Digitaliseringens inverkan på revisionsrisken

Den tekniska utvecklingen har resulterat i att revisorns arbetssätt har förändrats. Att vara medveten om potentiella risker som digitaliseringen medför är därmed av betydelse för att säkerställa att revisionsrisken inte påverkas negativt.

Riskbedömningen utgår fortsatt från revisorns kunskap men i och med digitaliseringen har granskningen av risker förändrats förklarar R1. Det är numera ett mer detaljfokuserat arbetet gentemot tidigare då det var mer analytiska bedömningar beskriver R1. I dagsläget kan revisorerna med hjälp av digitala hjälpmedel generera relationstal för att bedöma rimligheten i påståenden och erhåller förslag på hur stora felaktigheter som kan accepteras beskriver R1. Digitaliseringen har även medfört att kraven ökat och i dagsläget krävs det att ett specifikt antal underlag ska granskas vilket inte var fallet tidigare beskriver R1.

“Jag tror vi har fått en betydligt bättre lägsta nivå” eftersom revisionerna är mer genomarbetade än vad de var för 10–15 år sedan vilket bidrar till en högre kvalitet förklarar R1.

Möjligheten att upptäcka risker har inte förändrats i och med den tekniska utvecklingen men anledningen till det är att R2 alltid genomför en egen riskbedömning som ett tillägg till de digitala hjälpmedlen. R2 berättar att digitala hjälpmedel inte har förorsakat några problem ännu men däremot kan det uppmärksammas en skillnad mellan de risker som tekniken framställer och revisorns riskbedömning. I sådana situationer väljer R2 alltid att komplettera riskanalysen med dessa risker. R2 ser en risk med detta och menar på att i de fall en revisor blir programstyrd är det inte säkert att revisorn upptäcker ytterligare risker.

Den stora risken med digitala hjälpmedel är därmed i de fall revisorn enbart förlitar sig på det material som systemet tillhandahåller beskriver R2.

Riskbedömningen hanteras av den enskilde revisorn men revisioner på större bolag kan vara väldigt komplexa och det kan därav vara nödvändigt att IT-experter säkerställer tillförlitligheten till kundens system innan revisionen påbörjas berättar R3.

Digitaliseringen har förenklat preliminära analyser som tidigare var väldigt tidskrävande men som numera kan genomföras på ett effektivt sätt med hjälp av digitala hjälpmedel förklarar R3. Riskhanteringen har även blivit mer träffsäker och det är numera enklare att upptäcka potentiella felaktigheter eftersom det är möjligt för R3 att kontrollera hela populationer gentemot tidigare då enstaka tester utfördes. Vid exempelvis granskning av skatter och avgifter kan R3 enkelt identifiera felaktiga transaktioner som tidigare kunde ta en hel dag att upptäcka. Eftersom det numera går att kontrollera allt på detaljnivå och kunder blir allt mer digitala har R3 bättre förutsättningar för att upptäcka potentiella felaktigheter. R3 anser därav att risknivån bör minska.

Digitala hjälpmedel kan vara till användning vid identifieringen av potentiella oberoende konflikter vid accepterandet av nya kunder beskriver R4. Detta steg är av betydelse eftersom det kan komma att påverka den aktuella risknivå som R4 bestämmer inför revisionen. R4 förklarar även att revisionsbyrån genomför årliga riskbedömningar för samtliga uppdrag. Arbetssättet kring att identifiera potentiella felaktigheter och granskning av nyckeltal anser R4 däremot inte förändrats i och med digitaliseringen. “De absolut största riskerna som finns är sådant som inte syns i redovisningen” och det är därav av betydelse att även bedöma omvärldsfaktorer och andra händelser berättar R4.

Mänsklig inblandning kommer därmed alltid vara nödvändig vid riskhanteringen tydliggör R4.

Digitaliseringen har kommit att påverka revisionsrisken och R5 uttrycker att “Jag skulle nog tro att automatiseringen minskar revisionsrisken, tidigare så gjorde man små urval och idag kan man granska hela populationer”. Däremot menar R5 på att riskbedömningen fortsatt kräver en mänsklig inblandning. Det beror på att digitala hjälpmedel framställer väsentlighetstal baserat på historiskt och aktuellt material men det är upp till respektive revisor att utifrån den egna erfarenheten bedöma riskerna menar R5.

