Sveriges handel med vårdprodukter – förändring, fördelning och

Den 11 mars i år förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) att det nya coronavi-ruset utgjorde en global pandemi. Tre dagar senare, den 14 mars, beslutade EU-kommissionen att utfärda en särskild genomförandefördordning (EU) 2020/402 där de konstaterade att covid-19 spridit sig snabbt över världen och även nått unionens territorium i stor skala. I förordningen beslutade EU-kommissionen också att utfärda ett krav på uppvisande av exporttillstånd för export av för pandemin viktiga produk-ter till länder utanför unionen. Detta ansågs som en nödvändighet för att tillgodose den kraftigt växande efterfrågan på personlig skyddsutrustning, såsom skyddsglasö-gon, ansiktsskärmar, skyddsutrustning för mun och näsa, samt skyddsdräkter.⁹ Även runt om i Sverige, bland kommuner och regioner, rådde det stor brist på viktig skyddsutrustning för vård- och omsorgspersonal. Utöver personlig skyddsutrustning steg även efterfrågan kraftigt på läkemedel och medicinteknik, t.ex. respiratorer.

Nedan redogörs för hur Sveriges handel med personlig skyddsutrustning, läkemedel och medicinteknik har sett ut och utvecklats under första halvåret 2020 och helåret 2019. Redogörelsen bygger på statistik som Kommerskollegium fått från Tullverket som en del av kollegiets bevakning av utrikeshandeln i ljuset av coronapandemin.

Den sammanlagda analysen av handeln med vårdprodukter visar bland annat att importen av personlig skyddsutrustning främst ökade från länder utanför EU. Expor-ten av läkemedel har ökat kraftigt, främst till tredje land men även till andra EU-länder. Fördelningen av Sveriges import av personlig skyddsutrustning och läkeme-del har relativt sett skiftat och kommer i något högre utsträckning än tidigare från tredje land.

Data över transportslagsfördelning för import från tredje land, visar att en större an-del av personlig skyddsutrustning nu än tidigare kommer via flygtransport. Importen av vårdprodukter visar sig i större utsträckning vara koncentrerad till ett färre antal länder i förhållande till övriga varor. Några slutsatser kring hur Sveriges export och import påverkats av EU:s genomförandeförordning och andra länders handelsre-striktioner går inte att dra utifrån denna deskriptiva analys.

2.2.1 Fördelning och förändring av handel med vårdprodukter

Tabell 2.1 visar Sveriges handel med vårdprodukter till och från EU(28) samt tredje land för första halvåret 2020. Av exporten till EU(28) var det medicinteknik som ökade mest (31 procent), följt av läkemedel (18 procent) och personlig skyddsutrust-ning (2,8 procent). På importsidan från EU(28) ökade läkemedel och medicinteknik med 15 respektive 3,3 procent. Importen av personlig skyddsutrustning från andra EU-länder var i förhållande till föregående år i princip oförändrad (-0,1 procent). Till tredje land (Extra-EU(28)) var det exporten av läkemedel som steg allra tydligast i förhållande till föregående år (45 procent). Även exporten av medicinteknik och per-sonlig skyddsutrustning till tredje land steg, 20 respektive 8,2 procent. Av importen från tredje land steg personlig skyddsutrustning med 32 procent och läkemedel med 30 procent. Importen av medicinteknik föll, om än marginellt (-1,1 procent).

9 I slutet av april förlängdes förordningen och då togs några varor som i den tidigare förordningen var tillståndsplik-tiga bort, te.x. ansiktsskärmar. Den 26 maj löpte förordningen ut och därefter behövdes inget tillstånd för att expor-tera personlig skyddsutrustning för medicinskt bruk till länder utanför EU. Kommerskollegiums definition av personlig skyddsutrustning är dock baserad på den lista av produkter som angavs i den första förordningen.

7 Tabell 2.1 Sveriges handel med vårdprodukter Miljarder kr och förändring (%)

Intra-EU(28) Extra-EU(28)

Personlig skydds-

utrustning 3,1 3,2 2,8 1,5 1,6 8,2

Läkemedel 18,5 21,8 17,8 35,1 50,8 44,8

Medicinteknik 2,0 2,6 31,4 1,7 2,1 19,7

Import

Personlig skydds-

utrustning 3,2 3,2 -0,1 2,5 3,2 31,7

Läkemedel 18,5 21,3 15,2 4,1 5,3 30,2

Medicinteknik 4,4 4,6 3,3 1,6 1,5 -1,1

Diagram 2.5 illustrerar fördelningen av Sveriges import av vårdprodukter. Importen av personlig skyddsutrustning utgjordes under första halvåret 2020 av lika stora de-lar från EU(28) och tredje land. Till skillnad från samma period föregående år syns en minskning av andelen som importeras från EU(28) med 6 procentenheter. Impor-ten av läkemedel kom under första halvåret 2020 till 80 procent från EU(28), en minskning med två procentenheter från föregående år. Även medicinteknik kom un-der första halvåret 2020 i huvudsak från EU(28) (75 procent), en marginell ökning med en procentenhet från samma period föregående år.

