Digitaliseringen och ämnet samhällskunskap

Tidigare forskning antyder att lärarna är en nyckelfaktor för att implementeringen av skolreformer och för att andra ändringar ska lyckas (Lidensjö & Lundgren, 2014, s. 176). Därigenom kräver dessa ändringar även att lärarna stödjer dem för att de ska få genomslag i praktiken (Cuban, 1993, s. 273-274). Resultatet i den här studien visar på att samtliga av de tillfrågade lärarna uppfattar det som relevant att undervisa om digitaliseringen som ett fenomen i ämnet samhällskunskap och att det är en naturlig del av ämnet. Därigenom finns det vissa möjligheter för att innehållet ska aktualiseras i den framtida implementeringsfasen när revideringarna träder i kraft.

34 Andra studier pekar även på att lärarna bör involveras i förändringsprocessen för att

implementeringen av nya ändringar i skolvärlden ska lyckas (Cuban, 1993, s. 273-274). Lärarnas upplevelser i den här studien var att de inte kände sig delaktiga i

förändringsprocessen alla lärare anser exempelvis att de inte har fått tillräckligt med information om vad revideringen innebär och två av fyra visste inte ens att revideringen existerar. Lärarna uttryckte detta bland annat som att de dels hade velat veta vad Skolverket har för definition av själva begreppet och dels hur de ska väva in det i utformandet av deras kurser. En annan stor påverkansfaktor är hur snabbt ändringar och reformer går från att utformas till att de träder i kraft (Skolverket, 2013, s. 14). Detta i samband med att lärare inte anser ändringarna önskvärda eller relevanta minskar möjligheterna för genomslag. Eftersom de intervjuade lärarna upplevde det som att ändringarna både var snabbt införda och att de inte hade delgetts tillräckligt med information så kan det tyda på att det kan finnas viss problematik med att detta nya innehåll ska få genomslag.

Sammanfattningsvis så uppfattar alltså de tillfrågade samhällskunskapslärarna det som att digitaliseringen är ett relevant fenomen att undervisa om i ämnet samhällskunskap. Samtidigt erfar de att stödet från styrande organ är bristfälligt från utformningen av den reviderade läroplanen till hur det praktiska genomförandet ska gå till. Detta är faktorer för att en ny läroplan ska få genomslag och i det här fallet tyder det på att förutsättningarna delvis är goda men att det även kan finnas svårigheter för dessa ändringar att få genomslag i framtiden.

5.2 Kunskaper om digitalisering

Enligt Cuban (1993, s. 273-274) så är en annan påverkansfaktor för att en ny ändring ska lyckas att lärarna behöver förstå den nya kunskapen som tillförs i en ny reform eller ändring. De intervjuade lärarna i denna studie hade olika uppfattningar om deras egna kunskaper om det nya innehållet där hälften uppfattade sina kunskaper som goda medan hälften uppfattade sina kunskaper som bristfälliga. Det som var gemensamt för de tillfrågade lärarna är att de anser att deras egna kunskaper är beroende av deras personliga intresse för ämnet. Ingen av dem kunde erinra sig om att hade studerat digitaliseringens effekt på samhället i deras studier på universitet och högskola. I samband med detta upplevde lärarna alltså att de saknade utbildning om ämnet på en vetenskaplig nivå. En möjlig problematik kan alltså finnas i implementeringen av dessa ändringar ifall en stor del av lärarkåren uppfattar sina egna kunskaper inom ämnet som bristfälliga.

35 Digitaliseringen som ett fenomen och begrepp är dessutom inte väldefinierat och kan ha olika innebörd i olika sammanhang (Edvardsson, m fl., 2018, s. 16). De intervjuade lärarna hade alla olika uppfattningar om dess innebörd och vilka delar de planerar att integrera det i inom sin undervisning i samhällskunskap. De flesta av de delarna de nämnde i samband med digitaliseringen av samhället, som exempelvis medier och demokrati, är dock både överensstämmande med Skolverkets tillägg i det centrala innehållet samt

Digitaliseringskommissionens (2016, s. 50) definition av digitalisering och det samhällsvetenskapliga perspektivet.

Denna problematik om begreppet digitalisering och dess plats i den reviderade läroplanen, exemplifierar lärare 4 väl:

“Jag kan ju utifrån min egen erfarenhet och min egen bild av vad digitaliseringen kan innebära hitta relevanta kopplingar, men sen vet inte jag om det är vad Skolverket avser med begreppet eller om de överhuvudtaget har någon riktig definition av det”.

