Direktinvesteringsflöden

Tabell 6.1 och Diagram 6.1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar mellan 2010 och det första halvåret 2020. Inflöden avser nettot av de investeringar som utländska företag gjort i Sverige. Utflöden avser svenska företags investeringar utomlands. Det första halvåret

2020 resulterade svenska direk-tinvesteringar i utlandet i ett ut-flöde på 245 miljarder. Utut-flödet motsvarande period 2019 var 185 miljarder. Inflödet av ut-ländska direktinvesteringar i Sverige uppgick första halvåret i år till 192 miljarder. Det är en ök-ning jämfört med inflödet mot-svarande period 2019 då det var på 131 miljarder kronor.

Tabell 6.1 – In- och utflöden av di-rektinvesteringar

Flöden (netto), miljarder kr Inflöde Utflöde

Det senaste decenniet har de svenska företagens investe-ringar utomlands överstigit de ut-ländska företagens investeringar i Sverige under alla år förutom

2016. För en relativt liten, avancerad ekonomi som Sverige är denna situation inte förvånande utan kan ses om en indikation på att svenska företag framgångsrikt dra-git nytta av sina konkurrensfördelar vid expansion bortom en förhållandevis liten hemmamarknad.

Vad är en direktinvestering?

En direktinvestering är en form av internat-ionella kapitalflöden som vanligtvis avser kapitaltillskott till företag i andra länder än där det investerande företaget har sitt yt-tersta ägande. För att en direktinvestering ska uppstå ska ett företag, direkt eller indi-rekt, äga minst 10 procent av aktiekapitalet eller rösterna i ett företag eller kommersiell fastighet i ett annat land.

En direktinvestering syftar till kontroll och görs ofta genom förvärv av existerande fö-retag men kan även utgöras av nyetable-ringar, fusioner, expansioner eller följdinve-steringar.

Utländska direktinvesteringar i Sverige är de investeringar som utländska företag gör i företag belägna i Sverige, där det investe-rande företaget skaffar sig en ägainveste-randel på minst 10 procent och på så sätt får möjlig-het till kontroll och inflytande över förvalt-ningen i dessa företag. Detta kan, till exem-pel, gälla investeringar i majoritetsägda fö-retag (dotterföfö-retag) eller förvärv av större minoritetsposter i företag som investeraren har en väsentlig intressegemenskap med.

Svenska direktinvesteringar i utlandet är på motsvarande sätt de investeringar som svenska företag gör i företag i andra länder.

Kapitalflöden som inte antas ge upphov till ägarinflytande benämns portföljinveste-ringar och berörs inte i denna rapport.

43 Diagram 6.1

6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige

Tabell 6.2 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter investerings-post. Som tidigare nämnts uppgick nettoinflödet det första halvåret 2020 till 192 mil-jarder, vilket var en ökning med 62 miljarder jämfört med motsvarande period 2019.

Jämfört med denna period var det ett negativt nettoinflöde av eget kapital och återin-vesterade vinstmedel. Nettoinflödet av lång- och kortfristiga lån ökade däremot.

Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost Flöden (netto), miljarder kr

2015 2016 2017 2018 2019 1 hå

2019

1 hå 2020

Eget kapital 96,5 133,1 82,8 22,8 53,2 43,4 -26,7

Långfristiga lån -54,7 15,9 14,7 -44,6 6,2 29,8 152,0 Kortfristiga lån -28,0 -27,6 -31,2 -8,2 -31,0 -15,5 18,7 Återinvesterade vinstmedel 57,0 42,6 55,6 60,8 149,1 72,9 48,3 Direkta investeringar i

Sverige totalt 70,8 163,9 121,8 30,9 177,5 130,6 192,2 Tabell 6.3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land för det första halvåret 2020 och motsvarande period förra året. Huvuddelen av investeringarna kommer från andra OECD länder, vilka sammantaget svarade för ett inflöde om 170 miljarder det första halvåret 2020. På grund av statistiksekretess saknas det uppgifter för inflödet för flera länder. Av de redovisade värdena var de största positiva inflödena från Nederländerna och USA. Det mest negativa nettoflö-det, dvs. desinvesteringar, gällde Schweiz. Notera att flödena från ett specifikt land kan variera kraftigt över tid och att revideringar av statistiken kan vara mycket stora.

