I vilken utsträckning den enskilde revisorn är ifrågasättande i en revision beror på den professionella skepticismen. Det i sin tur kommer att påverka det slutgiltiga resultatet i revisionen. Det är därav viktigt att öka förståelsen kring vad som påverkar den professionella skepticismen.
Den professionella skepticismen har delvis påverkats i takt med den tekniska utvecklingen förklarar R1. Det finns problem och utmaningar med att en revisor tar för givet att det material som levereras är korrekt och inte har en tillräcklig skeptisk inställning beskriver R1. För att förebygga detta krävs att R1 har ett överskådligt perspektiv genom hela revisionsprocessen för att förstå hur allt hänger ihop för att kunna avgöra om påståenden är rimliga. Digitaliseringen har därmed förändrat hur en revisor utövar en professionell skepticism anser R1 och det krävs numera att revisorn även har en skeptisk inställning till det material som tekniken tillhandahåller. För att revisorer ska kunna anpassa sig efter digitaliseringen behöver de förändra sättet att tänka skeptiskt och R1 uttrycker att det är viktigt att inte fastna i “Ett gammalt tänkande, en gammal typ av skepticism”. Det finns annars en risk att revisorn inte utövar en professionell skepticism på rätt sätt menar R1.
Under intervjutillfället framkom det att R2 har arbetat som revisor en längre tid och upplevt hur arbetssättet har förändrats från den tid då digitala hjälpmedel saknades till att de numera tar över delar av arbetet. R2 uttrycker dock att samma analyser utförs ändå men att större fokus istället riktas åt det som är av betydelse. Moment som sett likadana ut tidigare år behöver inte längre granskas i lika stor utsträckning menar R2. Under intervjun uppmärksammades det att trots att digitaliseringen förändrat delar av revisionsprocessen påverkar det inte hur R2 utövar en professionell skepticism på grund av ett inarbetat sätt att tänka skeptiskt. “Det gör att jag tänker fortfarande likadant men jag använder programmet som stöd” menar R2. Däremot beskriver R2 att det uppstår en risk att revisorn kan bli programstyrd och inte längre utövar en tillräcklig professionell
skepticism. Det är någonting som oroar R2 och poängterar att det kommer att vara upp till respektive revisor att fortsatt utöva en professionell skepticism i framtiden.
Digitaliseringen medför att R3 har ett större utrymme att vara ifrågasättande och utöva en professionell skepticism på grund av att mer information nu finns tillgängligt. För att säkerställa att materialet är korrekt beskriver R3 att det krävs att revisorn besitter goda kunskaper om vilka granskningsåtgärder som bör genomföras samt att revisorn utövar en professionell skepticism. Det krävs då att revisorn är skeptisk i revisionsprocessen och R3 beskriver att den professionella skepticismen är ett viktigt begrepp inom revisionsbyråns metodik. Den professionella skepticismen har blivit allt mer omtalad och R3 uttrycker att “När jag började var de inte så många som pratade om professionell skepticism, det var de inte. Men idag, får vi lära oss om det på varje kurs vi är på”. Det visar på att revisionsbyrån i dagsläget är mer angelägen om att revisorerna måste vara professionellt skeptiska och att det ska tydliggöras i dokumentationen berättar R3.
I takt med den tekniska utvecklingen är det viktigt att den professionella skepticismen bibehålls tydliggör R4. Däremot anser R4 personligen att utövandet av den professionella skepticismen inte har förändrats avsevärt av den anledningen att R4 tillhör den äldre generationen. R4 menar på att den äldre generationen ofta har en grund skepticism till automatiserade system och berättar att den yngre generationen ser på tekniken på ett annat sätt. R4 menar på att de ser det mer som en självklarhet att använda sig av digitala hjälpmedel. Eftersom den yngre generationen har en mer positiv inställning till tekniken förlitar de sig på den vilket kan resultera i att de blir programstyrda förklarar R4. I en sådan situation kan det då vara svårt att utöva en tillräcklig professionell skepticism poängterar R4.
Personligen upplever R5 att den professionella skepticismen inte påverkats i takt med den tekniska utvecklingen. Däremot finns det en risk att en revisor blir beroende av program och R5 uttrycker att “man tappar det sunda förnuftet eller den professionella skepticismen”. Arbetssättet kring att utöva en professionell skepticism är dock personligen inte något som har förändrats men det beror på den aktuella kundgruppen som R5 reviderar. R5 beskriver att det kan vara mer problematiskt inom noterade bolag eller den offentliga sektorn eftersom där kan bonusar vara beroende av företagets finansiella ställning. Däremot arbetar R5 mestadels med mindre, medelstora och ägarledda bolag och beskriver att deras fokus är mer på resultatet och av den anledningen upplever R5 inte att skepticismen har förändrats.
