Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar
Första halvåret 2020
Mdr SEK Förändring (%) Andel
2018 2019 1 hå
2019 1 hå
2020 2019/
2018 1 hå 20/
1 hå 19 1 hå 2020 Världen Export Totalt 2 210 2 378 1 179 1 095 7,6 -7,1 100
Varor 1 570 1 668 838 779 6,2 -7,1 100 Tjänster 640 710 341 316 11,1 -7,2 100 Import Totalt 2 099 2 200 1 088 982 4,8 -9,8 100 Varor 1 473 1 493 744 668 1,3 -10,2 100 Tjänster 626 707 344 314 13,0 -8,8 100 Inre mark-
naden1 Export Totalt 1 545 1 633 816 726 5,7 -11,1 66,3 Varor 1 138 1 183 600 534 4,0 -10,9 68,5 Tjänster 408 450 217 192 10,4 -11,6 60,6 Import Totalt 1 632 1 712 848 767 4,9 -9,6 78,1 Varor 1 185 1 198 599 550 1,1 -8,2 82,4 Tjänster 447 514 249 217 14,8 -12,9 69,1 EU28 Export Totalt 1 299 1 366 688 614 5,2 -10,9 56,0 Varor 966 1 000 510 450 3,5 -11,8 57,8 Tjänster 332 367 178 163 10,3 -8,2 51,7 Import Totalt 1 470 1 540 765 685 4,8 -10,5 69,7 Varor 1 056 1 065 534 482 0,8 -9,7 72,2 Tjänster 414 475 230 202 14,8 -12,2 64,4 EU27
20202
Export Totalt 1 133 1 187 596 535 4,7 -10,2 48,9
Varor 865 894 457 405 3,3 -11,3 52,0
Tjänster 268 293 140 130 9,3 -6,9 41,1 Import Totalt 1 312 1 375 684 615 4,8 -10,1 62,6
Varor 975 990 497 450 1,6 -9,3 67,4
Tjänster 337 385 187 164 14,2 -12,3 52,3
Norden Export Totalt 557 602 290 266 8,0 -8,1 24,3
Varor 396 424 206 198 7,2 -3,9 25,4
Tjänster 161 177 84 68 9,9 -18,5 21,6 Import Totalt 425 441 219 197 3,7 -9,8 20,1
Varor 306 306 152 144 0,3 -5,2 21,6
Tjänster 120 135 67 53 12,5 -20,3 17,0 Östersjö-
länderna3 Export Totalt 922 979 481 436 6,3 -9,3 39,8
Varor 696 734 365 338 5,5 -7,5 43,4
Tjänster 226 246 115 98 8,7 -14,9 31,0 Import Totalt 937 966 484 426 3,1 -11,9 43,4 Varor 730 728 366 327 -0,3 -10,6 49,0 Tjänster 207 238 118 99 15,1 -15,8 31,6
1EU (28), Island, Liechtenstein och Norge 2EU (28) exklusive Storbritannien och Nordirland
3CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informat- ionen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Handelsstatistiken från betalningsbalansen följer en an- nan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varu- respektive tjänstehandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel.
Utrikeshandeln från betalningsbalansen
2018 2019 1 hå 2019 1 hå 2020
Varor
Värde (Mdr SEK)
Export 1 570,0 1 667,6 838,5 779,2
Import 1 473,5 1 492,5 744,0 668,0
Nettohandel 96,6 175,1 94,5 111,2
Export till EU(28) 966,3 999,7 510,4 450,1
Import från EU(28) 1 056,5 1 065,2 534,4 482,4
Nettohandel EU(28) -90,2 -65,6 -24,0 -32,3
Förändring (%)
Export .. 6,2 8,0 -7,1
Import .. 1,3 2,3 -10,2
Export till EU(28) .. 3,5 6,9 -11,8
Import från EU(28) .. 0,8 0,9 -9,7
Tjänster
Värde (Mdr SEK)
Export 639,6 710,5 340,9 316,2
Import 625,7 707,0 344,2 313,9
Nettohandel 13,9 3,4 -3,4 2,3
Förändring (%)
Export .. 11,1 14,1 -7,2
Import .. 13,0 17,0 -8,8
Direktinvesteringar
2018 2019 1 hå 2019 1 hå 2020
Flöden (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet 136,8 184,5 185,1 245,2
Utländska DI i Sverige 30,9 177,5 130,6 192,2
2017 2018 2019 2 kv 2020
Tillgångar (Mdr SEK)
Svenska DI i utlandet 3 156,8 3 432,2 3 666,4 3 833,1
Utländska DI i Sverige 3 018,1 3 078,6 3 147,2 3 285,8
Enheten för internationell 2020-09-17 Dnr: 2020/00797 handelsutveckling
Sammanfattning – första halvåret 2020
Statistik över handel med vårdprodukter visar att import av personlig skyddsut- rustning från tredje land ökade kraftigt, medan importen från EU var oförändrad jäm- fört med första halvåret 2019. Såväl export som import av läkemedel ökade också kraftigt.
Bytesbalansen visade ett överskott på 139 miljarder kronor, motsvarade 5,6 pro- cent av BNP. Detta var en ökning jämfört med första halvåret 2019 då bytesbalan- sen motsvarade 3,8 procent av BNP och ett högt värde sett över en tioårsperiod.