Dessa oklarheter och skillnader mellan styrande organ och praktiserande lärare kan alltså innebära vissa svårigheter i realiseringsarenan (Lidensjö & Lundgren, 2014, s. 176) när samhällskunskapslärare ska undervisa om själva begreppet. Vidare utvecklar lärare 4 detta i ett ytterligare resonemang där han beskriver begreppet som ett så kallat “modeord” som har införts i läroplanen för att det är trendigt. Sådana problem är ständiga i formuleringsarenan (Lidensjö & Lundgren, 2014, s. 175) där politiker mer än någonsin behöver förhålla sig till hur ändringar uppfattas av allmänheten idag.

5.3 Nytt yrkesuppdrag

Flera studier påvisar att skolreformer kan påverka lärares arbetssituation negativt, bland annat genom tidsbrist och ökad stress (Skolverket, 2013, s. 14). Detta ökar dessutom när lärarna själva upplever att förändringarna inte är väl förankrade. I samband med skolreformen 2011 upplevde de tillfrågade samhällskunskapslärarna just detta; att vissa kurser blev mer

komprimerade och att det fanns oklarheter om hur den nya betygsskalan ska tillämpas i praktiken. I allmänhet upplevde lärarna alltså främst hinder i sitt yrkesuppdrag i samband med den förra skolreformen.

36 Uppfattningarna om den nya reviderade läroplanen består främst av hinder baserat på brist på kommunikation från Skolverket om vad som ska undervisas och hur undervisningen ska gå till. Dessutom hade majoriteten inte heller fått någon information om att revideringen ens existerar, vad den innehåller och att den träder i kraft från och med sommaren 2018. Visserligen upplever alla de tillfrågade att tilläggen i centralt innehåll om digitaliseringens påverkan på samhället är relevant för ämnet samhällskunskap, men dessa oklarheter och brist på information kan bidra till hinder och svårigheter i implementeringen av innehållet och i lärarnas framtida yrkesroll.

Att lärarna upplever att de inte vet hur skolverket vill att de ska undervisa om det nya innehållet kan tyda på en stor möjlig problematik vid implementeringen av de nya

ändringarna då det är upp till lärarna att tolka läroplanen. Denna otydlighet och vaghet är ett allt mer förekommande fenomen i läroplansreformer och i styrdokument i allmänhet

(Lidensjö, Lundgren, 2014, s. 173). Anledningen till detta är bland annat att fler

intressegrupper och media har mer insyn och påverkansmöjligheter i formuleringsarenan, vilket leder till abstrakta formuleringar med stora tolkningsutrymmen som en kompromiss. I det här fallet innebär det dels att det är svårt att tolka exakt vad som menas i det nya centrala innehållet samt oklarheter exakt hur lärare ska behandla det. Denna otydlighet om det nya yrkesuppdraget kan leda till minskat möjligt genomslag av revideringen (skolverket 2013 s. 6).

Det finns även studier som pekar på en viss problematik om ämnestradition som kan ha en negativ effekt på implementeringen av en skolreform (Skolverket 2013 s. 10). Urvalsgruppen hade olika uppfattningar om hur ämnestraditionen i samhällskunskap påverkar

implementeringen av nya tillägg. Tre av fyra av tillfrågade lärare delar uppfattningen att samhällskunskap är ett ämne där ämnestradition inte har lika stor påverkan som i andra ämnen då det är ett ämne som är under konstant förändring. Denna uppfattning om kopplingen mellan ämnestradition och samhällskunskap tyder alltså snarare på en viss möjlighet om nytt innehåll i ämnet snarare än att det utgör ett hinder för lärarnas yrkesroll. En av lärarna upplevde det dock som att ämnestradition skulle kunna vara ett hinder vid implementeringen av nya ändringar i innehållet. Han menar på att vissa lärare har en tanke om hur de anser att en kurs ska se ut och att de oftast inte är så villiga att ändra på det upplägget.

37

5.4 Vidare forskning

Eftersom den reviderade läroplanen inte träder i kraft förrän den första juli 2018 så finns det inget forskningsunderlag om dessa specifika ändringar. Syftet med den här uppsatsen är att fungera som ett sorts stickprov för att visa på olika uppfattningar hos samhällskunskapslärare vilket kan fungera som en inkörsport till annan forskning. Vidare forskning skulle kunna applicera annan metodik för att få ett statistiskt underlag för att öka

generaliseringsmöjligheter. Detta skulle kunna ge en bild över vad samhällskunskapslärare anser om förändringarna för att på så sätt kunna öka möjligheterna att förutse effekten av revideringen i framtiden.

