olycksfall och tillbud?
6.3 Diskussion: Vilka åtgärdsförslag kan leda till minskat antal olyckor?
…
För att komma fram till vilken eller vilka olyckskategorier som förbättringsarbetet angående arbetsmiljö bör fokusera/syfta till har en riskanalys gjorts. Analysen genomfördes på samtliga olyckor.
En poängskala med 1–4 poäng delades ut till de olika kategorierna, beroende på deras
sannolikhet i procent. Från punkt 5.1 har fördelningen i procent, av alla kategorier av olyckor, inhämtats för att applicera in i tabellen för sannolikhet. Till exempel stod kategorin “Skada sig på verktyg” för 29% av olyckorna och för således värdet tre i sannolikhetskolumnen i riskanalysen. Se tabell 14.
Procenttalen för hur sannolikt en olycka kan inträffa avrundades till närmaste heltal i bedömningen för riskanalysen.
Tabell 14 Sannolikhetstabell
Sannolikhet att det inträffar Poäng
>30% 4
30%->20% 3
20%-10% 2
<10% 1
I andra steget i riskanalysen togs en konsekvensbedömning fram som byggdes på antaganden om hur allvarligt de olika huvudkategoriernas olycksfall kan resultera i, det vill säga hur allvarliga skadorna blir för berörd personal. Även denna fick en poängskala med 1–4 poäng där 4 är allvarligast och 1 är mildast. Se tabell 15.
Följande resonemang gjordes kring de olika kategorierna:
Ergonomi - Ansågs som “allvarlig skada” eftersom det kan leda till långvariga skador på
människokroppen.
Fallolyckor - Ansågs som “lättare skada” eftersom en fallolycka hos Svevia oftast inträffade
vid halt underlag enligt BIA.
Skada sig på verktyg - Ansågs som “allvarlig skada” eftersom de verktyg som många gånger
används kan resultera i en olycka med lång frånvarotid.
Klämolyckor - Ansågs som “lättare skada” eftersom det oftast var handrelaterade
klämolyckor med lätt massa inblandade (utifrån Svevias syn).
Fordonsolyckor - Ansågs som “väldigt allvarlig skada” eftersom konsekvensen ofta blir
Tabell 15 Konsekvenstabell
Konsekvens Poäng
Väldigt allvarlig skada 4
Allvarlig skada 3
Lättare skada 2
Ingen skada 1
Tabell 16 Riskanalys
Prioriteringsmatris med resursinsats (horisontell axel) baserat på följande egna antaganden för de olika olyckskategorierna där “utrustning” ansågs kräva minst resurser och “tredje part” mest (se figur 23). Med resurser menas hur Svevia skulle kunna påverka utfallet (olyckor och tillbud) i förhållande till tid, personal, kostnad och komplexitet.
• Utrustning (Verktyg eller utrustning som går att lära sig hur den skall hanteras, exempelvis genom ökad kunskap om hantering)
• Människan (Ändra beteende på personalrutiner eller metoder)
• Arbetsmiljön (Ändringar i den dynamiska arbetsmiljön, som nya säkerhetsåtgärder eller hjälpmedel)
• Tredje part (Ändra beteende för trafikanter som passerar arbetsplats)
Effekt (vertikal axel) för prioriteringsmatrisen baserat på risknivån från genomförd riskanalys där högre poäng betyder större effekt för Svevia i form av minskade olyckor och tillbud. Följande bedömdes i prioriteringsmatrisen:
Ergonomi – Bedömdes som “Människan” och en total poäng av tre i risknivå. Fallolyckor – Bedömdes som “Arbetsmiljön” och en total poäng av åtta i risknivå. Skada sig på verktyg - Bedömdes som “Utrustning” och en total poäng av nio i risknivå. Klämolyckor - Bedömdes som “Människan” och en total poäng av fyra i risknivå.
Fordonsolyckor - Bedömdes som “Tredje part” och “Arbetsmiljö” ihop och en total poäng av
åtta i risknivå.
Riskanalys olycksfall
Kategori Sannolikhet att de inträffar Konsekvens Risknivå
Ergonomi 1 3 3
Fallolyckor 4 2 8
Skada sig på verktyg 3 3 9
Klämolyckor 2 2 4
Figur 23 Prioriteringsmatris för huvudkategorierna
Prioriteringsmatrisen visade på att huvudkategorin “skada sig på verktyg” skulle prioriteras först. Dock bygger stora delar av matrisen på antaganden och vi valde därför att även fokusera på “fordonsolyckor” för åtgärdsförslagen, eftersom de stod för nästan hälften av alla tillbud och enligt förhållande pyramiden leder 10% av dessa till olycksfall. Vi kollade även på “ergonomi” eftersom majoriteten av alla de olyckor som skedde inom den kategorin ledde till frånvaro, vilket betyder allvarligare skada och att fler inhoppare behövs.