0 50 100 150 200 250 300

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 hå 2019

1 hå 2020

Mdr SEK

Utländska direktinvesteringar

Flöden 2010 - 1 hå 2020 Utflöde Inflöde

44

Tabell 6.3 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land*

Flöden (netto), miljarder kr.

* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas

Anm: Om uppgifter för enskilda länder senaste tidsperioden inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen.

6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet

Tabell 6.4 visar värdet på utländska direktinvesteringar från Sverige till utlandet upp-delat efter investeringspost. Det första halvåret 2020 uppgick det positiva utflödet till 245 miljarder, vilket var en ökning med 60 miljarder jämfört med första halvåret 2019. Det var främst nettoinflödet av eget kapital som ökade, men också långfristiga lån ökade något. Nettoutflödet för övriga poster minskade jämfört med denna period.

Tabell 6.4 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost Flöden (netto), miljarder kr

2015 2016 2017 2018 2019 1 hå Direktinvesteringar i utlandet

totalt 110,0 40,2 218,1 136,8 184,5 185,1 245,2

Världen totalt (exkl. Sverige) 130,6 192,2 61,6

Land*

45

Tabell 6.5 och Tabell 6.6 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands efter region och land för det första halvåren 2019 respektive 2020. En övervägande del av investeringarna går till OECD-länderna, 97 procent. De tre största positiva utflö-dena gick till USA, Belgien och Schweiz. De tre största negativa flöutflö-dena var Luxem-burg, Irland och Kina. Notera att statistiken för investeringsflöden till ett specifikt land kan skifta kraftigt över tid.

Tabell 6.5 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region och land*

Flöden (netto), miljarder kr

1 hå 2019

1 hå 2020

Skillnad (mdr)

Region

Afrika 3,0 1,5 -1,5

Asien 26,5 2,4 -24,1

EU28 84,4 38,0 -46,4

Europa exkl EU28 33,0 20,1 -13,0

Nord- och Centralamerika 23,3 179,5 156,2

Oceanien 4,5 1,9 -2,6

Sydamerika 10,4 1,8 -8,5

OECD 160,2 236,8 76,5

Världen totalt (exkl. Sverige) 185,1 245,2 60,1

46

Tabell 6.6 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region och land*

Flöden (netto), miljarder kr

1 hå

* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas

Anm: Om uppgifter för enskilda länder senaste tidsperioden inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen

6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch

Tabell 6.7 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige och utflöden av svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch för åren 2018 och 2019.²⁰ För flera näringsgrenar är statistiken över direktinvesteringar sekretessbelagd. Bland de branscher som det finns offentlig statistik för är det intressant att nämna Tillverk-ningsindustri (MHT) och Kunskapsintensiv service; nettoinflödet inom dessa branscher var 25 respektive 63 miljarder och nettoutflödet var 71 respektive 82 mil-jarder.

20 Statistik för direktinvesteringar uppdelat efter bransch finns enbart på årsbasis. Statistiken för senaste året revide-ras dock varje kvartal.

47 Tabell 6.7 – Direktinvesteringsflöden efter bransch Flöden (netto), miljarder kr

Inflöde Utflöde

Bransch 2018 2019 2018 2019

Utvinning 6,0 -10,5 .. 4,5

Tillverkning LMT 2,9 23,0 7,0 18,5

Tillverkning MHT 52,5 25,0 125,6 71,2

Energi -10,2 -3,3 .. ..

Bygg -1,8 3,0 0,7 ..

Handel och logistik -24,4 17,0 -6,5 16,1 Kunskapsintensiv service 41,2 62,5 23,5 81,8

Annan service .. .. 1,2 -1,7

Ej branschfördelade -32,3 32,4 -3,4 3,1 Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27, 31-33), TillverkningsindustriMHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik (SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 85-99). Vissa uppgifter för enskilda branscher är markerade med punkter pga. sekretess alternativt statistisk osäkerhet.