Studier visar att det tar lång tid för reformer att få genomslag och det är svårt att avgöra exakt vad förändringar beror på (Skolverket, 2013, s. 6). Därigenom skulle det i framtiden även kunna genomföras studier om revideringens effekt på skolan och dess genomslag i praktiken. Denna studie hade på grund av praktiska skäl och av dess avgränsningsanspråk enbart

möjlighet och syfte att undersöka de delar av ändringarna som behandlade tilläggen i syfte och centralt innehåll om digitaliseringens påverkan på samhället. Vidare forskning skulle i detta fall även kunna undersöka lärares uppfattningar om de resterande ändringarna i den nya reviderade läroplanen och effekten av samtliga ändringar.

38

6. Slutsatser

Utgångspunkten i studien var att ta reda på samhällskunskapslärares olika uppfattningar om tilläggen i centralt innehåll som behandlar digitaliseringens påverkan på samhället. Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ forskningstradition vilket minskar möjligheten för

generaliseringsanspråk. Trots detta kan vissa slutsatser dras utifrån insamlad data som kan ha vissa implikationer i implementeringsfasen av den nya reviderade läroplanen som träder i kraft den 1:a juli 2018. Nedan presenteras sammanfattande de mest betydande fynden i studien och de slutsatser som kan dras av dem.

Alla medverkande gymnasielärare i samhällskunskap uppfattar tilläggen i centralt innehåll om digitaliseringens påverkan på samhället som relevant för ämnet. Majoriteten lyfter fram det som naturligt förekommande och förenligt med samhällskunskapens ämnestradition, men samtliga avser att inte behandla det som ett eget arbetsområde.

De tillfrågade lärarnas uppfattningar om sina egna ämneskunskaper om digitaliseringen av samhället som ett fenomen skiljer sig åt. Ingen av dem har studerat det i sin tidigare utbildning och kunskaperna grundar sig främst i personligt intresse om ämnet. Lärarna uppfattar det även som att det fanns en brist på information om vad dessa förändringar innebär samt konkretisering i hur de ska implementeras.

De tillfrågade lärarna kunde heller inte se några möjligheter med ändringar i läroplanen om deras yrkesuppdrag, både i samband med skolreformen 2011 och denna revidering. De lyfte istället fram att ändringar i yrkesrollen främst leder till tidsbrist och oklarheter.

En positiv aspekt av studiens implikationer för implementeringen av ändringarna är att alla lärare uppfattar ämnet om digitalisering som relevant och naturligt förekommande inom ämnet samhällskunskap. Andra uppfattningar om hinder i samband med ändringar i styrdokument som oklarheter, informationsbrist, konkretisering, tidsbrist och bristande kunskaper om ämnet kan dock påverka hur revideringen tas emot samt hindra hur den aktualiseras.

39

7. Referenslista

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Cuban, L. (1993). How teachers taught: constancy and change in American classrooms, 1890-1990. (2. ed.) New York: Teachers College Press.

Cuban, L. (2013) Why so many structural changes in schools and so little reform in teaching practice. Journal of Educational Administration, Vol. 51 Issue: 2, pp.109-125,

http://dx.doi.org/10.1108/09578231311304661

Cöster, M. & Westelius, A. (2016). Digitalisering. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Digitaliseringskommissionen. (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle- fyra temarapporter. Stockholm. Statens offentliga utredningar.

Edvardsson, J., Godhe, A. & Magnusson, P. (2018). Digitalisering, literacy och multimodalitet. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Handbok i kvalitativ analys. (S. 16-43).

Hopmann, S. (1999). The Curriculum as a Standard of Public Education. Studies in Philosophy and Education vol. 18 https://doi.org/10.1023/A:1005139405296

Kättström, D. (2016). Digitaliseringen förändrar hela vår värld.

https://www.forskning.se/2016/04/12/digitaliseringen-forandrar-hela-var-varld/ [Hämtad 2018-01-25]

Lindensjö, B. & Lundgren, U.P. (2014). Utbildningsreformer och politisk styrning. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

40

Regeringen. (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner.