Handelsutvecklingen – Enligt statistik från betalningsbalansen minskade den sam- lade exporten av varor och tjänster med 1,6 procent jämfört med första halvåret 2019. Importen av varor och tjänster minskade med 5,6 procent.
Enligt primärstatistiken för varuhandel minskade varuexporten med 4,0 procent i vo- lym och 6,6 procent i värde. Varuimporten minskade med 7,1 procent mätt i volym och med 9,8 procent i värde. Värdet av Sveriges varuexport uppgick första halvåret 2020 till 718 miljarder kronor och varuimporten till 676 miljarder kronor. Handelsnet- tot var därmed positivt och uppgick till 42 miljarder, vilket kan jämföras med ett han- delsnetto på 19 miljarder första halvåret 2019.
… export efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 71 procent av Sveri- ges totala varuexport. EU28:s värdeandel uppgick till 56 procent. Exporten ökade till Asien (8,4 procent). Till övriga regioner minskade exporten. Störst var exportminsk- ningen till Oceanien m.fl. (-19 procent), följt av EU (-10 procent), Afrika (-9,5 pro- cent), Övriga Europa (5,5 procent) och Amerika (-1,9 procent).
… import efter handelspartner – 84 procent av Sveriges import kommer från Europa och 71 procent från EU. Importen minskade från samtliga regioner utom Amerika, varifrån den ökade marginellt (0,3 procent). Importminskningen var störst från Afrika (-61 procent), följt av Oceanien m.fl. (-12 procent), EU (-9,3 procent) och Asien (-7,9 procent).
… export efter varugrupp – Utvecklingen varierade betydligt mellan varuområden.
Exporten av Kemivaror ökade med tvåsiffriga belopp, både i värde och i volym. Lä- kemedel svarade för en betydande del av denna ökning. Den största nedgången i värde skedde för Energivaror. I volym var det Verkstadsvaror som minskade mest.
… import efter varugrupp – Värdeminskningen om 9,8 procent drevs huvudsakli- gen av Energivaror och Mineralvaror, dvs. dessa varugrupper gav störst bidrag till värdeförändringen. På volymsidan bidrog Mineralvaror och Verkstadsvaror mest till importminskningen.
Tjänstehandeln – minskade med 7,4 procent medan tjänsteimporten minskade med 8,5 procent jämfört med första halvåret 2019. Värdet på tjänsteexporten upp- gick första halvåret 2020 till 312 miljarder och tjänsteimporten till 315 miljarder.
Tjänsteexporten dominerades av sektorerna Övriga affärstjänster, Tele- data och in- formationstjänster, Transporter samt Nyttjande av immateriella rättigheter.
… export efter handelspartner – Tjänsteexporten till EU minskade första halvåret 2020 med 8,2 procent och utgjorde 52 procent av Sveriges totala tjänsteexport.
USA, Norge och Storbritannien var de länder som tog emot störst del av den svenska tjänsteexporten.
… import efter handelspartner – Tjänsteimporten från EU utgjorde 64 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största enskilda leve- rantörsländerna.
Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet – ökade från 185 till 245 miljar- der kronor.
Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige – ökade från 131 till 192 mil- jarder kronor.
Direktinvesteringstillgångar – Vid utgången av första halvåret 2020 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till drygt 3 830 miljarder. De ut- ländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till knappt 3 290 miljarder.
Innehåll
1. Om rapporten ... 1
2. Kraftigt minskad utrikeshandel ... 2
2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2020 ... 2
2.2 Sveriges handel med vårdprodukter – förändring, fördelning och importkoncentration ... 6
2.2.1 Fördelning och förändring av handel med vårdprodukter ... 6
2.2.2 Hur kommer varorna till Sverige? ... 8
2.2.3 Importens koncentration ... 9
3. Bytesbalansen ... 10
3.1 Bytesbalansen ... 10
3.2 Handelsbalans ... 11
4. Varuhandel ... 12
4.1 Sveriges export och import av varor ... 12
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning ... 12
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp ... 13
4.1.3 Nettoexport av varor ... 16
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp ... 16
4.2 Sveriges varuhandel med EU och den inre marknaden ... 20
4.2.1 Export ... 20
4.2.2 Import ... 23
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU ... 26
4.3.1 Svensk export ... 26
4.3.2 Svensk import ... 30
5. Tjänstehandel ... 34
6. Direktinvesteringar ... 42
6.1 Direktinvesteringsflöden ... 42
6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige ... 43
6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet ... 44
6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch ... 46
6.2 Direktinvesteringstillgångar ... 47
6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ... 49
6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ... 53
Bilaga 1 – Utrikeshandel, export och import av varor – januari-juni 2020, i löpande och fasta priser (SCB)1
1. Om rapporten
I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för det första halvåret 2020. Tidsserier inkluderas för att be- lysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska di- rektinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal.
Notera att vi i rapporten redovisar både detaljerad varuhandelsstatistik och tjänste- handelsstatistik (primärstatistik) och statistik för varu- och tjänstehandel som hämtas från betalningsbalansen. Statistiken från betalningsbalansen är inte helt jämförbar med primärstatistiken eftersom källorna bygger på olika definitioner1. Därutöver har statistiken för tjänstehandeln i betalningsbalansen från och med publicering av första kvartalet 2020 justerats för att överensstämma med nationalräkenskaperna.
Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln och tjänstehandeln i denna rapport bygger på primärstatistiken eftersom det här finns mycket mer information, bl.a. om handelspartner samt varugrupp respektive tjänsteslag. För varuhandeln finns denna statistik också redovisad på månadsbasis. Statistiken från betalningsbalansen an- vänds däremot för att räkna samman total svensk handel av varor och tjänster (se de sammanfattande tabellerna i början av rapporten). Det är inte möjligt att göra en sådan beräkning utifrån primärstatistiken eftersom man då missar vissa kategorier samtidigt som viss handel kommer att räknas dubbelt.2 Eftersom betalningsbalan- sen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder.
Utrikeshandeln påverkas ovanligt snabbt och kraftigt av den rådande pandemin.
Därför följer Kommerskollegium handelsutvecklingen mer frekvent och har samlat in nya typer av data, bl.a. utrikeshandeln fördelad på olika transportslag. En stor del av materialet finns tillgänglig att ladda ned från Kommerskollegiums hemsida Co- rona/Statistik om utrikeshandelns utveckling.
I denna rapport syftar EU till EU28, dvs. Storbritannien är inkluderad i aggregatet trots att landet sedan 31 januari 2020 formellt inte längre är ett EU-land. Enligt utträ- desavtalet mellan EU och Storbritannien fortsätter landet emellertid att vara med i EU:s tullunion och inre marknad till och med 31 december 2020.3
Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Där återfinns även en stat- istisk redogörelse för utvecklingen för handeln med vårdrelaterade varor med kopp- ling till pandemin. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redo- gör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5.
Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 inne- håller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation ”Utrikeshan- del, export och import av varor”, där även värdeutvecklingen för varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår.
1 Läs mer i BPM6-manualen som finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betal- ningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/
2 Framförallt missar man kategorin merchanting, den handel som uppstår när ett företag baserat i Sverige köper och säljer varor utomlands, utan att varan passerar svensk gräns.
3 The EU-UK Withdrawal Agreement - https://ec.europa.eu/info/european-union-and-united-kingdom-forging-new- partnership/eu-uk-withdrawal-agreement_en
2
2. Kraftigt minskad utrikeshandel
2.1 Handelns utveckling andra kvartalet 2020
Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik4 minskade värdet på Sveriges varu- export med 15 procent andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019.
Varuimporten minskade med 17 procent. I volym (dvs. rensat för prisförändringar) minskade såväl varuexporten som varuimport med 12 procent.
Värdet på varuexporten uppgick andra kvartalet 2020 till 328 miljarder och för varu- importen 316 miljarder. Varuhandelsnettot blev därmed positivt och uppgick till 12 miljarder.
Diagram 2.1
4 I kapitel 2 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.
-30 -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2016 2017 2018 2019 2020
Förändring över motsvarande period föregående år (%)
Förändring i svensk varuexport
(januari 2016 - juli 2020)
Månadsvis Kvartalsvis
3 Diagram 2.2
Tillväxttakten för import och export varierar mycket från månad till månad, men preli- minära siffror visar på en kraftig nedgång för både export (-15 procent) och import (-13 procent) i juli 2020.
Exportchefsindex5 ökade kraftigt mellan andra och tredje kvartalen, från 37,2 till 48,7. Nivån ligger alltså fortfarande något under normalnivån. Det är framförallt pro- gnosdelen av index som ligger bakom uppgången men även den del som uppskat- tar nuläget förbättrades jämfört med andra kvartalet.
Sveriges varuexportutveckling (-15 procent) under andra kvartalet var något mindre negativ än övriga EU-länders. Den totala exporten från EU:s 27 medlemsstater6 till länder utanför EU minskade med 23 procent jämfört med motsvarande kvartal 2019.
Tysklands export föll med 24 procent och Finlands med 22 procent. För USA mins- kade exporten med 30 procent under samma period (Diagram 2.3).
5 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att index är 50 betyder att det är lika många exportföretag som tror på en förstärkning som på en försvagning av exportutveckl- ingen.
6 Statistiken i diagram 2.3 för EU:s export är hämtad från Eurostat och gäller EU(27), dvs. exklusive Storbritannien.
-25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25
1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2016 2017 2018 2019 2020
Förändring över motsvarande period föregående år (%)
Förändring i svensk varuimport
(januari 2016 - juli 2020)
Månadsvis Kvartalsvis
4 Diagram 2.3
Sveriges varuexport till EU-länder (EU28) minskade med 20 procent andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exporten till EU27, dvs. utan Storbritannien, minskade med 19 procent. Utvecklingen drevs främst av export- minskningar till Tyskland (-17 procent), Storbritannien (-30 procent) och Belgien (-37 procent).7 Lettland (18 procent), Bulgarien (10 procent), Ungern (23 procent) och Malta (9,0 procent) var de enda EU-länder som bidrog något till att motverka den samlade minskningen. Varuexporten till länder utanför EU minskade med 9,4 procent (12 procent för EU27). Ökningen drevs till stor del av exportökningar till Kina (13 procent), Förenade Arabemiraten (45 procent) och Egypten (23 procent).