5.3.1 Förändrade kompetenskrav för att utöva en professionell skepticism
I takt med ökad användningen av digitala hjälpmedel förändras kompetenskraven för den enskilde revisorn. Det är inte längre tillräckligt med kunskap inom revision utan det krävs även en förståelse för de digitala hjälpmedlen. Det är därav av betydelse att revisionsbyråerna ligger i framkant och anpassar utbildningarna för att hantera de förändringar som sker.
Revisorsyrket är ett kunskapsbaserat yrke och i takt med den tekniska utvecklingen menar R1 att det kommer vara nödvändigt att succesivt öka kunskapen för att förstå det material som tekniken levererar förklarar R1. I de fall kunskapen inte är tillräcklig och ett överskådligt perspektiv saknas finns det en risk att revisorn inte uppmärksammar viktiga aspekter och inte levererar ett tillförlitligt resultat menar R1. I och med att kundernas interna system förändras och blir mer moderna måste R1 även besitta de kunskaper som krävs för att hantera deras systemen. Det noterades under intervjutillfället att
revisionsbyrån erbjuder kontinuerliga utbildningar men att revisorer emellanåt utesluter dessa och istället fokuserar på någon som R1 kallar “on-the-job training”. Sådana situationer kan vara när ett nytt system implementeras och revisorerna utvecklas genom att arbeta i systemen och i de situationer problem uppstår väljer R1 att rådfråga en kunnig inom området istället för att genomgå en utbildning. De utbildningar som revisionsbyrån erbjuder är för det mesta mer teoretiska än praktiska utbildningar och är i de flesta fall webbaserade och innehåller kortare videoklipp.
Den utvecklingskurva som tekniken följer kommer vara brant i framtiden vilket kan förändra arbetssätt beskriver R2. Det kan även påverka kundernas interna system och R2 förklarar att eftersom en revisor måste besitta kunskap om dem kan det resultera i att kunskapskraven förändras. För att möta förändringarna och hantera nya system kommer det vara nödvändigt med rätt utbildningar. R2 menar att utbildningar kommer vara särskilt viktiga för nyanställda och revisorsassistenter eftersom automatiska processer tar över mänsklig inblandning och de har då inte längre samma förutsättningar att lära sig de grundläggande delarna av revisionen. Det finns då en risk att de förlitar sig på det material som tekniken levererar och inte ifrågasätter det menar R2. Respektive kontor måste därav ta ansvar att utbilda sina revisorer på rätt sätt beskriver R2. Det uppmärksammades under intervjun att revisionsbyrån har ett stort fokus på att utbilda revisorerna och teoretiska men även praktiska utbildningar där revisorerna själva får möjligheten att öva i de program som de använder. Vidare menar R2 på att revisionsbyrån har en utbildningsmatris som en revisor måste följa och den är utvecklad utifrån ISA och annan revisionsmetodik. Att följa matrisen innebär att det inte går att ta genvägar utan alla revisorer följer samma utbildning och R2 menar därav att risken att en revisor inte besitter den kompetens som krävs för revisorsyrket minskar.
Digitaliseringen har medfört att revisionsbyrån ställer högre krav på kompetens och IT-kompetens är meriterande förklarar R3. Allt eftersom kunderna blir mer digitala förutsätter det att revisorn har kunskaper om både kundernas och revisionsbyråns system för att revidera rätt saker menar R3. Därav är interna utbildningar något som revisionsbyrån kontinuerligt genomför och R3 berättar att under de första åren som anställd följer alla en utbildningsstege. Utöver dessa finns andra forum att utveckla sina kunskaper i som exempelvis internetbaserade utbildningar förklarar R3. Det finns så mycket ny information att ta del av att det blir mer en fråga om vad som är relevant för den enskilde revisorn berättar R3. Under intervjun kunde det noteras att R3 är orolig inför framtidens revisorsassistenter och menar på att de ofta lär sig systemen först för att så tidigt som möjligt vara produktiva och förståelsen kommer i andra hand. Det kan resultera i att de inte har de förutsättningarna som krävs för att utveckla den grundläggande kunskapen eftersom arbetet inte längre utförs manuellt förklarar R3. “Det kan bli svårare att liksom för oss byråer att utveckla framtidens revisorer och få dem att få den erfarenheten” uttrycker R3. För att i framtiden kunna utöva en professionell skepticism anser R3 därav att det är viktigt att utveckla sina personliga kunskaper för att bibehålla ett överskådligt perspektiv genom hela revisionsprocessen.
Det krävs att revisorn besitter nödvändig kunskap för att utföra en revision i en digitaliserad värld beskriver R4. En förutsättning är att revisorn har tillräcklig kompetens för att säkerställa att materialet som tillhandahålls av tekniken är korrekt menar R4.
