De medverkande respondenterna är auktoriserade revisorer och arbetar inom en av Big 4 revisionsbyråer. I samband med den initiala kontakten via mail samt under inledningsskedet av intervjun har respondenterna garanterats anonymitet. Under hela studien har det därmed varit viktigt att bevara respondenternas identitet. Delar av intervjun har därav utelämnats i empirikapitlet eftersom det fanns en risk att en utomstående skulle kunna koppla samman informationen med den berörda respondenten.
Det kan exempelvis vara i situationer där respondenten namngett en ort, aktuell befattning eller på något annat sätt uttalat sig om en händelse som en utomstående skulle kunna länka samman med intervjuobjektet. För att bevara respondenternas anonymitet har samtliga intervjuobjekt kodats i empirikapitlet och benämnts som Respondent 1 (R1), Respondent 2 (R2), Respondent 3 (R3), Respondent 4 (R4) och Respondent 5 (R5).
Utöver dessa benämningar har även namnet på den revisionsbyrå respondenten arbetar på utelämnats för att bevara intervjuobjektens anonymitet. Efter respektive intervju har grundläggande information om intervjutillfället med respektive respondent sammanställts (Tabell 1). Det genomfördes för att underlätta det fortsatta arbetet och för att skapa en bättre överblick för läsaren genomgående i empirikapitlet.
Tabell 1. Sammanställning av intervjutillfällen
Respondent
Antal år som auktoriserad
revisor
Intervjuform Intervjudatum Intervjulängd (minuter)
Respondent 1 19 Digitalt möte 2020-03-18 52
Respondent 2 12 Personligt möte 2020-03-24 46
Respondent 3 18 Personligt möte 2020-03-26 59
Respondent 4 25 Personligt möte 2020-03-27 62
Respondent 5 23 Digitalt möte 2020-04-27 47
Empirin är strukturerad i enlighet med intervjuguidens konstruktion och grundar sig därmed i tre separata teman (Appendix 2). Digitaliseringen inom revisionsbranschen omfattar respondenternas generella uppfattning om digitaliseringen, digitala hjälpmedel i revisionsprocessen och dess för- och nackdelar. En revisors professionella skepticism behandlar hur respondenterna upplevt att de tre faktorerna kunskap, incitament och personlighetsdrag påverkats i takt med den tekniska utvecklingen. Digitaliseringens inverkan på revisionsrisken är det avslutande temat där respondenterna tilldelas utrymme att diskutera hur tillförlitliga de anser att digitala hjälpmedel är och huruvida de upplever att revisionsrisken påverkas i takt med digitaliseringen.
5.2 Digitaliseringen inom revisionsbranschen
I takt med den tekniska utvecklingen har revisionsbranschen påverkats på många sätt och det går inte att undvika att revisionsbyråer och den enskilde revisorn måste anpassa sitt arbetssätt för att möta de förändringar som digitaliseringen medför.
Digitaliseringen har kommit att påverka revisionsbranschen avsevärt och R1 beskriver att revisorer numera använder sig av digitala hjälpmedel i revisionsprocessen. Det har resulterat i att kvaliteten på revisionerna ökat och att revisionerna har en betydligt bättre lägstanivå menar R1. Den tekniska utvecklingen har även påverkat arbetssättet och R1 beskriver att antalet resor till kunderna minskat vilket beror på att materialet numera är digitalt och lagrat i molnbaserade tjänster. R1 menar på att det skapar en möjlighet för revisionsbyrån att pappersadministration kan ske digitalt men även en möjlighet för kunderna att överlämna bokslut digitalt till revisorerna. R1 berättar att det finns stor potential för digitaliseringen i framtiden men att i dagsläget finns det lagstiftning som hindrar att allt kan ske digitalt. Exempelvis måste R1 fysiskt signera revisionsberättelser och kunderna måste arkivera kvitton och pappersfakturor.
I takt med den tekniska utvecklingen har digitala hjälpmedel inom revisionsprocessen ökat vilket innebär att antalet fysiska möten med kunder har minskat och arbetet kan numera utföras på distans via datorer berättar R2. Under intervjun uppmärksammades även att digitaliseringen har förenklat arbetet, förbättrat arbetssättet och underlättat identifieringen av material. R2 förklarar att det beror på att materialet inte längre är i fysisk form utan det är numera digitalt och i de flesta fall lagrat i molnbaserade tjänster.
Däremot beskriver R2 att den tekniska utvecklingen har resulterat i ökade krav, tidigare utgick revisorn mer från en känsla. Exempelvis har det resulterat i ökade krav på dokumentation i revisionsprocessen berättar R2.