Sveriges varuimport från EU-länder minskade med 16 procent jämfört med andra kvartalet 2019. Importen från EU27 minskade lika mycket. Importminskningar från Tyskland (-14 procent), Belgien (-4,3 procent) och Nederländerna (-4,2 procent) bi- drog mest till den samlade nedgången. Importökningar från Spanien (0,3 procent) och Kroatien (0,1 procent) motverkade nedgången något. Även varuimporten från länder utanför EU minskade, med 18 procent enligt statistik fördelad efter avsänd- ningsland. Utvecklingen drevs huvudsakligen av Ryssland (-65 procent), Norge (-16 procent) och Nigeria (-92 procent). USA var det enskilda land som bidrog mest till att motverka minskningen, importen därifrån ökade med 21 procent men även im- porten från Kina ökade andra kvartalet i år (2,3 procent). För vissa länder – där- ibland Kina – är importen som registreras efter ursprungsland (det land där den eko- nomiskt sett viktigaste delen av tillverkningen har skett) betydligt större än om den registreras efter avsändningsland (det land varan skickats ifrån).8 Importstatistiken
7 I beräkningen av vilka enskilda länder som ger störst bidrag till export- och importutvecklingen används både lan- dets relativa vikt i den samlade exporten respektive importen och den procentuella förändringen i flödet till/från lan- det. Det betyder att även förhållandevis små procentuella förändringar kan ge stort bidrag till den samlade utveckl- ingen och tvärtom.
8 Och den är sannolikt ännu större än vad statistik efter ursprungsland visar eftersom information om ursprungsland förloras i de fall en vara skickas från t.ex. Kina till Sverige via ett annat EU-land.
-40 -30 -20 -10 0 10 20 30
kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2
2016 2017 2018 2019 2020
Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%)
Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse
(2016 - 2 kv 2020)
EU27 (Extern) Finland Tyskland USA Sverige
5
efter ursprungsland ger dock en snarlik bild av utvecklingen under det andra kvarta- let 2020.
Tjänsteexporten minskade med 17 procent andra kvartalet 2020 jämfört med mot- svarande period 2019. Exporten till länder inom EU28 minskade med 18 procent och exporten till länder utanför EU minskade med 16 procent. Störst bidrag till ned- gången gav exporten till Norge som minskade med 9,5 miljarder kronor eller 46 pro- cent andra kvartalet 2020. Även minskningen av tjänsteexporten till Danmark, Tysk- land och USA bidrog starkt till den kraftiga minskningen av den totala tjänsteexpor- ten.
Tjänsteimporten minskade med 18 procent andra kvartalet 2020 jämfört med mot- svarande kvartal 2019. Importen från andra EU-länder minskade med 25 procent och från länder utanför EU med 3,5 procent. Importminskningen på 6,1 miljarder kronor, eller 29 procent från Storbritannien gav störst bidrag till den samlade minsk- ningen. Tjänsteimporten från USA ökade med 6,1 miljarder kronor och motverkade på så sätt den totala nedgången.
Diagram 2.4 visar utvecklingen för varu- och tjänsteexporten sedan 2011 enligt sta- tistik från Betalningsbalansen. Enligt den statistiken minskade såväl varu- som tjäns- teexporten med 17 procent andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019.
Diagram 2.4
Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper minskade Sveriges BNP med 5,7 pro- cent i löpande priser och med 7,3 procent i volym (dvs rensat för prisförändringar) andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Exportnettot för varor och tjänster gav ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på årsbasis. I löpande priser bidrog den med -0,2 procentenheter och med -0,9 procentenheter i volym.
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
kv 3
kv 4
kv 1
kv 2
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Miljarder kronor
Svensk export av varor och tjänster
Statistik från betalningsbalansen
1.1 handelsbalans (f.o.b. - f.o.b.) 1.2 tjänstebalans
6
2.2 Sveriges handel med vårdprodukter – förändring, fördelning och importkoncentration
Den 11 mars i år förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att det nya coronavi- ruset utgjorde en global pandemi. Tre dagar senare, den 14 mars, beslutade EU- kommissionen att utfärda en särskild genomförandefördordning (EU) 2020/402 där de konstaterade att covid-19 spridit sig snabbt över världen och även nått unionens territorium i stor skala. I förordningen beslutade EU-kommissionen också att utfärda ett krav på uppvisande av exporttillstånd för export av för pandemin viktiga produk- ter till länder utanför unionen. Detta ansågs som en nödvändighet för att tillgodose den kraftigt växande efterfrågan på personlig skyddsutrustning, såsom skyddsglasö- gon, ansiktsskärmar, skyddsutrustning för mun och näsa, samt skyddsdräkter.9 Även runt om i Sverige, bland kommuner och regioner, rådde det stor brist på viktig skyddsutrustning för vård- och omsorgspersonal. Utöver personlig skyddsutrustning steg även efterfrågan kraftigt på läkemedel och medicinteknik, t.ex. respiratorer.
Nedan redogörs för hur Sveriges handel med personlig skyddsutrustning, läkemedel och medicinteknik har sett ut och utvecklats under första halvåret 2020 och helåret 2019. Redogörelsen bygger på statistik som Kommerskollegium fått från Tullverket som en del av kollegiets bevakning av utrikeshandeln i ljuset av coronapandemin.
Den sammanlagda analysen av handeln med vårdprodukter visar bland annat att importen av personlig skyddsutrustning främst ökade från länder utanför EU. Expor- ten av läkemedel har ökat kraftigt, främst till tredje land men även till andra EU- länder. Fördelningen av Sveriges import av personlig skyddsutrustning och läkeme- del har relativt sett skiftat och kommer i något högre utsträckning än tidigare från tredje land.