Exempelvis kan ett litet belopp som programmet inte uppmärksammar vara komplicerat och behöver därmed granskas menar R5. Det är därmed viktigt att vara medveten om att kontinuerliga möten med kunderna är nödvändiga för att förstå vilka risker som kan existera förklarar R5. Det är något som revisionsbyråns system på egen hand inte kan uppmärksamma poängterar R5.

6 Analys

I följande kapitel kommer det empiriska underlaget analyseras och kopplas samman med den teoretiska referensramen. Kapitlet är indelat i olika teman utifrån intervjuguiden och följer därmed samma struktur och rubrikindelning som empirikapitlet. Empirin tolkas och analyseras för att sedan diskutera respondenternas åsikter med den befintliga teorin inom området.

6.1 Digitaliseringen inom revisionsbranschen

Digitaliseringen inom revisionsbranschen är något som påverkar samtliga respondenter och för att möta kundernas behov är en förändring nödvändig. En respondent förklarar att tidigare utgick revisorer mer ifrån en känsla medan revisioner i dagsläget är mer kravstyrda. Empirin är därmed i enlighet med Lombardi et al. (2014, s. 29) som menar på att ett fokusskifte är nödvändigt för att hantera de förändringar som den tekniska utvecklingen medför. Fokusskiftet har i många situationer varit fördelaktigt anser samtliga respondenter. Deras arbetssätt har förändrats till det bättre och som ett resultat av detta kan de uppnå en högre kvalitet på rapporterna. De menar på att fysiska dokument i dagsläget är digitalt lagrade i molnbaserade tjänster vilket bidrar till att revisorer kan granska en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet. Det har även varit fördelaktigt eftersom revisorer kan arbeta på distans och är därmed platsoberoende. En respondent menar däremot på revisorerna inte längre fysiskt träffar deras kunder vilket kan riskera att värdefull information inte uppmärksammas. Alla respondenter är eniga om att det finns stor potential för digitaliseringen av revisionsbranschen men de uttrycker dock svårigheten att digitalisera revisionen fullt ut på grund av rådande lagstiftning och att komplexa revisioner fortsatt kräver en mänsklig inblandning. Det överensstämmer med Revisorsnämnden (2017, s. 22) som menar på att revisionsbranschens framtid måste granskas och vidareutvecklas samt att potentiella hinder måste identifieras för att försäkra samhället om att revisioner bibehåller en hög kvalitet.

6.1.1 Digitala hjälpmedel i revisionsprocessen

Majoriteten av respondenterna är eniga om att de senaste fem åren har användningen av digitala hjälpmedel inom revisionsprocessen ökat avsevärt vilket har resulterat i att repetitiva arbetsuppgifter numera kan hanteras av automatiska processer. Det styrker även Manita et al. (2020, s. 8) som menar på att revisionsbyråer har ökat användningen av digitala hjälpmedel för att uppnå en mer adekvat analys och kunna identifiera potentiella felaktigheter och avvikelser i kundernas finansiella rapporter. Barta (2018, s. 82) konstaterar även detta och anser att en anledning till att revisionsbyråer väljer att öka användningen av digitala hjälpmedel och automatiska processer är för att det är en förutsättning för att fortsatt vara konkurrenskraftiga. Digitala hjälpmedel är därmed en stor del av revisionsprocessen och respondenterna har på olika sätt exemplifierat hur de använder sig av dem. Majoriteten av respondenter beskriver att deras revisionsbyrå använder ett egenutvecklat system som är skalbart vilket innebär att de kan anpassa systemet utifrån den aktuella kunden. De beskriver även att de i vissa situationer behöver anpassa revisionen och använda sig av ytterligare digitala hjälpmedel. Det talar emot Iveroth et al. (2018, s. 20) som beskriver att företag inte har varit anpassningsbara till hastiga förändringar som den tekniska utvecklingen medfört. Trots att revisionsbyråernas system är långt ifrån färdigutvecklade och de inte hinner anpassa alla moment så har revisorerna ändå varit anpassningsbara till förändringarna och de kan fortfarande utföra revisioner av hög kvalitet. Empirin indikerar att samtliga respondenter har varit anpassningsbara och lärt sig arbeta med digitala hjälpmedel som ett stöd i revisionen.

Inom revisionsbyråerna har även en ökad användning av AI uppmärksammats och flertalet respondenter har exemplifierat att AI i dagsläget kan analysera branscher, utläsa avvikelser och göra urval baserat på den molnbaserade informationen. Det är i enlighet med Barta (2018, s. 90) som konstaterat att AI är något som allt mer börjat implementeras inom revisionsbyråer som tillhör Big 4. Det kan därmed noteras att digitala hjälpmedel är en stor del av revisionsprocessen och något som både den enskilde revisorn och revisionsbyråerna måste anpassa sig till.