Digitala hjälpmedel kan aldrig bli bättre än de instruktioner som programmerats förklarar R4. Det är därav viktigt att revisionsbyrån tillhandahåller tydliga instruktioner och utbildar revisorerna på rätt sätt för att de ska kunna använda tekniken på ett adekvat sätt tydliggör R4. Under intervjun uppmärksammades att detta är särskilt viktigt för
revisorsassistenterna eftersom de i många situationer kan vara tillfreds med ett resultat utan att egentligen förstå den bakomliggande anledningen till resultatet. De besitter inte en gedigen erfarenhet inom revisionsbranschen och har därmed svårare att förstå helheten av en situation menar R4. För att möta utmaningarna erbjuder revisionsbyrån frekventa utbildningar som till största del består av teoretiska utbildningar som är internetbaserade men de innehåller även en del praktiska exempel. Den stora inlärningen sker dock i det dagliga arbetet där revisorerna lär sig genom att arbeta praktiskt förklarar R4.
För att säkerställa att revisorerna besitter goda kunskaper inom revision berättar R5 att alla nyanställda följer en förutbestämd utbildningsstege som innehåller både teoretiska och praktiska utbildningar. Utöver dessa erbjuds även internetbaserade utbildningar beskriver R5. I dagsläget upplever R5 inte något problem med att en revisor inte besitter tillräcklig kompetens men däremot kan det bli ett problem i framtiden. Det finns det en risk att nästkommande generation inte har samma kompetens som de nuvarande revisorerna besitter eftersom revisionsprocessen blir allt mer automatiserad menar R5. “I början tittar man på allt men tids nog lär man sig vad som är riskfyllt. Det är inget som kommer digitalt, det kommer av erfarenhet” uttrycker R5. Exempelvis om årsredovisningar blir fullt automatiserade finns risken att revisorerna inte lär sig grunderna i hur en årsredovisning ska genomföras berättar R5. De kan i sin tur resultera i bristande kunskaper och därmed av betydelse att utbilda revisorerna rätt i takt med digitaliseringen menar R5.
5.3.2 En revisors incitament att utöva en professionell skepticism
Det finns olika incitament för att den enskilde revisorn ska öka användningen av digitala hjälpmedel. Revisionsbyrån måste därav motivera revisorn på rätt sätt för att de ska utvecklas i en digitaliserad värld.
För att revisorn ska vara motiverad och engagerad till att genomföra utbildningar krävs det att revisorn är mottaglig till ny kunskap anser R1. I de fall revisorn inte är villig att nyttja de nya systemen har utbildningen egentligen inte så stor betydelse berättar R1.
Under intervjun uppmärksammades det att revisionsbyrån har ett stort fokus på att anordna framtidsdagar och andra event som fokuserar på att motivera revisorerna att öka användningen av digitala hjälpmedel. R1 menar dock på att revisorsyrket innebär stressiga perioder där tiden inte alltid räcker till. Därav är bromsklossen ofta en själv eftersom det är svårt att hitta tid till att lära sig nya arbetssätt och R1 väljer därmed att arbeta utifrån sitt vanliga arbetssätt istället för att prioritera utbildningar.
Revisionsbyrån försöker motivera samtliga revisorer att öka användningen av digitala hjälpmedel men R2 poängterar att det är upp till respektive kontor att motivera dem.
Något som R2 uppmärksammat under sin tid som revisor är att den yngre generationen normalt sett är mer mottagliga till digitala hjälpmedel gentemot den äldre generationen.
R2 förklarar även att det kan vara olika incitament som påverkar deras inställning till tekniken vilket innebär att respektive kontor måste ta ställning till att alla revisorer kan motiveras på olika sätt. Personligen motiveras R2 av att lära sig nya arbetssätt och har en positiv inställning till att vidareutvecklas inom arbetet. Därav ser R2 inte något problem med att personligen öka användningen av digitala hjälpmedel.
För att vara i framkant gällande den tekniska utvecklingen har revisionsbyrån många incitament för att motivera sina anställda att öka användningen av digitala hjälpmedel beskriver R3. Exempelvis erbjuder revisionsbyrån ett stort antal utbildningar men försöker även motivera sina anställda på andra sätt menar R3. De tillhandahåller så pass
mycket information om digitaliseringen inom revisionsbranschen att det snarare blir en fråga om vilken information som är viktig för en själv eller för kontoret där R3 arbetar.
Det är därmed viktigt att revisionsbyrån motiverar på rätt sätt poängterar R3.
