Hinder

Det tredje temat som identifierades under analysen behandlar samhällskunskapslärarnas upplevelser om information om revideringen av läroplanen samt ämnestraditionens betydelse för att nytt innehåll ska realiseras i klassrummet vid förändringar. Dessa faktorer utgör möjliga hinder för att skolreformer ska få genomslag i praktiken. Under kategorierna “Tillgänglig information” och “Avsaknad av information” så redovisas vilken information

27 lärarna anser att de har fått om de nya ändringarna samt vem de anser har ansvaret för att informationen når ut till de som undervisar i allmänhet. Vidare under kategorin

“Ämnestradition” presenteras sedan lärarnas uppfattningar om samhällskunskapsämnets ämnestradition samt vad detta kan innebära vid förändringar i styrdokument.

4.3.1 Tillgänglig information

Av de intervjuade lärarna så var det endast lärare tre som kunde påminna sig om att de hade fått information om dessa kommande ändringar i läroplanen.

Lärare 3:

“Jag alltså vi hade en sådan här stor personalkonferens nere i aulan och då pratade de om ”framtidens skola” där de pratade om att barn ska lära sig att programmera redan från tidig ålder och att det är det vi måste anpassa oss till... Det var nog just inlindningen med detta som gjorde att jag blev väldigt negativ till ändringen, men sen när man började prata om vad som faktiskt står, då är det inte mycket av en grej”

Hon beskriver alltså att dessa ändringar endast nämndes i förbifart i samband med annan information om en framtida skola. Dessutom diskuterar hon även sina upplevelser om dessa ändringar och ändringar i allmänhet, vilket hon utvecklar i följande citat:

Lärare 3:

“Ja och det här med att få information och så känns ju inte riktigt som någonting man får. Man kan ju tycka att om nu Skolverket ändrar läroplanen så kanske de borde berätta om det och se till liksom att 'Om du är samhällskunskapslärare, då är det det här som gäller. Det här är ett exempel på hur man kan använda det'- att man faktiskt gör det lättare. För det känns som att vi många gånger i läraryrket blir väldigt utlämnade..."

Hon beskriver det som att det finns brister om hur lärare blir informerade om ändringar och hur de ska hanteras praktiskt i skolan. Därigenom beskrivs en situation där relationen mellan styrande organ och yrkesverksamma lärare är bristfälligt.

4.3.2 Avsaknad av information

Varken lärare 1, 2 eller 4 kunde alltså erinra sig om att de hade fått någon information om ändringarna:

Lärare 4:

“... eftersom det inte är en jättestor förändring så har jag inte förväntat mig att få information om det. Jag kan tänka mig att det blir en folder eller något nyhetsbrev som kommer dyka upp när de redan har

28 gjort det. Men jag tror inte att Skolverket kommer kunna förklara varför de gör det här riktigt på ett övertygande sätt. Så att jag förväntar mig ingenting... Jag tror inte det finns någon riktig eftertanke bakom det, det var ju svårt att säga ”Så här ska du göra och där ska du göra det”

Lärare 4 anser att tilläggen i centralt innehåll inte är en särskilt stor förändring och att han därför inte förväntar sig att Skolverket kommer informera om ändringarna. Han uttrycker sig som att han inte har några större förväntningar om information från Skolverket, särskilt då han anser att de själva inte har någon större tro till sin nya reviderade läroplan.

Lärare 2:

“Ja, men jag tycker ju såklart att en del ligger ju på läraren. Alltså, man ska ju hålla sig uppdaterad i sitt ämne det tycker jag ju absolut och i samhällskunskapen kanske ännu mer än i andra ämnen, lite så. Men jag menar just kompetensutveckling och vidareutbildning är ju svårt att hinna med om man sitter på en heltidstjänst, det är ju inte så att man har massa tid över, så är det ju. Det måste ju ändå på något sätt vara huvudmannens uppdrag att vidareutbilda lärare…”

Lärare 2 resonerar allmänt om var han anser att ansvaret för att informationen om ändringar ligger. Han anser att läraren har ett ansvar att hålla sig uppdaterad om förändringar i sitt ämne samtidigt som han lyfter problematiken om att hinna med att vidareutbilda sig då han anser att det kan vara svårt att finna tid för det när man arbetar heltid som lärare. Vidare beskriver han även att han anser att huvudmannen har ett ansvar för att vidareutbilda lärare. Enligt honom är det alltså ett delat ansvar mellan lärare och huvudman.

4.3.3 Ämnestradition

När det gäller kopplingen mellan ändringar i styrdokument och ämnestraditioner så uppfattar både lärare 3 och 4 att just samhällskunskap är ett ämne som inte är lika baserat på

ämnestradition som andra ämnen.

Lärare 3:

Jag kan tycka att samhällskunskap är ett sådant ämne som gör det svårt att vara fast i gamla spår eftersom det handlar om vad som händer nu. Jag menar, det är svårt för oss att ha exakt samma uppgifter och exakt samma områden från år till år eftersom saker ändras… Sen finns det säkert det här med gamla hundar- att vissa kanske tycker att de har hittat den perfekta lösningen, men jag tycker att tjusningen i samhällskunskapen är att du måste anpassa dig efter vad som är nu... Så jag tror att det är lättare att fastna i en rutin i andra ämnen, men i samhällskunskap tror jag inte riktigt att det går.”

Lärare 4:

“Många So-ämnen är ju samhällstillvända och det är positivt i många fall. Det kan vara lätt att undervisa om och kan uppfattas som relevant för eleverna. Men det gör dem även mer sårbara för trender av olika slag... Så i och med att ämnet är så pass världstillvänt som blir effekten att man vill

29 stoppa in saker i det som kanske inte alltid är så välgrundade. Det går alltid att argumentera för att ”samhället påverkas av det här.”

De båda nämner att samhällskunskapen är öppen till förändring då det behandlar samhället så som det ser ut idag. De uttrycker sig även som att detta är en positiv aspekt av ämnet, men lärare 3 poängterar att det säkert finns många lärare som är fast i ämnestraditioner och därmed inte lika öppna för förändringar. Lärare 4 lyfter även en problematik om att ämnet dessutom är mer öppet för trender och att det då kan finnas en tendens att tillföra nya ogenomtänkta tillägg.

Lärare 2 beskriver dock att ämnestraditioner och vissa lärare kan vara ett hinder för nya ändringar. Han poängterar även att det finns en viss allmän diskrepans mellan vad som avses i styrdokument och vad som faktiskt sker i klassrummen.

Lärare 2:

“Ja de gör ju det. Sen tror jag generellt också att beslutsfattare och så lägger för stor vikt vid vad de skriver i de där papperna för det utvecklas ju en praktik på skolor och så där lärare undervisar en kurs ett antal gånger. De har ju en uppfattning om hur en kurs ska se ut, sen kanske läraren inte lägger så jättestor vikt vid att det görs ändringar i dokumenten. Så absolut jag tror att ämnestradition kan liksom motverka, ja vad ska man kalla det, uppdateringar”