6.4
Åtgärdsförslag
Ett väl fungerande kvalitetsledningssystem är en förutsättning för förbättringsarbete. Enligt ISO 9000-serien är de viktigt med ett bra ledarskap som också betonas i den offensiva
kvalitetsutvecklingen, därav tas det upp för att styrka många av åtgärdsförslagen som kommer beskrivas. Ledningen på Svevia arbetar i nuläget och vill fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar för ett väl fungerande kvalitetsarbete. Detta är ett bra arbetssätt, om arbetet inte hade utförts på detta sätt kan risk uppstå för att de åtgärder som de vill arbeta vidare med kan komma att rinna ut i sanden i genomförandefasen. Företag i liknande bransch som Svevia arbetar med förbättringar i arbetsmiljö vilket gör att Svevia måste hänga med för att de ska fortsätta ligga i framkant, både som företag samt med deras arbetsmiljö. Ledningens uppgift är att få medarbetarna engagerade och skapa förutsättningar för delaktighet genom till exempel ”Den goda cirkeln”. Nedan beskrivs våra idéer till att få en bättre arbetsmiljö med mindre risker, där de kostnader som anses som ”onödiga” minskar till följd av åtgärderna.
6.4.1 Utbildningscenter
Enligt riskanalysen är ”skada sig på verktyg” den kategorin med högst risknivå. Förslagsvis kan ett utbildningscenter öppnas för att försöka göra den och andra kategorier säkrare. Ett utbildningscenter är en anläggning med utbildningspersonal som har genomgått utbildning
kommer utbildas på utbildningscentren. Dessa utbildningscenter är utplacerade på olika ställen i Sverige för att majoriteten av medarbetarna inte behöver transportera sig mer en två timmar enkel väg till utbildningen. Tanken är att ledningsgrupperna på Svevia ska bestämma vad som ska ingå i dessa, vilket leder till att alla på Svevia i slutändan kommer få tillhanda ha samma innehåll av utbildning.
En bättre idé som ligger rätt i tiden är att skapa ett utbildningscenter digitalt istället för att ha fysiska platser. En blandad version av detta kan dessutom med största sannolikhet minska riskerna. Om deltagarna har webbkameror på blir det lättare för båda parter att dela information mellan varandra. Till exempel skulle övningar på ergonomiska lyft kunna bedömas av utbildaren trots att de befinner sig flera mil ifrån varandra.
Enligt pay-back metoden, från studien ISSA, var det mest effektivt att utbilda samt träna personal för att få tillbaka mest värde av investeringen, vilket styrker denna åtgärd.
6.4.2 Mobila fartkameror
Hastigheten förbi arbetsplatser är ett stort problem för Svevia, majoriteten av bilister struntar i hastighetsbegränsningarna och kör förbi betydligt fortare än de får. Fordonsolyckor var den kategori som hade den högsta totala verkliga kostnaden per olycka (40310kr). Tillbud inom fordonsolyckor var även den överlägset mest frekventa (47% av alla tillbud). Kategorin innefattar bland annat saker som fortkörande trafikanter. Om mobila fartkameror skulle appliceras oftare vid arbeten skulle bilisterna hålla hastigheten i mycket större grad förbi platsen, för många bilister tänker på sin plånbok. Det är Polisen i Sverige som ansvarar för de mobila fartkamerorna. Om man försöker att prata med polisen för att få fler mobila
fartkameror i Sverige, i dagsläget finns det 15 enheter [14], samt jobba tätare ihop med polisen för att de snabbt och enkelt kan bistå dem med mobila fartkameror. I dagsläget får endast poliser sätta upp mobila fartkameror enligt FAP 331–9 [16], går att läsa om i 8§ andra meningen där det framgår att det måste vara en polis som ansvarar för mätningen. Om Svevia succesivt ökar antalet gånger en fartkamera finns vid en arbetsplats kommer riskerna för de som arbetar där att minska och arbetsmiljön blir således säkrare.