6.1.2 Digitaliseringens fördelar inom revisionsbranschen

Respondenterna beskriver att digitaliseringen har bidragit till en högre träffsäkerhet i revisionen, effektiviserat arbetssätt och automatiserat grundläggande och repetitiva arbetsuppgifter. Det har i sin tur frigjort tid till mer djupgående analyser och resulterat i en högre kvalitet på revisionerna.

Majoriteten av respondenterna beskriver att de med hjälp av digitala hjälpmedel kan uppnå en mer träffsäker bild av det reviderade företaget. Det resulterar i att revisionerna i dagsläget är mer effektiva gentemot tidigare. Respondenterna förklarar att det beror på att den enskilde revisorn har tillräckligt med underlag för att utföra analyser på hela populationer gentemot tidigare då endast enstaka tester utfördes. Detta styrks av Alles och Gray (2016, s. 58) som förklarar att digitaliseringen skapat möjligheter att genomföra granskningar av större datamängder vilket varit en betydande resurs för revisorerna i deras arbete. Utifrån det empiriska underlaget kan det även konstateras att samtliga respondenter är eniga om att digitaliseringen förbättrat den enskilde revisorns arbetssätt och att de numera är effektivare i sitt arbete. Det har även bidragit till en ökad lönsamhet förklarar en av respondenterna. En ytterligare fördel med digitaliseringen menar samtliga respondenter är att material är lagrat i molnbaserade tjänster. Revisorerna blir därmed platsoberoende, har tillgång till materialet oavsett var de befinner sig och kan på ett effektivare sätt kan identifiera den information som eftersöks. Detta är i enlighet med Yang och Jia (2012, s. 410) som konstaterat att molnbaserade tjänster bidrar till en effektivare revisionsprocess vilket i sin tur resulterar en mindre kostsam revision.

Den tekniska utvecklingen har även resulterat i att repetitiva arbetsuppgifter har automatiserats och majoriteten av respondenterna förklarar att en del grundläggande moment i revisionen numera utförs av digitala hjälpmedel. Det i sin tur frigör tid och revisorerna kan istället rikta fokus åt detaljgranskningar och mer djupgående analyser.

Detta styrker Dickey et al. (2019, s. 18) som även visat på att digitaliseringen medfört mindre tidskrävande arbetsprocesser samt Lombardi et al. (2014, s. 29) som i sin studie förklarat att fokus har skiftat från grundläggande arbetsuppgifter till mer djupgående analyser där en expertbedömning anses nödvändig. En av respondenterna förklarar att det bidrar till en effektivare riskhantering och minskar risken för fel som är förorsakade av mänskliga handlingar eller bristande kommunikation mellan revisorn och kunden. Detta styrker Heer (2019, s. 1844) som konstaterat att en ökad användning av automatiska processer kan resultera i att materialet är mer korrekt och felaktigheter som beror på mänsklig bedömning minskar. En ytterligare fördel med digitaliseringen anser majoriteten är att det numera är enklare att upptäcka oegentligheter och felaktigheter.

Empirin överensstämmer därmed med Gepp et al. (2018, s. 110) som menar på att digitaliseringen ökar förutsättningen att upptäcka risker och identifiera bedrägerier. Av den anledningen anser flertalet av respondenterna att revisionerna har en högre kvalitet gentemot tidigare. Det är i enlighet med Manita et al. (2020, s. 8) som menar på att en ökad användning av digitala hjälpmedel resulterar i en högre kvalitet på revisionerna.

6.1.3 Digitaliseringens nackdelar inom revisionsbranschen

Majoriteten av respondenterna uttrycker en oro för den digitaliserade revisionsbranschen i framtiden. Det beror på att digitala hjälpmedel inte kan ersätta den mänskliga bedömningen i alla situationer och det finns en risk att revisorerna blir programstyrda (Lombardi et al., 2014, s. 26). Det råder därmed en oro att de inte utövar en professionell skepticism vilket i sin tur kan påverka kvaliteten på revisionerna negativt.

