Om studien hade gjorts i en annan förskola med andra barn och med andra pedagoger, en annan avdelning eller några år senare kunde resultatet blivit annorlunda. Alla barn är olika, pedagogerna har olika uppfattningar och verksamheter arbetar på olika sätt med att hjälpa barn i behov av särskilt stöd. Därav är inte vår undersökning generellbar, och det var inte heller vår avsikt att den skulle bli det. Enligt Larsen (2009) är det inte alltid det viktigt att kunna generalisera undersökning man gjort, då den inte behöver beröra andra personer än just de som deltagit i undersökningen.
I början av studien var tanken att vi ville få in barnens åsikter och tankar genom att göra barnintervjuer. När vi hade tänkt efter och diskuterat med förskolläraren, kom vi fram till att vårt ämne för undersökningen skulle kunna bli för känsligt för barnen och leda till negativa konsekvenser för barngruppen. Genom att några av barnen kunde bli utpekade skulle eventuellt mobbing kunna uppstå i gruppen. Därför valde vi att enbart utgå från pedagogernas perspektiv. Ytterligare en anledning till att vi inte valde barnintervjuer var att många av barnen både saknade det svenska språket och hade en språkstörning.
Under tillfället när intervjuerna och observationerna skulle ske tillsammans med logopeden, specialpedagogen och förskolläraren, skulle även intervjun med resurspersonen genomförts. Eftersom hon var sjukskriven under en längre period kunde vi inte hitta en tid som passade oss båda under samma termin som de andras intervjuer hölls, utan fick genomföra den till hösten. Vi tror att det kanske blev en nackdel för studien eftersom gruppen som pojken med autism tillhörde innan har börjat i skolan och den nya gruppen han tillhör nu enligt resurspersonen är en lugnare barngrupp. Genom att pojken har bytt barngrupp så förändras även hans förutsättningar och han tillhör den nya gruppen på ett annat sätt. Under intervjun med resurspersonen som genomfördes efter sommaren försökte vi dock hela tiden förhålla oss till den gamla barngruppen. Vi tror inte det har påverkat vårt resultat att denna intervju gjordes på hösten eftersom vi inte observerade pojken med autism i gruppsammanhang den gången, och under intervjun förhöll vi oss till den gamla barngruppen.
Under intervjun med resurspersonen fick hon ett samtal och vi fick pausa intervjun. När hon var klar med samtalet förklarade hon vad samtalet handlade om, ett nytt projekt som syftade till att stärka kommunikationsmöjligheterna för barn med autism. Tanken här var att använda
39
sig av Ipad för att främja utvecklingen av kommunikation mellan barnet med autism och människor i personens omgivning.
Utifrån intervjuerna med samtliga, framgår det att barn inte ska behöva ha en diagnos för att få stöd. Men i praktiken visar det sig att det behövs en diagnos för att få extra stöd. Som Jakobsson och Nilsson (2011) förklarar har barn oavsett vilken funktionsnedsättning de har, rätt till att få sina behov av särskilt stöd tillfredsställda. Utifrån tidigare forskning förhåller sig vårt intervjuresultat på en likartad nivå. Under de observationer som utförts har vi däremot sett något annat, nämligen att miljön kan förbättras enligt den tidigare forskningen. TAKK är ett tydligt exempel där alla informanter förklarat hur viktigt det är och att det gynnar språket för barnen. Resurspersonen som arbetar tillsammans med pojken som har autism var den enda som bekräftade detta i observationen. Således har vi iakttagit en viss diskrepans mellan intervjusvar och observationer. Utifrån tidigare forskning ska de ske inkludering i verksamheten, men enligt vår empiri sker det exkludering hos barnen. Exkluderingen sker endast på barnens vilja och förutsättningar.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vår studies frågeställning kunde bearbetas på olika sätt; exempelvis genom att gå djupare i den ena av diagnoserna eller göra en jämförelse av arbetssätt på ett par olika förskolor. Vi menar likväl att vi fått en djupare förståelse för de olika argument pedagoger har gällande att ta ut barn i behov av särskilt stöd från gruppen det behöver inte alltid betraktas som exkludering utan kan vara relevant i förhållande till barnens utvecklingspotential. Något som kunde varit intressant att undersöka vidare är föräldrars upplevelser av förskolors arbete med barn i behov av särskilt stöd. Ett annat forskningsförslag kan vara att fortsätta studera gruppsammanhang kring barn i behov av särskilt stöd med fokus på barns perspektiv.