Enligt trafikverkets årliga undersökning om hur svenskar är positivt inställda till fartkameror visar den att drygt 70% har en positiv inställning [15].
En enklare metod av detta är om Svevia likt utanför vissa skolor sätter upp fartkameror som visar din hastighet i realtid, alternativt visar glad gubbe om du håller hastigheten eller ledsen om hastigheten begränsningen överskrids. Denna teknik kan kopplas ihop med TMA-bilen eller sättas upp innan arbetsplatsen.
6.4.3 Lyftanordning som finns till bilarna
En olycka/tillbud med koppling till uppfästning av vägmärken fanns inom kategorierna klämolyckor och ergonomi. Ergonomi var den kategori som hade högst procentuell chans att leda till frånvaro och ansågs därför viktig ge åtgärdsförslag till. Oftast beror incidenten av att man måste hålla uppe skylten samtidigt som man gör arbetet. Arbetar istället två personer, skulle det funka bättre men kan då bli otympligt och leda till risker som skulle elimineras om medarbetarna istället fick bärhjälp av något mekaniskt. Skulle något slags lyftanordning investeras i kan Svevia kika på dem som är portabla vilket gör att dem kan fästas på flaket på de fordon där det behövs. Det skulle kunna vara en liten kran med utskjutbar arm som kan användas till hjälp med uppsättning av skyltar, men som också kan hjälpa till att lyfta upp tyngre saker upp på flaket samt andra användningsområden.
6.4.4 Varnar för faror i systemet
Med sammanlagt 577 tillbud och olyckor under perioden finns det många olika typer av risker i vardagen för medarbetarna som i stunden är lätta att missa eller inte tänka på. I systemet driftarbetarna använder får de upp uppdrag som de kan välja när de ska göra det. I samband med det kan de får upp en push notis eller liknade som varnar för vilka risker som kan inträffa på det befintliga arbetet. Varje arbetsmoment är unikt på sitt sätt men kan kategoriseras in i flera underkategorier, där underrubriker är kopplade med risker som bör betraktas. Tidigare olyckor och allvarligare tillbud kan användas för att få med de vanligaste riskerna, samt kunna lägga in egna som sparas till nästa liknande jobb. När arbetarna får upp varningsrutan måste de trycka vidare innan de kan fullfölja uppgiften. I varningsrutan kan det med stora fetstilta bokstäver beskriva risker och under det finnas en ”läs tidigare incidenter” som medarbetarna kan läsa om de är intresserade av det. Det blir enklare för arbetarna att uppfatta riskerna om de läst om dem bara några minuter innan. Detta skulle kunna leda till en
minskning i alla olyckor oavsett kategori eller område.
6.4.5 Bli klarare med vad som är ett tillbud och olycka
Enligt frågeställning ett vill Svevia få bättre kontroll på vad de vanligaste tillbuden och olyckorna är. För att lösa det måste Svevia gå tillbaka ett till steg för att få medarbetarna på Svevia att ha bättre kontroll på vad ett tillbud och en olycka är för något genom att bli
tydligare med gränsdragningarna mellan dessa. Svevia behöver bli bättre på kriterierna av vad som är ett tillbud, allvarligt tillbud och olycka. Utifrån de fall som utlästes ur BIA var det flera tillbud som liknande fall som klassificerats som olyckor. Att erhålla en tydligare bild inom detta område bidrar till en tydligare arbetsmiljö där Svevia har bättre kontroll av situationen. Arbetsmiljöverket har tydliga restriktioner för vad vanliga och allvarliga tillbud samt olyckor är för något. Med tanke på att anmälan krävs för de allvarliga tillbuden och olyckorna till Arbetsmiljöverket, enligt Arbetsmiljölagen, måste alla på Svevia vara
informerade på samma sätt för att inte det ska bli några missförstånd i rapporteringen. Svevia använder sig av sin förhållande pyramid och om inte alla medarbetare på Svevia har samma uppfattningar om gränsdragningen vid varje typ av incident blir pyramiden missvisande. Det gäller även för Svevia att börja kommunicera mer frekvent om detta ämne, det är lätt för medarbetarna att glömma bort eller strunta i det om inte Svevia upprepar sig oftare kring dessa frågor.