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner- och-kursplaner/ [Hämtad 2018-05-23]

Skolverket (2013). Forskning om skolreformer och deras genomslag [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Skolans digitalisering https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser- for-larande/itiskolan [Hämtad 2018-05-23]

Sundberg, D. (2005). Skolreformernas dilemman [Elektronisk resurs]: En läroplansteoretisk studie av kampen om tid i den svenska obligatoriska skolan. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2005

Starrin, B. & Svensson, P. (red.) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet, Stockholm.

41

8. Bilagor

Intervjuguide

Introduktion

Mitt namn är Albin Stern och mitt namn är Gustav Ferneborg och vi läser sista året till ämneslärare för gymnasiet. Just nu arbetar vi med en examinationsuppsats där vi vill ta reda på yrkesverksamma samhällskunskapslärares åsikter om de nya ändringarna i läroplanen för samhällskunskap. Innan vi börjar vill jag bara påpeka att du kommer vara helt anonym i intervjun och att du inte behöver svara på några frågor som du inte vill. De som kommer se dina svar är? Innan vi börjar med denna intervju så vill vi börja med att tacka dig för att du ställer upp på denna intervju.

Bakgrund/uppvärmningsfrågor

● Du är yrkesverksam som lärare inom samhällskunskap, korrekt? ● Hur länge har du arbetat som lärare?

● Hur gammal är du?

● Vilket/vilka andra ämnen undervisar du i?

Det har utkommit en ny reviderad läroplan som alla lärare ska följa från och med den 30:e juni. Syftet med revideringen är att man ska försöka stärka elevernas digitala kompetens och kunskaper på en nationell nivå. Just i samhällskunskap är detta tvådelat, dels har det

tillkommit mer om att elever ska lära sig att använda digitala verkningsmedel, men även om hur digitaliseringen har påverkat samhället i stort. (ta upp exakt vad det står i centralt

innehåll?)

● Var du medveten om dessa ändringar innan?

Kärnfrågor

Vilka möjligheter och hinder upplever samhällskunskapslärare finns om ändringar i deras yrkesuppdrag?

● Kan det finnas allmänna möjligheter om skolreformer och ändringar i styrdokument? ● Kan det finnas några utmaningar som du kan se om skolreformer och ändringar i

styrdokument?

● Har du varit yrkesverksam under någon skolreform? Hur upplevde du effekterna av den?

42 ● Anser du att yrkesverksamma lärare får tillräckligt med kunskaper om

skolreformer/ändringar i styrdokument?

● Hur ser du på lärares individualitet kontra styrning ovanifrån?

● Vilka svårigheter kan finnas i att implementera nytt innehåll i ett ämne som har en viss ämnestradition?

● Till vilken grad skulle du säga att din undervisning styrs av läroplanen? Finns det några andra faktorer som påverkar hur du planerar din undervisning?

Vilka är lärares attityder till att digitaliseringens påverkan på samhället får en plats i det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap?

● Vad anser du om denna ändring?

● Upplever du att du har fått tillräckligt med kunskaper om ändringarna i den reviderade läroplanen? Hur fick du informationen? Hur kan informationen förmedlas bättre? ● Behöver elever lära sig om digitalisering? Varför?

● Är digitaliseringen av samhället relevant för ämnet samhällskunskap? Hur? ● Finns det några delar av samhällskunskap där det skulle vara extra viktigt?

(demokrati, media, arbetsmarknad, politik)

● Kan det finnas svårigheter i att undervisa om digitalisering? (både hen och för andra lärare, ständigt föränderlig teknik?) Introducera något nytt i läroplanen, äldre lärare) ● Kan du se att det finns några möjligheter som tillkommer med dessa ändringar i det

centrala innehållet?

Vad är samhällskunskapslärares uppfattningar om deras egna ämneskunskaper om digitalisering och samhället?

● Hur stor del av din utbildning handlade om skolreformer och kunskaper om läroplaner?

● Vad anser du om dina ämneskunskaper om digitalisering

● Kan du komma ihåg om du har läst något om digitaliseringen under din utbildning? Var det en stor del av det?

● Var det någon fokus på just påverkan på samhället?

● Anser du att din utbildning har gett dig tillräckliga kunskaper om digitalisering? ● (Fortbildning)

43 ● Tror du att det kommer vara enkelt att undervisa om det? Är dina kunskaper

tillräckliga?

Avslutning