Data över transportslagsfördelning för import från tredje land, visar att en större an- del av personlig skyddsutrustning nu än tidigare kommer via flygtransport. Importen av vårdprodukter visar sig i större utsträckning vara koncentrerad till ett färre antal länder i förhållande till övriga varor. Några slutsatser kring hur Sveriges export och import påverkats av EU:s genomförandeförordning och andra länders handelsre- striktioner går inte att dra utifrån denna deskriptiva analys.
2.2.1 Fördelning och förändring av handel med vårdprodukter
Tabell 2.1 visar Sveriges handel med vårdprodukter till och från EU(28) samt tredje land för första halvåret 2020. Av exporten till EU(28) var det medicinteknik som ökade mest (31 procent), följt av läkemedel (18 procent) och personlig skyddsutrust- ning (2,8 procent). På importsidan från EU(28) ökade läkemedel och medicinteknik med 15 respektive 3,3 procent. Importen av personlig skyddsutrustning från andra EU-länder var i förhållande till föregående år i princip oförändrad (-0,1 procent). Till tredje land (Extra-EU(28)) var det exporten av läkemedel som steg allra tydligast i förhållande till föregående år (45 procent). Även exporten av medicinteknik och per- sonlig skyddsutrustning till tredje land steg, 20 respektive 8,2 procent. Av importen från tredje land steg personlig skyddsutrustning med 32 procent och läkemedel med 30 procent. Importen av medicinteknik föll, om än marginellt (-1,1 procent).
9 I slutet av april förlängdes förordningen och då togs några varor som i den tidigare förordningen var tillståndsplik- tiga bort, te.x. ansiktsskärmar. Den 26 maj löpte förordningen ut och därefter behövdes inget tillstånd för att expor- tera personlig skyddsutrustning för medicinskt bruk till länder utanför EU. Kommerskollegiums definition av personlig skyddsutrustning är dock baserad på den lista av produkter som angavs i den första förordningen.
7 Tabell 2.1 Sveriges handel med vårdprodukter Miljarder kr och förändring (%)
Intra-EU(28) Extra-EU(28)
1 hå
2019
1 hå 2020
Förändring (%)
1 hå 2019
1 hå 2020
Förändring (%)
Export
Personlig skydds-
utrustning 3,1 3,2 2,8 1,5 1,6 8,2
Läkemedel 18,5 21,8 17,8 35,1 50,8 44,8
Medicinteknik 2,0 2,6 31,4 1,7 2,1 19,7
Import
Personlig skydds-
utrustning 3,2 3,2 -0,1 2,5 3,2 31,7
Läkemedel 18,5 21,3 15,2 4,1 5,3 30,2
Medicinteknik 4,4 4,6 3,3 1,6 1,5 -1,1
Diagram 2.5 illustrerar fördelningen av Sveriges import av vårdprodukter. Importen av personlig skyddsutrustning utgjordes under första halvåret 2020 av lika stora de- lar från EU(28) och tredje land. Till skillnad från samma period föregående år syns en minskning av andelen som importeras från EU(28) med 6 procentenheter. Impor- ten av läkemedel kom under första halvåret 2020 till 80 procent från EU(28), en minskning med två procentenheter från föregående år. Även medicinteknik kom un- der första halvåret 2020 i huvudsak från EU(28) (75 procent), en marginell ökning med en procentenhet från samma period föregående år.
Diagram 2.5
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1 hå 2019 1 hå 2020 1 hå 2019 1 hå 2020 1 hå 2019 1 hå 2020 Personlig
skyddsutrustning
Läkemedel Medicinteknik
Fördelningen av Sveriges import av vårdprodukter
Procentandelar
EU(28) Extra
8
2.2.2 Hur kommer varorna till Sverige?
Diagram 2.6
Diagram 2.6 illustrerar fördelningen och Tabell 2.2 visar förändringen per transport- sätt av import av läkemedel, medicinteknik och personlig skyddsutrustning till Sve- rige under första halvåret 202010. Utöver de tre vårdproduktskategorierna återfinns även övriga varor för att kunna fungera som ett riktmärke. Data är hämtat från Tull- verket och eftersom det råder tullfrihet inom unionen finns således transportslags- data endast att tillgå för handel med tredje land. Den största andelen av importen av läkemedel kommer via sjötransport (43 procent), följt av flyg- och vägtransport (30 respektive 27 procent). I jämförelse med samma period föregående år har ande- len läkemedel som kommit via sjön vuxit i relation till flyg- och vägtransport (se Ta- bell 2.2). Importen av medicinteknik utfördes till 56 procent av flygtransport, vilket är en minskning i årstakt med 6,5 procent. Den största förändringen i transportsätt har skett för importen av personlig skyddsutrustning, där det skett ett skifte från sjötrans- port till förmån för flygtransport på omkring 15 procentenheter.
Tabell 2.2 Transportslagsfördelning av vårdprodukter, procentuell förändring Import Extra-
EU(28) Läkemedel Medicinteknik
Personlig
skyddsutrustning Övriga varor
Sjötransport 6,1 2,2 -15,1 -2,5
Vägtransport -3,2 3,8 -1,4 2,6
Flygtransport -2,9 -6,5 15,8 -0,5
Övriga transportsätt 0 0,5 0,7 0,4
10 Delar av varor kan ha sitt ursprung i ett annat land än själva exportlandet och därmed kan dessa ha färdats med ett annat transportslag längre ner i värdekedjan.