I och med digitaliseringen har arbetssättet förändrats och samtliga respondenter är eniga om att det kan i vissa situationer vara till dess nackdel, särskilt för revisorsassistenter som inte på samma sätt kommer lära sig de grundläggande delarna i revisionsprocessen. De menar på att det kan vara problematiskt eftersom den yngre generationen har en ökad tillförlitlighet till tekniken och därmed inte är lika ifrågasättande till materialet som tekniken levererar. Det visar på att empirin överensstämmer med Chang et al. (2008, s.

1058) som argumenterat för att revisionen kan påverkas negativt om en revisor inte besitter en hög nivå av professionell kunskap. Flertalet respondenter uttrycker en risk med att en revisor förlitar sig på materialet utan att reflektera kring innehållets rimlighet. Några respondenter redogör för en negativ aspekt med en ökad användning av automatiserade processer vilket är att de inte alltid producerar ett tillförlitligt resultat och kan inte hantera alla situationer på samma sätt som vid en mänsklig inblandning. Det talar för Dickey et al. (2019, s. 21) som konstaterat att automatiska processer innebär en risk och det finns ingen garanti att logiska beslut produceras. Flertalet respondenter beskriver även att den mänskliga faktorn är nödvändig för att uppmärksamma omvärldsfaktorer vilket ett system inte på samma sätt kan hantera. Majoriteten av respondenterna poängterar därav att det är viktigt att inte bli programstyrda och att fortsatt bibehålla en skeptisk inställning genom hela revisionsprocessen. De styrker även Lombardi et al. (2014, s. 26) som menar på att digitala hjälpmedel inte kommer att kunna ersätta den mänskliga bedömningen. Flertalet respondenter uttrycker därmed vikten av att revisorer, särskilt revisorsassistenter, besitter en professionell skepticism och att det är viktigt i framtiden att de besitter rätt nivå av kunskap och erfarenhet för att förstå innebörden av det material som tillhandahålls.

Kundrelationerna är även något som kan påverkas negativt i takt med en ökad användning av digitala hjälpmedel anser majoriteten av respondenterna. En av respondenterna förklarar att det kan vara negativt då revisorn inte på samma sätt har kontakt med viktiga nyckelpersoner inom det reviderade bolaget och det finns en risk att viktig information inte uppmärksammas. Flertalet respondenter beskriver därmed att minskad kundkontakt kan bidra till att helhetsbilden av företaget inte blir lika tydlig. Att digitaliseringen kan medföra att betydelsefull information förbises på grund av minskad kundkontakt är inte något som uppmärksammats i tidigare studier. Det kan därmed diskuteras om digitaliseringens fördelar kommer att kunna kompensera för den minskade kunskapen som uppmärksammades vid fysiska kundbesök. Eftersom automatiska processer tar över mänsklig inblandning har Sandblad et al., (2018, s. 99) diskuterat att det kan resultera i färre anställda vilket i sin tur kan medföra att den totala kompetensnivån inom företaget minskar. Detta skulle kunna tala för att det finns en risk att kompetensnivån både inom revisionsbyrån och det reviderade företaget kan minska. Det kan innebära att det blir mer problematiskt för revisorerna att besitta tillräckligt med kunskap för att utföra en tillförlitlig revision.

6.2 En revisors professionella skepticism

Samtliga respondenter är eniga om att den professionella skepticismen är avgörande för att revisionerna ska vara tillförlitliga. Detta kan styrkas av tidigare studier som indikerar att den enskilde revisorns professionella skepticism är av stor betydelse för att leverera en tillförlitlig revision (Beasley et al., 2001, s. 65; Hurtt, 2010, s. 149). Empirin har däremot visat på att det kan skilja sig huruvida respondenterna upplever att den professionella skepticismen har påverkats i och med digitaliseringen. Samtliga är överens om att digitaliseringen möjliggjort att revisorn har tillgång till en större mängd data vilket i sin tur innebär att det finns mer utrymme för revisorn att vara skeptisk och ifrågasättande. Alla respondenter tydliggör dock problematiken med digitaliseringen och att det finns en risk att en revisor förlitar sig på att det material som levererats av tekniken och tar för givet att det är korrekt. De beskriver därmed att det är viktigt att vara ifrågasättande under hela revisionsprocessen för att revisionerna ska bibehålla en hög kvalitet. Detta styrker Quadackers et al. (2014, s. 641) som visar på att en inledande skeptisk inställning kan leda till att revisorn granskar materialet mer kritiskt gentemot en revisor som inte har en skeptisk inställning inför revisionen.