I takt med digitaliseringen har arbetet förändrats avsevärt och digitala hjälpmedel har möjliggjort analyser av stora datamängder beskriver R3. Det i sin tur innebär en bättre träffbild i revisionen och på så sätt en effektivare revision vilket resulterar i en högre kvalitet på revisionen menar R3. Digitaliseringen medför även att arbetet numera kan utföras på distans och att revisorerna är platsoberoende förklarar R3. Vidare berättar R3 att “Ju mer digitala kunderna blir och ju mer automatiserade och systematiserade, så måste vi hänga med för att kunna revidera”. Eftersom kunderna använder allt mer utvecklade och moderna interna system måste arbetssättet förändras förklarar R3. Det har automatiskt inneburit en förändring mot en digitaliserad revisionsbransch och R3 anser det är nödvändigt för att möta kundernas behov.
Den tekniska utvecklingen påverkar revisionsbranschen och R4 menar att det inte går att bortse från att alla måste följa med i utvecklingen vare sig de vill eller inte. R4 förklarar att arbetssättet kring informationsinhämtning och praktiska uppgifter har förändrats men det berör det inte R4 personligen eftersom analysprocessen fortsatt är densamma. “Det är på något sätt lite samma information som man efterfrågar. Men det är andra sätt att plocka fram den” uttrycker R4. Digitaliseringen har däremot resulterat i att kvaliteten på revisionen har blivit bättre och mer accepterad av kunderna förklarar R4. Anledningen bakom detta menar R4 är att digitaliseringen möjliggör att en större mängd data kan analyseras vilket resulterar i att kunderna exempelvis får en exakt siffra på antalet felaktiga transaktioner. Det bidrar till att produkten blir mer intressant för kunden då en mer utförlig analys kan presenteras beskriver R4.
I och med digitaliseringen är distansarbete möjligt och materialet finns alltid tillgängligt oavsett var R5 befinner sig. Den tekniska utvecklingen har även bidragit till effektivare revisioner då R5 numera har en möjlighet att granska hela populationer. Det i sin tur skapar en större kontrollmöjlighet för den enskilde revisorn berättar R5. Under intervjutillfället uppmärksammades även att digitaliseringen har påverkat kundernas system vilket har resulterat i att deras system blivit mer digitala och moderniserade. Det innebär att revisionsbyrån även kan behöva utföra IT-revisioner på större bolag för att säkerställa att deras programvaror fungerar korrekt menar R5. Detta anser R5 är nödvändigt för att bibehålla en hög kvalitet på revisionerna och det är av betydelse att revisionsbyrån anpassar revisionsprocessen i takt med digitaliseringen.
5.2.1 Digitala hjälpmedel i revisionsprocessen
Digitaliseringen inom revisionsbranschen har medfört att den enskilde revisorn kan använda sig av digitala hjälpmedel som ett komplement i revisionsprocessen. Det resulterar i att revisionsprocessen effektiviseras men samtidigt kräver det att revisorn anpassar sitt arbetssätt efter de förändringar digitala hjälpmedel medför.
Digitaliseringen har underlättat arbetsuppgifterna för den enskilde revisorn och R1 exemplifierar att de numera använder sig av en applikation som hjälpmedel vid inventeringar. Vidare förklarar R1 att digitala hjälpmedel och automatiska processer har till stora delar tagit över grundläggande och repetitiva arbetsuppgifter. Sådana arbetsuppgifter beskriver R1 kan involvera stickprov, avstämningar samt andra enklare arbetsuppgifter. En revisor är dock inte alltid medveten i vilken utsträckning digitala hjälpmedel faktiskt underlättar det vardagliga arbetet förklarar R1.
Användningen av digitala hjälpmedel inom revisionen har ökat avsevärt de senaste fem åren och i dagsläget sker det en exponentiell ökning berättar R2. Under intervjun framkom det att revisorerna använder sig av ett egenutvecklat system under hela revisionsprocessen exempelvis kan hantera urval och inläsning av filer. Utöver systemet använder R2 även Word-filer, Excel-filer samt material i form av PDF som ett hjälpmedel har implementerats och blivit en stor del av revisionsprocessen beskriver R3.
Revisionsbyrån använder ett globalt verktyg som R3 förklarar är skalbart och revisorerna kan anpassa systemet efter respektive kund. Utöver detta system använder R3 även Excel för dataanalyser vid revisioner av mindre kunder som inte är lika komplicerade. R3 är dock inte insatt inom AI men har kännedom att AI har börjat implementeras i verksamheten. Tanken är att AI exempelvis ska kunna genomföra urval utifrån den data som finns lagrad i systemen beskriver R3.