Diagram 2.5

Läkemedel Medicinteknik

Fördelningen av Sveriges import av vårdprodukter

Procentandelar

EU(28) Extra

8

2.2.2 Hur kommer varorna till Sverige?

Diagram 2.6

Diagram 2.6 illustrerar fördelningen och Tabell 2.2 visar förändringen per transport-sätt av import av läkemedel, medicinteknik och personlig skyddsutrustning till Sve-rige under första halvåret 2020¹⁰. Utöver de tre vårdproduktskategorierna återfinns även övriga varor för att kunna fungera som ett riktmärke. Data är hämtat från Tull-verket och eftersom det råder tullfrihet inom unionen finns således transportslags-data endast att tillgå för handel med tredje land. Den största andelen av importen av läkemedel kommer via sjötransport (43 procent), följt av flyg- och vägtransport (30 respektive 27 procent). I jämförelse med samma period föregående år har ande-len läkemedel som kommit via sjön vuxit i relation till flyg- och vägtransport (se Ta-bell 2.2). Importen av medicinteknik utfördes till 56 procent av flygtransport, vilket är en minskning i årstakt med 6,5 procent. Den största förändringen i transportsätt har skett för importen av personlig skyddsutrustning, där det skett ett skifte från sjötrans-port till förmån för flygtranssjötrans-port på omkring 15 procentenheter.

Tabell 2.2 Transportslagsfördelning av vårdprodukter, procentuell förändring Import

Extra-EU(28) Läkemedel Medicinteknik

Personlig

skyddsutrustning Övriga varor

Sjötransport 6,1 2,2 -15,1 -2,5

Vägtransport -3,2 3,8 -1,4 2,6

Flygtransport -2,9 -6,5 15,8 -0,5

Övriga transportsätt 0 0,5 0,7 0,4

10 Delar av varor kan ha sitt ursprung i ett annat land än själva exportlandet och därmed kan dessa ha färdats med ett annat transportslag längre ner i värdekedjan.

0 10 20 30 40 50 60

Läkemedel Medicinteknik Personlig

skyddsutrustning

Övriga varor

Andelar (%)

Transportslagsfördelning av svensk import från tredje land 1 hå 2020

Sjötransport Vägtransport Flygtransport Övriga transportsätt

9

2.2.3 Importens koncentration

Tabell 2.4 Sveriges import av vårdprodukter rangordnad efter värdeandel Varugrupp

Rang-

ordning Handelspartner Värdeandel (%)

Ackumulerad värdeandel (%)

Skyddsutrustning 1 Kina 34 34

Skyddsutrustning 2 Malaysia 11 45

Skyddsutrustning 3 Danmark 6 50

Skyddsutrustning 4 Tyskland 5 56

Skyddsutrustning 5 Nederländerna 4 60

Läkemedel 1 Tyskland 21 21

Läkemedel 2 Danmark 15 36

Läkemedel 3 USA 10 46

Läkemedel 4 Belgien 10 56

Läkemedel 5 Nederländerna 9 65

Medicinteknik 1 Tyskland 31 31

Medicinteknik 2 Nederländerna 13 44

Medicinteknik 3 USA 10 54

Medicinteknik 4 Danmark 7 61

Medicinteknik 5 Storbritannien 7 67

Övriga varor 1 Norge 16 16

Övriga varor 2 Tyskland 13 29

Övriga varor 3 Nederländerna 11 40

Övriga varor 4 Danmark 7 46

Övriga varor 5 Kina 5 51

Tabell 2.4 visar de sammanlagda importandelarna från de fem största leverantörs-länderna i relation till den totala handeln för respektive vårdproduktskategori. Till skillnad från de andra tabellerna och diagrammen för vårdprodukter är importens koncentration beräknad på helårsdata för 2019. Även här – liksom för transport-slagsfördelningen – finns övriga varor med för att fungera som ett riktmärke. Den enskilt största leverantören av personlig skyddsutrustning var Kina (34 procent). Lä-kemedel har en något jämnare fördelning och kommer från fem utvecklade ekono-mier som tillsammans står för 65 procent av Sveriges totala läkemedelsimport. Me-dicinteknik kommer till stor del från Tyskland (31 procent) och är den vårdprodukts-kategori som har högst koncentration (67 procent). Samtliga tre vårdproduktskate-gorier har en högre ackumulerad värdeandel än övriga varor.

10