0 10 20 30 40 50 60
Läkemedel Medicinteknik Personlig
skyddsutrustning
Övriga varor
Andelar (%)
Transportslagsfördelning av svensk import från tredje land 1 hå 2020
Sjötransport Vägtransport Flygtransport Övriga transportsätt
9
2.2.3 Importens koncentration
Tabell 2.4 Sveriges import av vårdprodukter rangordnad efter värdeandel Varugrupp
Rang-
ordning Handelspartner Värdeandel (%)
Ackumulerad värdeandel (%)
Skyddsutrustning 1 Kina 34 34
Skyddsutrustning 2 Malaysia 11 45
Skyddsutrustning 3 Danmark 6 50
Skyddsutrustning 4 Tyskland 5 56
Skyddsutrustning 5 Nederländerna 4 60
Läkemedel 1 Tyskland 21 21
Läkemedel 2 Danmark 15 36
Läkemedel 3 USA 10 46
Läkemedel 4 Belgien 10 56
Läkemedel 5 Nederländerna 9 65
Medicinteknik 1 Tyskland 31 31
Medicinteknik 2 Nederländerna 13 44
Medicinteknik 3 USA 10 54
Medicinteknik 4 Danmark 7 61
Medicinteknik 5 Storbritannien 7 67
Övriga varor 1 Norge 16 16
Övriga varor 2 Tyskland 13 29
Övriga varor 3 Nederländerna 11 40
Övriga varor 4 Danmark 7 46
Övriga varor 5 Kina 5 51
Tabell 2.4 visar de sammanlagda importandelarna från de fem största leverantörs- länderna i relation till den totala handeln för respektive vårdproduktskategori. Till skillnad från de andra tabellerna och diagrammen för vårdprodukter är importens koncentration beräknad på helårsdata för 2019. Även här – liksom för transport- slagsfördelningen – finns övriga varor med för att fungera som ett riktmärke. Den enskilt största leverantören av personlig skyddsutrustning var Kina (34 procent). Lä- kemedel har en något jämnare fördelning och kommer från fem utvecklade ekono- mier som tillsammans står för 65 procent av Sveriges totala läkemedelsimport. Me- dicinteknik kommer till stor del från Tyskland (31 procent) och är den vårdprodukts- kategori som har högst koncentration (67 procent). Samtliga tre vårdproduktskate- gorier har en högre ackumulerad värdeandel än övriga varor.
10
3. Bytesbalansen
3.1 Bytesbalansen
Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 139 miljarder första halvåret 2020, motsvarade 5,6 procent av BNP, en hög andel sett över en tioårsperiod (Diagram 3.1). Det är också en stark ök- ning jämfört med första halvåret 2019 då bytesbalansen motsvarade 3,8 procent av BNP.
Diagram 3.1
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 hå
2019 1 hå 2020
Andel av BNP (%)
Sveriges bytesbalans
2010 - 1 hå 2020
Vad är bytesbalansen?
Bytesbalansen utgörs av handelsba- lansen, tjänstebalansen, faktorin- komster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Han- delsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänste- balansen är nettot av Sveriges tjäns- tetransaktioner med utlandet. Bytes- balansen utgör tillsammans med ka- pitalbalansen och den finansiella ba- lansen Sveriges totala betalningsba- lans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden.
11
3.2 Handelsbalans
11Första halvåret 2020 uppgick Sveriges handelsbalans (dvs. den del av bytesbalan- sen som rör handeln med varor) till 111 miljarder, vilket var 17 miljarder mer än un- der motsvarande period 2019. Handelsbalansen uppgick till 4,5 procent av BNP.
Andra delar av betalningsbalansen är tjänstebalansen och kapitalavkastningen. De utgjorde 0,1 procent respektive 3,0 procent av BNP under första halvåret i år.
Diagram 3.2
11 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive netto- handel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen ”handelsba- lans” för statistik från Betalningsbalansen och ”nettoexport” när det är statistik från primärstatistiken som vses. Se även notering om detta i kapitel 1.
-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 hå
2019 1 hå 2020
Andel av BNP (%)
Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster
2010 - 1 hå 2020
Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning
12
4. Varuhandel 12
4.1 Sveriges export och import av varor
Första halvåret 2020 minskade Sveriges varuexport med 4,0 procent mätt i volym, och med 6,6 procent mätt i värde jämfört med motsvarande period 2019. Varuimpor- ten minskade med 7,1 procent mätt i volym och med 9,8 procent i värde. Volymut- vecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar).
Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna reflekterar pris- och växelkursförändringar.
Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick första halvåret 2020 till 718 miljar- der kronor och varuimporten till 676 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed po- sitivt och uppgick till 42 miljarder, vilket kan jämföras med ett handelsnetto på 19 miljarder första halvåret 2019.
4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning
Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom respektive utom EU för helå- ren 2017–2019 samt första halvåren för 2019 och 2020. Diagram 4.1 och Dia- gram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien13, EU28 samt Övriga Europa.
Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr
2017 2018 2019 1 hå
2019
1 hå 2020
Föränd- ring (%)
Export 1 304,8 1 441,8 1 518,4 768,4 717,7 -6,6
intra-EU(28) 771,2 858,1 879,1 450,6 403,8 -10,4 extra-EU(28) 533,6 583,7 639,3 317,8 313,9 -1,2
Import 1 315,6 1 482,3 1 501,6 749,7 676,2 -9,8
intra-EU(28) 940,9 1 038,0 1 055,0 529,6 480,2 -9,3 extra-EU(28) 374,7 444,3 446,6 220,1 196,0 -10,9 Anm: Import enligt avsändningsland.