Digitala hjälpmedel är till för att stödja revisionsprocessen och R4 beskriver att i de situationer utfallet blir felaktigt beror det i de flesta fall på att revisorn själv har förorsakat det. “Det är liksom ingen skillnad på revisionen om man skulle gjort det manuellt eller om man har gjort det programmässigt eller med AI” menar R4. Revisionen utgår alltid från samma frågeställningar oavsett om det utförs manuellt eller med digitala hjälpmedel förklarar R4. Det är alltid upp till den enskilde revisorn att personligen säkerställa att revisionsprocessen utförs korrekt beskriver R4. Vidare berättar R4 att samtliga revisorer
använder samma system men det finns en valmöjlighet att anpassa systemet utifrån den aktuella kunden.
Digitaliseringen har kommit att påverka revisionsprocessen avsevärt och R5 poängterar att arbetet har blivit effektivare gentemot tidigare då det hanterades manuellt.
Revisionsbyrån som R5 arbetar på har ett egenutvecklat digitalt revisionssystem som alla revisorerna använder sig av. R5 förklarar även att de tillämpar andra verktyg såsom Excel, skatteprogram samt andra Microsoft program. Utöver dessa använder revisionsbyrån olika digitala verktyg som revisorerna kommunicerar med berättar R5. För de som är intresserade av att öka användningen av digitala hjälpmedel finns det därav många möjligheter menar R5.
5.2.2 Digitaliseringens fördelar inom revisionsbranschen
I takt med den tekniska utvecklingen har digitala hjälpmedel och automatiska processer påverkat revisionsprocessen. Det har förändrat arbetssättet, skapat bättre förutsättningar till mer detaljerade revisioner samt effektiviserat revisionsprocessen.
En fördel med digitaliseringen anser R1 är att det skapar en möjlighet att arbeta på distans och tillägna mindre tid på resor vilket frigör tid för den enskilde revisorn att utföra mer detaljfokuserade granskningar. R1 förklarar även att digitaliseringen har bidragit till att information numera kan lagras i molnbaserade tjänster och därav kan delar av arbetet automatiseras. Dessa automatiska processer har ersatt grundläggande arbetsuppgifter som inte är särskilt utvecklande för revisorerna och R1 exemplifierar att sådana uppgifter kan vara att lägga upp nya kunder eller projekt i systemen. Under intervjun uppmärksammades att i Sverige har revisionsbyråns automatiska processer tagit över 30 000 arbetstimmar i år som tidigare spenderats på grundläggande administration. Detta kan anses mycket men R1 menar på att målsättningen är att 200 000 timmar ska automatiseras.
Digitaliseringen har skapat många fördelar och en av dem är att distansarbete nu är möjligt beskriver R2. I de fall en kund är belägen långt ifrån kontoret finns det nu en möjlighet för kunden att digitalt skicka materialet och R2 behöver inte i samma utsträckning resa mellan. R2 förklarar att då materialet finns tillgängligt i molnbaserade tjänster underlättar det analysarbetet då revisorn på ett effektivare sätt kan identifiera det material som eftersöks. Tidigare använde R2 exempelvis en huvudbokspärm med det reviderade företagets bokföring men det har ersatts med digitala lösningar. Det frigör tid som R2 kan nyttja till andra arbetsuppgifter såsom mer djupgående analyser.
Automatiseringen har även resulterat i flertalet fördelar vid granskningen av intäkter och varulager samt vid slumpmässiga urval där revisorerna numera kan uttala sig om hela populationer förklarar R2.
Revisioner har blivit effektivare i och med digitaliseringen och R3 kan numera utföra analyser på hela populationer. “Man får en bättre träffsäkerhet och en bättre kvalitet i revisionen på grund av digitaliseringen, absolut” uttrycker R3. Möjligheten att arbeta på distans är såklart även en fördel och R3 förklarar att det har underlättat vardagen väldigt mycket och stora räknemaskiner har ersatts med digitala hjälpmedel. Vidare förklarar R3 att i och med att revisionen har blivit effektivare har även lönsamheten ökat. Digitala hjälpmedel är särskilt användbart i situationer där det reviderade företaget har tydliga digitala processer. Det underlättar analysarbetet för R3 när det involverar stora datamängder vilket kan vara problematiskt när det handlar om mindre bolag som inte är lika digitala. För R3 har digitaliseringen även resulterat i att antalet fel på grund av
mänsklig handling minskat. Exempelvis kunde det tidigare uppstå problem vid granskning av handskrivna inventeringslistor där R3 ansåg att det stod ett visst antal medan kunden menade något annat. I och med en ökad användning av digitala hjälpmedel är detta inte längre ett problem förklarar R3.