40
Referenser
Alin Åkerman, Britta & Liljeroth, Ingrid (1998). Autism: möjligheter och hinder i ett
undervisningsperspektiv. Umeå: SIH läromedel
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje & Rygvold, Anne-Lise (red.) (2001). Barn med behov av
särskilt stöd: grundbok i specialpedagogik. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Beckman, Vanna, Kärnevik, Margareta & Schaumann, Helen (1994). Gång på gång:
pedagogik vid autism. Stockholm: Natur och kultur
Bruce, Barbro (2009) Språkutveckling på olika villkor. I Sandberg, Anette (red.). Med sikte på
förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Johanneshov: TPB Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Emanuelsson, Ingemar (1996). Integrering – bevarad normal variation i olikheter. I Rabe, Tullie, Hill, Anders & Andersson, Birgitta (red.). Boken om integrering: idé, teori, praktik. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur
Emanuelsson, Ingermar (2008) Inkluderande undervisning – förutsättningar och villkor. I Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (red.). Därför inkludering. [Ny utg.] Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten
Heister Trygg, Boel (2004). TAKK: tecken som AKK: tecken som alternativ och
kompletterande kommunikation. Umeå: Specialpedagogiska institutet
Hill, Anders (1996). Vart tog visionerna om integrering vägen? I Rabe, Tullie, Hill, Anders & Andersson, Birgitta (red.). Boken om integrering: idé, teori, praktik. [Ny utg.] Lund:
Studentlitteratur
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & kultur
Juun, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Lång, Sylvia (1996). Handlingsplan för förskola/skolbarnomsorg för barn med behov av
särskilt stöd. I Rabe, Tullie, Hill, Anders & Andersson, Birgitta (red.). Boken om integrering: idé, teori, praktik. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur
41
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning
hos barn. D. 1, Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Olsson, Britt-Inger. & Olsson, Kurt. (2013). Att se möjligheter i svårigheter barn och
ungdomar med koncentrationssvårigheter /. Johanneshov: MTM
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Johanneshov: TPB
Rabe, Tullie (1996). Integrering betraktad ur ett socialisationsperspektiv. I Rabe, Tullie, Hill, Anders & Andersson, Birgitta (red.). Boken om integrering: idé, teori, praktik. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur
Sandberg, Anette & Norling, Martina (2009) Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Sandberg, Anette (red.). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Öhman, Margareta (2011). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
42
Bilaga 1
Intervjufrågor till förskolläraren.
Namn: Ålder: Utbildning:
Hur länge har du arbetat inom förskolan?
Vilka tidigare erfarenheter har du?
Hur många avdelningar finns det på förskolan?
Hur många barn har ni på er avdelning?
Hur många pedagoger arbetar på avdelningen? Vilken utbildning? Ålder?
Vad anser du att ett barn i behov av särskilt stöd är?
Hur tycker du att man ska bemöta barn i behov av särskilt stöd?
Hur ser de andra barnen på de barnen i behov av särskilt stöd?
Vem har yttersta ansvaret för barn med behov av särskilt stöd?
Hur går ni tillvägar när ni börjar märka att ett barn är behov av skärskilt stöd? - Specialpedagog? Möte med föräldrarna? Handlingsplan?
Hur ser resurser ut på förskolan?
Hur inkluderas barn i behov av särskilt stöd i barngruppen?
Om exkludering av barn i behov av särskilt stöd, sker ifrån barngruppen sker vad är grunden till det och med vilket syfte?
I Lpfö (Läroplanen för förskolan 98 rev 2010) står det att ”arbetslaget ska ge stimulans till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag”, hur strävar ni efter det?
Vad har ni för olika diagnoser på avdelningen och barn i behov av särskilt stöd?
Arbetar ni extra med de barn i behov av särskilt stöd och sådan fall på vilket sätt?
43
Bilaga 2
Intervjufrågor till logoped, specialpedagog och resurspersonalen. Namn:
Ålder: Utbildning:
Hur länge har du arbetat inom med ditt ämne?
Vilka tidigare erfarenheter har du?
Är det bara barn i behov av särskilt stöd som du arbetar med eller arbetar du även med de andra barnen? Om även andra barn i vilket syfte?
När ni arbetar med barnen är de ensamma tillsammans med dig eller är där även med andra barn? vilka barn är i behov av särskilt stöd eller att de som ska arbeta få välja? anledning?
Har ni tillräckligt mycket tid för att arbeta tillsammans med barn i behov av särskilt stöd?
Hur arbetar ni med barnen? arbetar ni olika beroende på vilket barn ni har, varför?
Vad anser du att vara ett barn i behov av särskilt stöd?
Hur tycker du att man ska bemöta barn i behov av särskilt stöd?
Hur bemöter du barn i behov av särskilt stöd, blir det annorlunda än om du skulle bemöt ett barn som inte har behov av särskilt stöd?
Hur arbetar ni med materialet och har ni tillräckligt för att det ska bli bara för barnen?
Är miljön viktig för att arbetet med barnen ska bli bra, hur ska det se ut?