Större förändringar

Det sista stora temat som framkom under analysen behandlar vad de intervjuade lärarna har för tankar och uppfattningar om större ändringar i deras yrkesuppdrag. Dessa svar är främst baserade på större skolreformer vilka relateras till den senaste skolreformen 2011 då dess utformning och effekter diskuteras även idag. Syftet med denna del är att utröna vilka

möjligheter och hinder lärarna upplevde i samband med större förändringar i sin yrkesroll för att senare sätta det i kontrast till ändringarna i yrkesrollen som tillkommer genom den nya reviderade läroplanen.

Detta tema är indelat i två kategorier. Under kategorin “komprimerat centralt innehåll” behandlas lärarnas upplevelse av de ändringar som gjordes i det centrala innehållet i diverse kurser. Vidare under kategorin “betygssystem” behandlas lärarnas upplevelser av det nya betygssystemet som trädde i kraft 2011.

30 4.4.1 Komprimerat centralt innehåll

En stor del av de hinder som de intervjuade lärarna upplevde under reformen 2011 var att 50- poängskurserna i samhällskunskap fick för mycket centralt innehåll kontra tiden att

genomföra dem. En 50-poängskurs är en kurs som ska motsvara ca femtio timmars undervisning och en 100-poängskurs motsvarar därigenom ungefär hundra timmars undervisning. De kurser som de intervjuade lärarna diskuterar ändrades från 100- poängskurser till 50-poängskurser vid reformen 2011.

Lärare 3:

“...På något sätt kändes det som att Skolverket sa ”De ska inte behöva läsa lika mycket”, men det som blev var att de skulle läsa lika mycket men på hälften av tiden. Och då är det ju elever som troligtvis är svagare eller inte vill… Särskilt i samhällskunskap 1a1, det är vansinnigt hur mycket som ska in där. Så de reaktionerna jag uppfattade inom den ändringen tyckte jag var legitima och jag håller med om det, för jag tycker att det är jättemärkligt. Så jag tycker att den förändringen var bakvänd och jag förstår att lärare tyckte det var jobbigt.”

I samband med reformen 2011 upplever alltså lärare 3 att det fanns en stor frustration bland samhällskunskapslärare på gymnasiet då vissa kurser skars ner i tid men inte i innehåll.

Lärare 2:

“... Om man kan ta dom här 50-poängskurserna som exempel så är det nästintill omöjligt att

genomföra dom som det står på pappret kontra verkligheten. Så när man har varit med om det några gånger så först får man ju jättemycket panik för jag måste hinna med det och det och det, men sen inser man att det inte går man har för lite tid man kan inte ha det tempot med eleverna på

yrkesprogrammen... Det kommer ju att bli ett antal timmar i förarbete som jag inte hade haft innan, så det blir ju mer arbete såklart.”

Lärare 2 upplever att kurserna är omöjliga att genomföra exakt så som de står i läroplanen. Detta leder enligt honom till att han har utvecklat ett visst sätt att genomföra dessa kurser samt att dessa nya tillägg kommer att bidra till ännu mer extra arbete för planeringen i kursen. Denna uppfattning delades av många av de tillfrågade då de uttryckte en viss frustration om det praktiska genomförandet av dessa mindre kurser.

4.4.2 Betygssystem

Utöver komprimeringen av kurser i samhällskunskap så upplevde flera av de tillfrågade lärarna att det största hindret kring reformen 2011 var oklarheter om införandet av den nya betygsskalan.

31 Lärare 2:

“Alltså jag upplevde väl, när jag kom ut första året upplevde jag att det fanns ett slags irritation i lärarkåren över den gamla lpl 94. Att det hade gått betygsinflation, att det var många elever som fick MVG, att det var bra att det kom något nytt. Men det kändes ju inte jätte väl förankrat när jag kom ut. Mycket träffar både i ämneslag och arbetslag: “Hur ska vi göra och vad innebär egentligen de här nya betygen?” och det kändes som att det var ganska aa det hade kommit väldigt hastigt på och det kändes som att det inte var jätte väl förankrat i verksamheten… och jag visste väl inte heller vad den innebar den reformen”

Lärare 2 uppfattar det som att det fanns en allmän irritation över det gamla betygssystemet, exempelvis på grund av den rådande betygsinflationen. Han anser att det nya systemet inte upplevdes som väl förankrat och att detta innebar en stor ovisshet i arbetslaget om vad den nya reformen innebar. Han exemplifierar detta genom att beskriva att de hade många möten på skolan där de diskuterade hur det nya systemet skulle implementeras.

Lärare 3:

“Först och främst är det jobbigt att tänka om... Men jag känner att i slutändan har vi valt ett yrke där vi måste anpassa oss, så det handlar inte om vad vi tycker och tänker utan det handlar om vad Skolverket säger åt oss att göra och då får vi ta och göra det bara. Det spelar ju ingen roll om jag tycker att F till A-systemet suger för det är fortfarande det betygssystemet jag måste använda, jag kan inte sätta MVG. Men jag tycker att den nya skalan var en bra förändring och jag tror de flesta håller med om det, men jag tror att alla sådana övergångsperioder är ganska dåliga. Sen var det nog så också att folk inte fick någon utbildning i vad det betydde, att det var sådär ”Nu har vi ett nytt betygssystem! Här, ut med det och lös det!” Jag tror det är ett större problem, att de inte förklarar vad förändringen innebär.”

Lärare 3 upplever att de största omständigheterna var bristen på information och utbildning om vad den nya reformen faktiskt innebar. Hon upplever likt lärare 1 att det finns vissa svårigheter i att ändra tankebanor. Samtidigt nämner hon att det är hennes uppgift som lärare att anpassa sig efter Skolverkets direktiv och att lärare egentligen inte har något annat val än att acceptera nya förändringar. Hon upplever även att perioden då reformen ska

implementeras oftast blir dåliga.