Den tekniska utvecklingen har bidragit till att R4 numera kan granska alla transaktioner med digitala hjälpmedel vilket resulterar i en högre kvalitet på revisionen. Det resulterar även i att revisionen blir mer accepterad av kunderna då de får en helhetsbild över exakt vad som är fel istället för ett stickprov som endast visar på ett fåtal brister beskriver R4.
“Du blir såklart mindre beroende av skickligheten eller kompetensen som gör jobbet”
uttrycker R4. Med det menar R4 att digitala hjälpmedel ersätter mänsklig inblandning och det krävs inte längre att revisorn besitter samma erfarenhet av att utföra sådana moment. R4 förklarar även att digitala hjälpmedel har även varit till stor fördel vid granskning av stora bolag eftersom de omfattar stora datamängder som ska analyseras.
Det är särskilt användbart exempelvis vid granskning av verifikationer och lager där samtliga transaktioner numera kan kontrolleras berättar R4. En ytterligare fördel som uppmärksammades under intervjun är att vid revisioner av mindre bolag kan revisionsbyråns system anpassas efter den aktuella kunden och skalas ned vilket inte tidigare var möjligt beskriver R4. Det framkom även under intervjun att arbetsområden såsom granskning av skatter och avgifter har underlättats då tekniken möjliggjort att avvikelser kan identifieras på ett effektivare sätt.
Digitaliseringen har resulterat i att R5 upplever en större kontroll under revisionsprocessen. R5 berättar att arbetet har förändrats till det bättre och de kan numera granska hela populationer gentemot tidigare då enstaka stickprov genomfördes. Det bidrar till att R5 enklare kan upptäcka felaktigheter och oegentligheter vilket resulterat i en högre kvalitet på revisionen. Arbetet har på så sätt effektiviserats och R5 kan på ett mer produktivt sätt granska en större mängd data. Digitaliseringen har även förenklat informationsinsamling och utvärdering av information gentemot tidigare då R5 arbetade med manuella journaler. Tidigare var denna process tidskrävande men i dagsläget kan det utföras på ett effektivt sätt med hjälp av digitala hjälpmedel berättar R5. “Man kan fånga upp alla transaktioner på ett enkelt sätt och när vi då jobbar med urval kan vi då jobba med hela populationen på ett väldigt snabbt sätt” uttrycker R5. En annan positiv aspekt som R5 framhäver är möjligheten att arbeta på distans eftersom information numera är lagrat i molnbaserade tjänster.
5.2.3 Digitaliseringens nackdelar inom revisionsbranschen
Digitaliseringen har skapat stora möjligheter men det finns även utmaningar. För att revisorn ska kunna hantera framtida utmaningar är det viktigt att förstå de problem som kan uppstå och vara medveten om att det kan komma att påverka kvaliteten på revisionen.
En stor nackdel men digitaliseringen beskriver R1 är att det kommer vara en utmaning för revisorer att fortsatt utöva en professionell skepticism. R1 menar att det finns en risk att revisorerna förlitar sig på det material som tillhandahålls och utan att fundera går vidare i revisionsprocessen. R1 förklarar att revisorsassistenternas arbete har förändrats mycket över tiden och tidigare utförde de mer manuella analyser och lärde sig alla grundläggande arbetsuppgifterna. I dagsläget hanteras den grundläggande administrationen av automatiska processer vilket innebär att revisorsassistenterna inte på samma sätt lär sig grunderna i revision beskriver R1. Det leder även till att revisorsassistenterna i ett tidigare skede får mer komplicerade arbetsuppgifter och att det är därav viktigt att förstå innebörden av det material som granskas för att upptäcka
potentiella fel förklarar R1. I de fall revisorsassistenterna inte har ett överskådligt perspektiv över revisionsprocessen och inte förstår anledningen bakom ett resultat kan det leda till att revisionen påverkas negativt och en missvisande bild av det reviderade företaget kommuniceras till intressenterna menar R1.
För att hantera framtida utmaningar anser R2 att det är viktigt att utbilda revisorerna rätt och att de inte förutsätter att digitala hjälpmedel löser alla problem. I de fall detta inte prioriteras finns risken att revisorerna enbart förlitar sig på tekniken och inte har en skeptisk inställning till materialet förklarar R2. Det kommer särskilt vara en stor utmaning för revisorsassistenterna och R2 uttrycker att “Jag ser på riktigt en jättefara med det här”.