Första halvåret 2020 gick 71 procent av den svenska varuexporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 56 procent. Asien och Amerika tog emot 14 respektive 11 procent av Sveriges export.
Exporten till Asien ökade med 8,4 procent jämfört med första halvåret 2019. Till öv- riga regioner minskade exporten. Störst var exportminskningen till Oceanien m.fl.
(-19 procent), följt av EU (-10 procent), Afrika (-9,5 procent), Övriga Europa (5,5 pro- cent) och Amerika (-1,9 procent).
Svensk import kommer i huvudsak från Europa (84 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (71 procent).
Importen minskade från samtliga regioner utom Amerika, varifrån den ökade margi- nellt (0,3 procent). Importminskningen var störst från Afrika (-61 procent), följt av Oceanien m.fl. (-12 procent), EU (-9,3 procent) och Asien (-7,9 procent).
12 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken)
13 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess.
13 Diagram 4.1
Diagram 4.2
4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp
Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineral- varor (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummiva- ror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektro- varor, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion).
0 10 20 30 40 50 60 70
EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl
Andel (%)
Svensk export
Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 1 hå 2019 1 hå 2020
0 10 20 30 40 50 60 70 80
EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl
Andel (%)
Svensk import
Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 1 hå 2019 1 hå 2020
14
Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen för- klaras av prisförändringar, vilket exempelvis är vanligt för energi- och mineralvaror.
Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp.
Diagram 4.3
Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export Förändring (%)
Värdeandel 2019
Volymutveckling för Export
Värdeutveckling för Export
Exportandel 2019 1 kv
2020 2 kv 2020
1 hå
2020 2019 1 kv 2020
2 kv 2020
1 hå 2020 9,9 Skogsvaror 3,2 10,7 -0,6 5,1 3,5 1,2 -5,9 -2,4 10,0 Mineralvaror -1,7 -1,0 -9,0 -4,9 3,7 -4,7 -13,3 -9,0 14,2 Kemivaror 11,2 16,7 14,1 15,4 16,0 19,2 14,7 16,9 6,8 Energivaror -5,5 23,2 -4,4 9,1 -10,3 -7,3 -55,0 -31,8 45,5 Verkstadsvaror -0,3 -4,1 -26,7 -15,4 4,9 -1,3 -24,6 -13,1
13,6 Övriga varor 4,5 6,3 -2,1 2,1 8,2 8,2 -3,5 2,3
100 Totalt 1,6 3,8 -11,8 -4,0 5,3 2,3 -15,4 -6,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Första halvåret 2020 minskade Sveriges varuexport med 4,0 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 6,6 procent mätt i värde, jämfört med mot- svarande period 2019. Utvecklingen varierade betydligt mellan varugrupper: expor- ten av Kemivaror ökade med tvåsiffriga belopp i både värde och volym. Skogsvaru- exporten ökade i volym, men uppvisade en minskad värdeökning. Exporten av ener- givaror ökade kraftigt i volym, men minskade kraftigare i värde. Exporten av mineral- varor och verkstadsvaror minskade i såväl värde som volym. Övriga varor ökade
0 10 20 30 40 50
Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt
Svensk export
Exportandelar fördelade på varuområden 1 hå 2019 1 hå 2020
Andel(%)
15
slutligen både i volym och värde. Den stora skillnaden mellan volym- och värdeut- vecklingen för vissa varugrupper reflekterar en kombination av prisförändringar och växelkurseffekter.14
Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import Förändring (%)
Värdeandel 2018
Volymutveckling för Import
Värdeutveckling för Import
Importandel 2019 1 kv
2020 2 kv 2020
1 hå
2020 2019 1 kv 2020
2 kv 2020
1 hå 2020 2,8 Skogsvaror -4,2 -2,7 -9,2 -6,0 -1,4 -6,3 -11,2 -8,7 7,5 Mineralvaror -7,1 -7,5 -20,6 -14,1 -4,9 -9,5 -22,8 -16,3
12,4 Kemivaror 3,5 -2,1 4,9 1,3 5,3 -0,1 2,5 1,2
10,5 Energivaror -8,9 1,0 4,4 2,7 -10,0 -14,0 -45,0 -30,1 44,2 Verkstadsvaror -0,1 -1,9 -21,8 -11,9 2,6 -1,1 -20,0 -10,7 22,6 Övriga varor 1,6 -2,2 -6,8 -4,5 5,2 1,6 -5,6 -2,0 100 Totalt -1,0 -2,2 -12,0 -7,1 1,3 -2,6 -16,9 -9,8 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.
Första halvåret 2020 minskade varuimporten med 9,8 procent i värde och med 7,1 procent i volym jämfört med motsvarande period 2019. Värdeminskningen drevs främst av Energivaror och Mineralvaror, dvs. dessa varugrupper gav störst bidrag15 till värdeförändringen. På volymsidan bidrog Verkstadsvaror och Mineralvaror mest till förändringen.
Diagram 4.4
14 Se rapporten ”Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal 1-3 2018” för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling.
15 Värdeandelen multiplicerat med förändringen.
0 10 20 30 40 50
Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt
Svensk import
Importandelar fördelade på varuområden 1 hå 2019 1 hå 2020
Andel (%)
16
4.1.3 Nettoexport av varor
Diagram 4.5
Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2010 till första halvåret 2020. Första halvåret 2020 uppvisade Sverige ett exportöverskott i varuhandeln på 42 miljarder. Motsvarande period föregående år var överskottet 19 miljarder.