Den revisionsbyrå som R4 arbetar på har flertalet incitament för att öka användningen av digitala hjälpmedel vilket kan vara både positivt och negativt. Revisionsbyrån kan motivera revisorerna till att öka användningen men de kan även tvinga dem att använda ett särskilt verktyg. Däremot har R4 inte alltid motivationen till att använda nya system eller att uppdatera det befintliga systemet. Det beror på att det i flertalet fall visat sig skapa problem för revisorn eftersom de inte alltid är färdigutvecklade menar R4. En skillnad mellan olika generationer upplever dock inte R4 och exemplifierar att på kontoret är det oftast en revisor som tillhör den äldre generationen som är först ut med att ta till sig den nya tekniken. R4 beskriver även att den yngre generationen har incitament till att öka användningen av digitala hjälpmedel eftersom de är uppväxt med tekniken vid sin sida.
För att öka användningen av digitala hjälpmedel motiverar revisionsbyrån de anställda genom bland annat sociala medier beskriver R5. För de som har ett gediget intresse för att öka användningen av digitala hjälpmedel finns det många valmöjligheter menar R5.
Personligen har R5 inte så stort intresse av att öka användningen och väljer därmed endast att använda de digitala hjälpmedlen som krävs för att genomföra sina arbetsuppgifter.
“Jag kan inte säga att jag använder allt utan jag använder mig utav det jag måste”
uttrycker R5. Det är nog en skillnad gentemot den yngre generationen eftersom de är mer mottagliga till digitala hjälpmedel då de har vuxit upp med tekniken.
5.3.3 Personlighetsdragen påverkan på den professionella skepticismen
Revisorer kännetecknas av olika karaktärsdrag vilket kan påverka huruvida en revisor utövar en professionell skepticism. Det är därmed viktigt att besitta kunskap om vilka personlighetsdrag som kan påverka graden av professionell skepticism i en digitaliserad revisionsbransch.
Det som gör revisorsyrket attraktivt beskriver R1 är för att det är ett kunskapsyrke med omväxlande arbetsuppgifter och arbetsmiljöer som kräver en problemlösningsförmåga.
För att arbeta som revisor är det därav viktigt att vara anpassningsbar till olika situationer och R1 berättar att det är av betydelse att lära sig arbeta med de digitala hjälpmedlen. R1 förklarar även att i och med den ökade användningen av digitala hjälpmedel är det viktigt att bibehålla ett ifrågasättande sinne och tänka efter vad utfallen innebär.
Att arbeta som revisor kräver en problemlösningsförmåga samt en vilja att identifiera lösningar och upptäcka mönster beskriver R2. Personligen har R2 ett gediget intresse för siffror och analyser samt ett kontrollbehov som bidrar till att egna bedömningar utförs som ett komplement till det material som tillhandahålls. Att vara ifrågasättande och kommentera utfallet beror troligtvis på att R2 arbetat en längre tid inom revisionsbranschen. Det innebär att R2 har utvecklat en förmåga att identifiera vad som är rimligt och hur denne tänker att utfallet bör bli. Detta är något som R2 beskriver är viktigt att förmedla vidare till nästa generation så att denna medvetenhet och personlighet finns närvarande vid revisionerna.
Revisorsyrket bygger på att förstå kunden, upptäcka potentiella risker och komplettera med granskningsåtgärder som möter riskerna beskriver R3. Att hitta lösningar och sträva efter att utföra noggranna kontroller är därmed av betydelse menar R3. Det krävs då att
revisorer är anpassningsbara till tekniken men även att vara skeptisk till de förändringar som sker. R3 anser att sättet att utöva en professionell skepticism beror på den personliga läggningen och uttrycker att “personlighetsdragen spelar stor roll och huruvida en revisor vågar stå upp för sin egen kunskap och det som är rätt och riktigt”. Ett ifrågasättande sinne är därmed viktigt för att hantera framtidens utmaningar anser R3.
I takt med en ökad användning av digitala hjälpmedel krävs det att R4 är flexibel till förändringarna. R4 har arbetat en längre tid och genomgått en rad förändringar och beskriver därmed vikten av att som revisor vara anpassningsbar. Av den anledningen är R4 medveten om i de fall ett utfall avviker från ett branschmönster. Förutom detta påverkar även personliga värderingar graden av skepticism särskilt vid mer komplicerade frågor menar R4. Det finns olika typer av revisorer och R4 beskriver att de kan skilja sig hur de utövar en professionell skepticism. R4 exemplifierar att det kan vara av olika anledningar som en individ väljer revisorsyrket, en del vill bli revisorer och andra ser det som en ingång till konsultbranschen.
Det är viktigt att en revisor inte förlitar sig direkt på det material som tillhandahålls utan revisorn måste vara eftertänksam och självsäker i sina beslut beskriver R5. “Man kan inte automatisera allt, det behövs olika bedömningar som kräver ens sunda förnuft” uttrycker R5. Eftersom R5 arbetat en längre tid och uppmärksammat tillfällen då system inte identifierat problem har R5 vetskapen om i vilka situationer revisorn måste vara ifrågasättande till det resultat som digitala hjälpmedel tillhandahåller.