För att fortsatt utöva en professionell skepticism är samtliga respondenter överens om att revisorerna måste anpassa sitt arbetssätt allt eftersom tekniken utvecklas. De menar på att den enskilde revisorn kommer att behöva tänka skeptiskt på ett nytt sätt och även vara skeptiska till digitala hjälpmedel. För att utöva en professionell skepticism i en digitaliserad värld är respondenterna eniga om att det kommer att vara nödvändigt med en gedigen erfarenhet och god kunskap eftersom revisioner kan vara komplexa. Detta kan styrkas av Chan och Vasarhelyi (2011, s. 155) som förklarar att revisioner kommer fortsatt vara komplexa i framtiden och det kommer därav vara nödvändigt med en mänsklig inblandning och en professionell skepticism. Majoriteten av respondenterna uttrycker att problematiken i framtiden är att den yngre generationen förlitar sig på tekniken och kan bli programstyrda. Det är därmed viktigt att framtidens revisorer utbildas rätt för att fortsatt kunna utöva en professionell skepticism i en digitaliserad värld.

6.2.1 Förändrade kompetenskrav för att utöva en professionell skepticism

Kunskap är en av faktorerna som Nelson (2009, s. 7) identifierat som påverkar en revisors professionella skepticism. Utifrån det empiriska underlaget kan det konstateras att kunskapen är den faktor som är av störst betydelse för en revisor i en digitaliserad värld.

Respondenterna tydliggör att i takt med digitaliseringen kommer en revisors kunskap vara en förutsättning för att kunna vara skeptisk till de digitala hjälpmedlen.

I takt med digitaliseringen krävs det att en revisor anpassar sig och har kunskap om de förändringar som sker för att fortsatt kunna utöva en professionell skepticism poängterar samtliga respondenter. Detta styrks av Rodgers et al. (2017, s. 572–573) som konstaterar att en mer erfaren revisor besitter en högre kunskapsnivå vilket ökar förutsättningarna för att utöva en högre grad av professionell skepticism. Det är även i enlighet med Sandblad et al. (2018, s. 89) som poängterar att bristande kunskap kan försvåra arbetet och resultera i att det materialet som tillhandahålls inte ifrågasätts. Samtliga respondenter anser därav att det är viktigt att revisorn har ett överskådligt perspektiv för att säkerställa att materialet är tillförlitligt. Det kan därmed konstateras att empirin styrker det resultat Nelson (2009, s. 7) fastställt som visar på att kunskapsnivån måste vara hög för att revisorerna ska kunna lita på materialet och utöva en professionell skepticism.

Majoriteten av respondenterna är eniga om att frekventa utbildningar är nödvändiga för att möta de utmaningar som kan uppstå i revisionsprocessen. Issa et al. (2016, s. 11) har även uppmärksammat detta men anser att det kan diskuteras huruvida den utbildning som tillhandahålls i dagsläget är tillräcklig för att möta de utmaningar som digitaliseringen medför. Majoriteten av respondenterna menar att kunskaper inom IT har börjat bli en förutsättning för att arbeta som revisor. En anledning till det är att kundernas interna system alltmer moderniseras vilket innebär att revisionsbyrån måste anpassa systemen och arbetsgången. Det som uppmärksammats i empirin överensstämmer med tidigare forskning som indikerar att det krävs teknisk kunskap för att praktiskt hantera företags olika system och digitala hjälpmedel (Bierstaker et al., 2001, s. 160; Lin & Wang, 2011, s. 779). Allt eftersom revisionsbyråerna anpassar deras system och arbetssätt erbjuder de frekventa utbildningar förklarar samtliga respondenter. De är överens om att den mest effektiva utbildningsformen är när de personligen arbetar i systemen och på så sätt successivt lär sig att använda det. De menar även på att revisorerna har många valmöjligheter att vidareutbilda sig men det skiljer sig i vilken utsträckning revisorerna faktiskt utnyttjar denna möjlighet. Det kan därmed konstateras att samtliga respondenter anser att utbildningar är nödvändiga men att de anammar frivilliga utbildningar på olika sätt.

6.2.2 En revisors incitament att utöva en professionell skepticism

En revisors incitament är en av faktorerna som påverkar den professionella skepticismen (Nelson, 2009, s. 2). Utifrån empirin kan det konstateras att respondenterna inte på något sätt exemplifierar att revisionsbyrån använder sig av ekonomiska incitament för att

In document Professionell skepticism i en digitaliserad värld: En kvalitativ studie med fokus på den enskilde revisorn (Page 48-58)