I förhållande till andra EU-länder har Sverige emellertid ett exportunderskott. Första halvåret 2020 uppgick det till -76 miljarder, vilket är ett 3,3 miljarder mindre under- skott jämfört med motsvarande period 2019. I varuhandeln med länder utanför EU hade Sverige däremot nettoexportintäkter på 118 miljarder.16
4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp
Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp första halvåren 2019 respek- tive 2020. Nettoexporten var negativ för varugrupperna Energi och Övrigt (där bl.a.
livsmedel ingår), i likhet med 2019. För övriga varugrupper var däremot handelsnet- tot positivt. Skogsvaror gav det största exportöverskottet, följt av Kemivaror och Mi- neralvaror. Störst ökning av nettoöverskottet skedde bland Kemivaror, från 16 miljar- der första halvåret 2019 till 33 miljarder första halvåret 2020. Huvuddelen av denna ökning skedde inom varugruppen Läkemedel, vilket framgår av Tabell 4.4 nedan.
16 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU när den går via något annat EU-land.
-200 -160 -120 -80 -40 0 40 80 120 160 200 240
Mdr kr
Sveriges nettoexport
Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport
17 Diagram 4.6
Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr
2015 2016 2017 2018 2019 1 hå 2019
1 hå 2020
Skogsvaror 94,5 91,1 95,1 101,4 107,1 55,3 55,4
Mineralvaror 28,5 27,8 33,2 29,0 40,2 20,9 23,5
Järn och stål 16,7 14,0 12,8 9,5 20,0 11,6 10,3
Kemivaror 12,0 10,8 12,3 8,9 29,3 16,0 33,4
Läkemedel 37,2 31,7 36,0 40,9 58,1 30,8 45,8
Energivaror -35,9 -35,6 -41,9 -60,5 -54,8 -29,0 -21,1
Verkstadsvaror 21,7 7,7 11,4 12,5 28,2 23,3 12,6
Maskiner 64,0 59,4 61,0 63,4 65,2 34,7 31,9
Elektrovaror och telekom
-47,8 -55,0 -59,2 -76,2 -72,1 -35,8 -31,7
Vägfordon 7,9 6,0 21,3 44,5 50,7 29,7 17,5
Övriga varor -107,3 -116,8 -120,9 -131,9 -133,2 -67,9 -62,3 Livsmedel -55,3 -59,0 -61,0 -66,4 -66,6 -35,0 -33,2
Total 13,4 -15,0 -10,8 -40,5 16,8 18,7 41,5
4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar
Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första halvåret 2020 till 46 miljarder, me- dan importen uppgick till 32 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 14 miljarder, vilket är en minskning med 3,8 miljarder sedan första halvåret 2019. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 25 miljarder, drygt hälften av den totala
-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80
Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl
bilar)
Övrigt
Mdr kr
Sveriges nettoexport
Fördelning på varuområden
1 hå 2019 1 hå 2020
18
personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU-länder uppgick till 28 mil- jarder första halvåret 2020, vilket motsvarar ca 89 procent av den totala personbils- importen.
Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar
Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU28: Ej bortfallsjusterade värden.
Miljarder kr
Totalt EU (28)
Export Import Netto Export Import Netto
2015 53,1 64,2 -11,0 29,5 59,1 -29,6
2016 64,1 74,8 -10,7 34,9 68,8 -33,9
2017 77,0 77,8 -0,8 38,2 71,2 -33,1
2018 101,9 75,8 26,1 57,5 67,8 -10,3
2019 113,0 81,4 31,6 63,4 72,6 -9,2
1 hå 2019 56,1 38,4 17,8 31,9 34,6 -2,7
1 hå 2020 45,6 31,6 14,0 24,5 28,0 -3,5
Diagram 4.7
4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel
Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Första halvåret 2020 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 46 miljarder, en ökning av överskottet med 15 miljarder jämfört med motsvarande period 2019. Handeln med andra EU-länder svarade för ca 30 procent av läkeme- delsexporten och ca 78 procent av läkemedelsimporten.
-40 -20 0 20 40 60 80 100 120
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 hå
2019 1 hå 2020
Mdr kr
Sveriges handel med personbilar
SITC 781.2 Personbilar
Export Import Netto
19 Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter.
Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU28: Ej bortfallsjusterade värden.
Miljarder kr
Totalt EU (28)
Export Import Netto Export Import Netto
2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3
2016 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4 -0,2
2017 74,1 38,1 36,0 28,7 31,6 -2,8
2018 82,2 41,4 40,9 31,5 33,4 -1,9
2019 105,4 47,3 58,1 36,5 38,2 -1,7
1 hå 2019 53,7 22,9 30,8 18,5 18,4 0,0
1 hå 2020 72,8 27,0 45,8 21,8 21,2 0,5
Diagram 4.8
4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror
Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror.
Första halvåret 2020 gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 33 miljarder kronor. Merparten av handeln med livsmedel sker med andra EU-länder (73 procent av exporten och 58 procent av importen). I förhållande till andra EU- länder har Sverige ett nettounderskott på 12 miljarder kronor.
0 20 40 60 80 100 120
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 hå
2019 1 hå 2020
Mdr kr
Sveriges handel med läkemedel
SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter
Export Import Netto