6.4.6 TMA bilen
6.4.6.1 Marknadsföra
inom kategorin fordonsolyckor var många av tillbuden kopplade mot TMA bilar. Om TMA- bilen kunde marknadsföras på något sätt till allmänheten hade tillbuden förhoppningsvis minskat. Förklara för allmänheten genom reklam av något slag (TV/Radio/sociala medier) vad en TMA-bil är för något och vilka risker som finns för allmänheten och arbetarna kring bilen samt hur man bör agera om man skulle se en sådan bil. Om allmänheten får reda på dessa faktorer kommer förhoppningsvis arbetsmiljön för de som jobbar på arbetsplatsen att bli säkrare. Enligt handledaren har alla företag som använder en TMA-bil samma problem med säkerheten kring den, därför skulle de drabbade företagen kunna gå samman och med
6.4.6.2 Avståndsskydd
När TMA-bilen har stannat skulle en skylt liknande skolbussarna i USA (Se figur 24) kunna svängas ut från sidan av TMA-bilen. Denna skylt kommer vara rörlig ifall något fordon skulle köra in i skylten. På skylten kan det stå ”håll avstånd” eller något med samma budskap. Om man ställer upp TMA-bilen en halv meter in mot vägrenen och fäller ut skylten kommer bilisterna befinna sig längre ifrån TMA-bilen än i dagens läge men ändå få samma bredd på sin
körbana. Majoriteten av medtrafikanterna är försiktiga om sitt fordon samt sin ekonomi. Därför vill de inte riskera att åka in i skylten och därmed betala pengar för att reparera fordonet.
6.4.7 Generell inskolningstillvägagång
Inskolningsprocessen är en kostnad som är problematisk att beräkna. Däremot, om medarbetarna är väl upplärda kommer deras arbetssätt, kunskapsnivå samt
situationsbedömning att var bättre jämfört med medarbetare som inte haft en väl genomförd inskolningsprocess. Detta medför att risken för olyckor minskar vilket enligt
kostnadsberäkningen dessutom minskar kostnaderna för arbetsmiljön i företaget. Ett generellt inskolningsprogram skulle därför var bra, där det står vad medarbetaren ska kunna och hur länge inskolningen bör vara. Om en inskolningsmetod enligt ovan implementeras kommer antagligen säkerheten att öka samt riskerna minimeras hos samtliga kategorier.
6.4.8 Sammanställning åtgärder
Ett matrisdiagram med samband mellan åtgärderna samt och vilken grad riskerna i kategorier minskas till följd av åtgärderna. Cirklarna i matrisen har valts och placerats ut genom
antaganden. Se tabell 17.
Tabell 17 Sammanställning åtgärd/konsekvens
Åtgärd\Kategorier
Ergonomi Fallolyckor
Skada sig
på verktyg Klämolyckor Fordonsolyckor Utbildningscenter
Mobila fartkameror
Lyftanordning som finns till bilarna
Varnar för faror i systemet
Marknadsföra TMA bilen
Avståndsskydd TMA bil
Generell inskolningstillvägagång
= I stor grad = I liten grad
6.4.9 Kostnadsbesparingar
Att beräkna exakta siffror angående vilka kostnadsbesparingar som varje åtgärd kommer att generera är för komplext och slumpmässigt för att besvara. Det som dessa åtgärder syftar till är att minska riskerna och därmed förhoppningsvist även minimera antalet olyckor och tillbud. Därav kommer endast det generella resultatet som är mest rättvist samt
överensstämmer bäst med verkligheten att presenteras. Det generella resultatet innebär att för varje utebliven olycka som åtgärdsförslagen kommer att medföra, kan Svevia använda drygt 11 000 kronor, som varje olycksfall i snitt kostar, per utebliven olycka till att applicera på andra områden inom företaget. För att beräkna de generella kostnadsbesparingarna beskrivs följande resonemang, skillnaden av olyckor mellan två valda tidsspann från en period till nästkommande multiplicerat med 11 000 är kostnadsbesparingen inom det valda tidsspannet. Ett beräkningsexempel har tagit fram för att tydliggöra resonemanget.
I detta arbete skedde 101 olycksfall under perioden februari 2019 till februari 2020. Om åtgärdsförslagen hade implementerats sista februari 2020 och antalet olyckor mellan februari 2020 och februari 2021 var 90, hade skillnaden varit elva (101–90). Därmed multipliceras elva med 11 000 för att beräkna kostnadsbesparingen inom exemplets tidsspann.
Kostnadsbesparingen resulterar därmed i 11*11 000=121 000 kronor inom det valda tidsspannet. En ytterligare faktor som bör inkluderas är att majoriteten av dessa åtgärder behöver resurser för att implementeras, vilket kostar pengar för företaget.