R2 förklarar att i dagsläget har de inte samma förutsättningar att upptäcka felaktigheter eftersom delar av arbetet är automatiserat vilket gör att de inte längre behöver tänka själva i samma utsträckning. Det kan innebära att de inte lär sig grunderna inom revision på samma sätt som förut och eftersom de inte har en gedigen erfarenhet inom revisionsbranschen finns det en risk att de inte förstår olika sammanhang förklarar R2.
Under intervjun uppmärksammades även att revisorsassistenterna har en tendens att utföra revisioner på liknande sätt som tidigare revisorsassistenter utfört. Problemet som uppstår då är att revisorsassistenterna inte ser vad som har förändrats berättar R2. Den största nackdelen är därmed att det inte går att förlita sig på tekniken fullt ut och R2 anser det är viktigt att revisorsassistenterna blir medvetna om detta problem. Det är trots allt de som kommer underteckna revisionsberättelsen i framtiden och de kan då inte ange tekniken som en giltig anledning i situationer något blivit fel tydliggör R2.
Interaktionen med kunden har minskat och i dagsläget handlar det mer om kontorsarbete och inte lika mycket om att fysiskt träffa kunderna beskriver R3. Det kan då vara problematiskt att skapa en helhetsbild av det reviderade företaget menar R3. Tidigare hade R3 exempelvis mer kontakt med säljchefen på det reviderade företaget vilket medförde att värdefull information uppmärksammades som kunde vara av betydelse för att förstå en särskild situation. Exempelvis kunde det vara information om en framtida investering som förklarade ett specifikt utfall beskriver R3. Digitaliseringen kan därmed innebära att betydelsefulla aspekter förbises och R3 uttrycker att “Vi måste hitta andra vägar för att ta igen det vi tappade i mänsklig kontakt”. Det gäller inte bara internt inom det reviderade bolaget utan R3 förklarar att det kan också involvera omvärldshändelser som kan vara av betydelse för revisionen. Denna förståelse fick revisorerna mer eller mindre förut eftersom revisionen utfördes manuellt beskriver R3. Det är därmed viktigt att revisorsassistenterna inte blir programstyrda vilket ställer högre krav på dem att lära sig förstå samband och relationer menar R3. Det beror på att de kanske inte besitter samma erfarenhet då automatiska processer levererar materialet till dem anser R3.
För att förstå hur revisionen påverkas av digitaliseringen krävs det att revisorn antingen förstår tekniken eller har god förståelse om hur allt hänger ihop tydliggör R4. Exempelvis är R4 inte teknisk erfaren men besitter däremot en gedigen erfarenhet inom revisionsbranschen. Av den anledningen påverkas R4 inte negativt av digitaliseringen.
Något som R4 uppmärksammat under sin tid på revisionsbyrån är att en del kollegor alltid är benägna att vara i fas med den tekniska utvecklingen. Nackdelen är då att systemen inte alltid är färdigutvecklade vilket skapar problem när revisorerna börjar använda dem förklarar R4. “Jag har jobbat så länge, så jag har sett ett antal systembyten och jag har lärt mig att det gäller att vänta med att hoppa på det så länge som möjligt för att se att det verkligen är klart” uttrycker R4. För en revisorsassistent kan situationen däremot se annorlunda ut eftersom de är uppväxta med tekniken och förlitar sig mer på den beskriver R4. Under intervjutillfället framkom det även att automatiska processer och AI är
instruerade att göra på samma sätt varje gång vilket kan vara en nackdel eftersom företag ser olika ut. Det kan då vara svårt för automatiska processer att upptäcka problem som vanligtvis inte uppstår och de kan inte uppmärksamma omvärldsfaktorer som kan vara betydelsefulla för revisionen beskriver R4.
En stor nackdel med digitaliseringen är att revisorerna blir väldigt sårbara eftersom det förutsätter att internet fungerar korrekt anser R5. I de fall internetuppkopplingen slutar fungera blir R5 begränsad i sitt arbete och kan då inte längre ta del av det material som finns i molnbaserade tjänster. En annan nackdel är att digitala hjälpmedel inte är tillräckliga i alla situationer beskriver R5. Det omfattar exempelvis riskbedömningen där R5 anser att en mänsklig bedömning fortsatt är nödvändig som ett komplement till de
En stor nackdel med digitaliseringen är att revisorerna blir väldigt sårbara eftersom det förutsätter att internet fungerar korrekt anser R5. I de fall internetuppkopplingen slutar fungera blir R5 begränsad i sitt arbete och kan då inte längre ta del av det material som finns i molnbaserade tjänster. En annan nackdel är att digitala hjälpmedel inte är tillräckliga i alla situationer beskriver R5. Det omfattar exempelvis riskbedömningen där R5 anser att en mänsklig bedömning fortsatt är nödvändig som ett komplement till de