2. Kraftigt minskad utrikeshandel
2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2020
2. Kraftigt minskad utrikeshandel
2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2020
Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik4 minskade värdet på Sveriges varu-export med 15 procent andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019.
Varuimporten minskade med 17 procent. I volym (dvs. rensat för prisförändringar) minskade såväl varuexporten som varuimport med 12 procent.
Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet 2020 till 328 miljarder och för varu-importen 316 miljarder. Varuhandelsnettot blev därmed positivt och uppgick till 12 miljarder.
Diagram 2.1
4 I kapitel 2 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.
-30 -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2016 2017 2018 2019 2020
Förändring över motsvarande period föregående år (%)
Förändring i svensk varuexport
(januari 2016 - juli 2020)
Månadsvis Kvartalsvis
3 Diagram 2.2
Tillväxttakten för import och export varierar mycket från månad till månad, men preli-minära siffror visar på en kraftig nedgång för både export (-15 procent) och import (-13 procent) i juli 2020.
Exportchefsindex5 ökade kraftigt mellan andra och tredje kvartalen, från 37,2 till 48,7. Nivån ligger alltså fortfarande något under normalnivån. Det är framförallt pro-gnosdelen av index som ligger bakom uppgången men även den del som uppskat-tar nuläget förbättrades jämfört med andra kvartalet.
Sveriges varuexportutveckling (-15 procent) under andra kvartalet var något mindre negativ än övriga EU-länders. Den totala exporten från EU:s 27 medlemsstater6 till länder utanför EU minskade med 23 procent jämfört med motsvarande kvartal 2019.
Tysklands export föll med 24 procent och Finlands med 22 procent. För USA mins-kade exporten med 30 procent under samma period (Diagram 2.3).
5 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att index är 50 betyder att det är lika många exportföretag som tror på en förstärkning som på en försvagning av exportutveckl-ingen.
6 Statistiken i diagram 2.3 för EU:s export är hämtad från Eurostat och gäller EU(27), dvs. exklusive Storbritannien.
-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2016 2017 2018 2019 2020
Förändring över motsvarande period föregående år (%)
Förändring i svensk varuimport
(januari 2016 - juli 2020)
Månadsvis Kvartalsvis
4 Diagram 2.3
Sveriges varuexport till EU-länder (EU28) minskade med 20 procent andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exporten till EU27, dvs. utan Storbritannien, minskade med 19 procent. Utvecklingen drevs främst av export-minskningar till Tyskland (-17 procent), Storbritannien (-30 procent) och Belgien (-37 procent).7 Lettland (18 procent), Bulgarien (10 procent), Ungern (23 procent) och Malta (9,0 procent) var de enda EU-länder som bidrog något till att motverka den samlade minskningen. Varuexporten till länder utanför EU minskade med 9,4 procent (12 procent för EU27). Ökningen drevs till stor del av exportökningar till Kina (13 procent), Förenade Arabemiraten (45 procent) och Egypten (23 procent).
Sveriges varuimport från EU-länder minskade med 16 procent jämfört med andra kvartalet 2019. Importen från EU27 minskade lika mycket. Importminskningar från Tyskland (-14 procent), Belgien (-4,3 procent) och Nederländerna (-4,2 procent) bi-drog mest till den samlade nedgången. Importökningar från Spanien (0,3 procent) och Kroatien (0,1 procent) motverkade nedgången något. Även varuimporten från länder utanför EU minskade, med 18 procent enligt statistik fördelad efter avsänd-ningsland. Utvecklingen drevs huvudsakligen av Ryssland (-65 procent), Norge (-16 procent) och Nigeria (-92 procent). USA var det enskilda land som bidrog mest till att motverka minskningen, importen därifrån ökade med 21 procent men även im-porten från Kina ökade andra kvartalet i år (2,3 procent). För vissa länder – där-ibland Kina – är importen som registreras efter ursprungsland (det land där den eko-nomiskt sett viktigaste delen av tillverkningen har skett) betydligt större än om den registreras efter avsändningsland (det land varan skickats ifrån).8 Importstatistiken
7 I beräkningen av vilka enskilda länder som ger störst bidrag till export- och importutvecklingen används både dets relativa vikt i den samlade exporten respektive importen och den procentuella förändringen i flödet till/från lan-det. Det betyder att även förhållandevis små procentuella förändringar kan ge stort bidrag till den samlade utveckl-ingen och tvärtom.
8 Och den är sannolikt ännu större än vad statistik efter ursprungsland visar eftersom information om ursprungsland förloras i de fall en vara skickas från t.ex. Kina till Sverige via ett annat EU-land.
-40
2016 2017 2018 2019 2020
Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%)
Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse
(2016 - 2 kv 2020)
EU27 (Extern) Finland Tyskland USA Sverige
5
efter ursprungsland ger dock en snarlik bild av utvecklingen under det andra kvarta-let 2020.
Tjänsteexporten minskade med 17 procent andra kvartalet 2020 jämfört med mot-svarande period 2019. Exporten till länder inom EU28 minskade med 18 procent och exporten till länder utanför EU minskade med 16 procent. Störst bidrag till ned-gången gav exporten till Norge som minskade med 9,5 miljarder kronor eller 46 pro-cent andra kvartalet 2020. Även minskningen av tjänsteexporten till Danmark, Tysk-land och USA bidrog starkt till den kraftiga minskningen av den totala tjänsteexpor-ten.
Tjänsteimporten minskade med 18 procent andra kvartalet 2020 jämfört med mot-svarande kvartal 2019. Importen från andra EU-länder minskade med 25 procent och från länder utanför EU med 3,5 procent. Importminskningen på 6,1 miljarder kronor, eller 29 procent från Storbritannien gav störst bidrag till den samlade minsk-ningen. Tjänsteimporten från USA ökade med 6,1 miljarder kronor och motverkade på så sätt den totala nedgången.
Diagram 2.4 visar utvecklingen för varu- och tjänsteexporten sedan 2011 enligt sta-tistik från Betalningsbalansen. Enligt den stasta-tistiken minskade såväl varu- som tjäns-teexporten med 17 procent andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019.
Diagram 2.4
Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper minskade Sveriges BNP med 5,7 pro-cent i löpande priser och med 7,3 propro-cent i volym (dvs rensat för prisförändringar) andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportnettot för varor och tjänster gav ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på årsbasis. I löpande priser bidrog den med -0,2 procentenheter och med -0,9 procentenheter i volym.
0
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Miljarder kronor
Svensk export av varor och tjänster
Statistik från betalningsbalansen
1.1 handelsbalans (f.o.b. - f.o.b.) 1.2 tjänstebalans
6