Efter att ha pratat med respondenterna kan vi bekräfta det som Al-Samarraie (2019)

beskriver, att nuvarande policies och undervisningsstrategier inte är redo att ge en omfattande inlärningsupplevelse för studenter över distans. Arbetet försvårades självklart av den snabba omställningen men vi kan efter våra samtal konstatera att skolan, nu över ett år senare, fortfarande inte har hållit en mer genomgående utbildning i de digitala

kommunikationsverktygen. Samtidigt som grundläggande utrustning såsom headsets för att förbättra kommunikationen mellan lärare och elever inte har tillhandahållits. Vi kan

konstatera att det saknas strategier och riktlinjer från skolans håll när det kommer till hur distansundervisning skall bedrivas i gymnasieskolan. Ett exempel på detta är bland annat det en utav respondenterna berättade om hur vissa av hens kollegor tog emot uppgifter via det digitala kommunikationsverktyget trots att det inte finns någon plagieringskontroll, skolan saknade helt enkelt riktlinjer kring detta.

Att skylla alla problem på den snabba omställningen finner vi heller inte rimligt då en utav våra respondenter hade deltagit i distansundervisning och utbildningar före pandemin och gymnasieskolans omställning. Hen berättar om hur det likt nu upplevdes vara en brist på utbildning och att lärarna istället lärde sig av att använda programmen själva och dela med sig bland varandra av sin kunskap istället för att få en genomgående utbildning i

6 Slutsats

6.1 Omställningen till distansundervisning

Vårt resultat påvisar vilka utmaningar lärarna har stått inför i och med omställningen till distansundervisning i samband med Covid-19. Bristande involvering i processen vid övergången till distansundervisning och bristande utbildning i de digitala

kommunikationsverktygen var återkommande för våra respondenter. Respondenterna hade heller inte fått nödvändig utrustning av skolan såsom headsets. En positiv sak som kommit ur omställningen till distansundervisningen var enligt en respondent att effektiviteten på möten har ökat.

6.2 Kommunikation

Resultatet beskriver flera utmaningar kopplat till lärares kommunikationen med eleverna i lektionsmomentet. En stor del av den tidigare forskning som presenteras i teoriavsnittet bekräftas i vårt resultat. Tidigare forskning har påvisat att elevdeltagande ökar om eleven har sin webbkamera igång. Vårt resultat pekar inte mot att elevdeltagande ökar om webbkameran är igång, utan snarare att elevdeltagandet försämras när elevens webbkamera är påslagen.

6.3 Digitala kommunikationsverktyg

I vårt resultat har vi fångat lärarnas upplevelser av de digitala kommunikationsverktygen. Resultatet pekar ut både bra och dåliga saker med de digitala kommunikationsverktyg som används vid undervisningen samt vilka utmaningar lärarna står inför gällande användningen av verktygen. Verktygen har brister och är inte optimalt anpassade för undervisning i gymnasieskolan.