slumpmässigt inträffar men som ändå behöver vara med för att ge godtyckliga resultat i längden.
Driftarbetare = 51000kr per månad (176h) inkl. Arbetsgivaravgift
Genomsnittlig lön för en vägarbetare från Svevias löneadministration.
Platschef = 67000kr per månad (176h) inkl. Arbetsgivaravgift
Genomsnittlig lön för en platschef från Svevias löneadministration.
Uthyrning för extra TMA bil vid en olycka = 850kr/h
Kostnaden för extra uthyrning av TMA bil. Priset togs fram av en platschef från Svevia och samma person uppskattade även uthyrningstiden till 16 timmar per gång.
I och med att Svevia enbart betalar för de tio första arbetsdagarna vid frånvaro och första dagen alltid är en karensdag, har Svevia totalt nio dagar som de maximalt betalar ut sjuklön. Därav gjordes antagandet att olyckor där frånvaron överstiger tio arbetsdagar blir den samma som för max nio dagar exklusive karensdag. Liknande antagande gjordes kring karensdagen där enbart en dags frånvaro redovisas som noll eftersom det inte kostar Svevia någon sjuklön. Svevias sjuklönekostnader vid frånvaro blir därför mellan 0–9 dagar, med 80% av
månadslönen utbetald. För fullständig frånvarosammanfattning för alla kategorier se tabell 7 [7]
Ett olycksfall med frånvaro resulterar i förlorad personal och därav även förlorad tid. Svevia skriver majoriteten av arbetskontrakten årsvis, därför gjordes antagandet att olycksfall med frånvaro inte leder till förödande förseningar i arbetsuppgifterna. På grund av detta har kolumnen “nyanställningar” inte använts i beräkningarna för en olycka och är därför bestämd till noll kronor. Svevia har extra personal som kallas in när ordinarie personal inte är
tillgänglig, dessa består till största del utav tidigare anställda som har pensionerats. Eftersom en pensionär inte arbetar i samma takt som ordinarie personal togs en effektivitetsfaktor på 0,9 fram. Detta för att kunna ta fram hur mycket värdeskapande tid den extra personalen tillförde i jämförelse med ordinarie personal på samma antal arbetade timmar. Anledningen till att effektivitetsfaktorn bestämdes till 0.9 var för att Svevia ansåg att en pensionär arbetar i 10% långsammare takt än ordinarie personal. Med hjälp utav frågeställning ett togs en genomsnittlig frånvaroperiod fram som behövdes för att beräkna den genomsnittliga kostnaden för ett olycksfall.
• Månadskostnaden för en driftarbetare konstaterades till 51000kr inklusive sociala avgifter enligt Svevia med 176 arbetande timmar per månad. Se tabell 3.
• Månadskostnaden för en platschef konstaterades till 66997kr inklusive sociala avgifter med 176 arbetande timmar per månad. Se tabell 4.
Eftersom en kostnad för varje olycksfall skulle beräknas togs en timlön fram baserat på månadskostnaden genom antalet arbetade timmar.
Tabell 3 Kostnader för en driftarbetare
Tabell 4 Kostnader för en platschef
Platschef
43 780 kr månadslön 0,5303 Sociala avgifter
66 997 kr i månaden inklusive de sociala avgifterna
176 h/månad
381 kr per arbetad timma 3 045 kr per arbetsdag
Tabellerna 5 och 6 visar de rörliga och fasta kostnaderna för de olika kategorierna där utrustningen i kategorin ergonomi och fallolycka ansågs vara 0kr då skyddsutrustning ej slits vid den typ av olycksfall. I övriga kategorier uppskattades skyddsutrustningen till att bli utsliten eller utbytt i ungefär hälften av alla olycksfall på ett år och därav 1750kr (3500/2) i snitt per olycka.
“Nyanställningar” beräknades till 3500kr på samtliga kategorier då en nyanställd kräver ny skyddsutrustning.
De administrativa kostnaderna är framräknade med timlönen för en platschef (381 kr/h med sociala avgifter inräknade) som sköter majoriteten av det administrativa arbetet vid en olycka. Enligt diskussion med handledare har vi valt att alla olyckskategorier utom fordonsolyckor behöver två timmar administrativt arbete medan fordonsolyckor behöver tre timmar.
Driftarbetare
35 260 kr månadslön 0,4464 Sociala avgifter
51 000 kr i månaden inklusive de sociala avgifterna
176 h/månad
290 kr per arbetad timma 2 318 kr per arbetsdag
40 800 kr 80% lön 18 545 kr för 2 veckor
1 855 kr per frånvarande dag
Uthyrning utav extra TMA fordon görs i snitt vid varje fordonsolycka med 16 timmar uthyrningstid.
Resultatet av de verkliga och extra kostnadskalkylerna går att avläsa i tabell 8–13. Tabell 10 visar att den totala ”verkliga kostnaden” för alla olyckor på ett helår oavsett kategori uppgick till 1 111 830 kr och kostnaden per arbetsdag blev i snitt (1 111 830/226) = 4920kr per dag med 226 arbetande dagar per år.
Tabell 13 visar att den totala ”extra kostnaden” för alla olyckor på ett helår oavsett kategori uppgick till 921 626 kr och kostnaden per arbetsdag blev i snitt (921 626/226) = 4078kr per dag med 226 arbetande dagar per år.
Tabell 5 Rörliga och fasta kostnader
Tabell 6 Rörliga och fasta kostnader
Tabell 7 Frånvarotiden
Tabell 8 Verklig kostnadskalkyl
Tabell 10 Genomsnittliga verkliga kostnaden för en olycka
Tabell 11 Extra kostnadskalkyl
Tabell 12 Extra kostnadskalkyl
6
Åtgärdsförslag och diskussion
6.1
Diskussion: Vilken fördelning och trend finns bland
olycksfall och tillbud?
…I första delen utav analysen redovisas fördelningspyramiden som visar att Svevia under 2019 hade noll dödsfall, 38 olyckor med frånvaro, 63 olyckor utan frånvaro, 476 tillbud och 657 riskobservationer. Det vill säga att majoriteten av de inrapporterade händelserna var tillbud och riskobservationer. Eftersom Svevia sedan en tid tillbaka valt att lägga ner mycket arbete på just arbetsmiljön kan slutsatsen dras att det även speglas i de inrapporterande händelserna. Detta bevisas genom att riskobservationerna skulle vara störst till antal och att det sedan sker en markant minskning i antalet, steg för steg från riskobservationer ner till dödsfall enligt “förhållande pyramiden”. Förhållandet i den data som analyserats visar på samma typ av nedtrappning med riskobservationer som störst, följt utav tillbud och sedan olyckor, dock är nedtrappningen inte den samma i procent. Den analyserade data beskriver att Svevia har 657 riskobservationer och 476 tillbud, det vill säga 72% av riskobservationerna leder till tillbud. Vilket skiljer sig från “förhållande pyramiden” i nulägesbeskrivningen som visar att enbart 10% av riskobservationerna leder till tillbud. Anledning till den stora skillnaden i procent skulle kunna vara att pyramiden gäller för alla branscher och inte är unik för bygg- eller vägsektorn men skulle troligtvis inte då skilja sig så markant. Slutsats som går att anta är att det slarvas med inrapportering utav händelser och därav blir procenten fel, men även att Svevia är på rätt bana, i rätt riktning, men behöver hitta fler sätt för att förbättra säkerheten, vilket leds till frågeställning tre.
De två kategorierna som har skett mest frekvent är ”Fallolyckor” och ”Skada sig på verktyg”. Vid förbättringsarbete brukar man prata om 80/20 regeln [16] som innebär att ”en mindre del av orsaker står för en till en större del av resultatet”. Vilket i vårt fall blir att 80% av
olyckorna kan hänförs till 20% av kategorierna, som i vårt fall stämmer väl in om man kollar på figur 15 Paretodiagram alla olyckor. Ungefär 70% av alla olyckor sker i de två nämnda kategorierna som motsvarar 33% av alla kategorier.
Enligt figuren som visar fördelningen mellan olyckor med och utan frånvaro utläses att det skedde mer olyckor med frånvaro än utan under kategorin ergonomi, detta styrker även den höga konsekvenspoängen som gavs till kategorien i riskanalysen. Detta går och jämföra med klämolyckor som hade en liten fördelning av olyckor med frånvaro kontra en stor fördelning av olyckor utan frånvaro. Frekvens av olyckorna mellan de båda kategorierna är stor
procentuellt, därav går det att diskutera vidare på olika sätt. Antalet olyckor med frånvaro skiljer inte mycket mellan kategorierna, därav måste man försöka att eliminera olyckor ur ergonomi kategorien. För när det väl inträffar en olycka inom ergonomi visar historiken att det är störst chans att det leder till frånvaro.
Tillbud som hade kunnat leda till ”Fordonsolyckor” består av 47% av alla tillbuden som kategoriserats och majoriteten av dessa tillbud går att koppla till TMA-bilen. Den används för att sänka riskerna kring arbetsplatserna men fortfarande står den själv för mycket risker. Resultatet visar att för varje ergonomitillbud går det en olycka kopplat till ergonomi, om man jämför det med den som har störst kvot vilket är tillbud kopplat fordonsolyckor där det nästan går 15 tillbud på en olycka. Detta går att tolka på flera sätt. Ett sätt kan vara att det tycks vara