olycksfall och tillbud?
6.5 Diskussion kring validitet och reliabilitet i undersökningen
…
Den datainsamlingen som har använts är det material som har dokumenterats av Svevia. När studiebesöket genomfördes visade det sig att det inte är hela sanningen men att de uppger en generell bild av hur verkligheten ser ut. Enligt medarbetare på Svevia som arbetar ute på vägarna, rapporteras inte alla tillbud som händer dagligen. Främst handlar det om tillbud kopplat till trafiken. De menar att varje bil som kör för fort förbi dem skulle kunna vara ett tillbud, vilket inte dokumenteras.
De kostnaderna som har använts i rapporten är de som går att generalisera för att erhålla en övergripande syn på kostnader vid en olycka. Enligt de tidsramar samt de resurser som rapporten bygger på är det omöjligt att beräkna vad varje incident kostar. Därav har kostnader som sällan uppkommer inte inkluderats i beräkningen eller summerats med kostnaderna av övriga utrustning. Exempel på parametrar som inte är med i beräkningarna är om ett allvarligt tillbud eller olycka sker på grund av en komponent som finns i fler enheter inom företaget, till exempel ett batteri till deras fordon. Om en allvarlig incident med ett batteri skulle uppstå kan de välja att byta ut alla batterier vilket skulle medföra en ökad kostnad för Svevia på flera 10 000-tals kronor. Vid fordonsolyckor kan värdefulla föremål i fordonet faras runt samt gå sönder, det är kostnader som är svåra att beräkna men viktiga att ha med i resonemanget. En ytterligare parameter som inte är med i beräkningen är om en medarbetare blir skadad under en längre tid och kan därmed resultera i att Svevia behöver anställa en helt ny
medarbetare. Detta är enligt vår handledare väldigt ovanligt, men i sådant utfall behöver den ekonomiska aspekten inkluderas i form av nyanskaffningskostnader som exempelvis kläder, inskolning, långsammare arbetstakt.
De fasta kostnaderna har med hjälp av handledare tagits fram och är exakta och reliabla, däremot har historik använts för att generalisera kostnaderna för att få ett så reliabelt resultat som möjligt.
De rörliga kostnaderna är likt de fasta kostnaderna reliabla eftersom fakta är inhämtad från Svevia och innehåller mestadels löner och arbetsgivaravgifter. Dessa rörliga kostnader
behöver däremot historik från tidigare fall för att få en generell blick hur länge och hur ofta en medarbetare blir hemma till följd av en olycka.
Majoriteten av beräkningarna som presenterats i analysen bygger på antaganden som mestadels har diskuterats fram i samspel med handledare. Detta har krävts för att beräkningarna i ett långsiktigt perspektiv ska ge ett generellt rättvist resultat.
7
Slutsatser
…7.1
Slutsatser och rekommendationer
…
I och med rapporten kommer Svevia med stor sannolikhet att erhålla en bättre kontroll över vilka de vanligaste tillbuden och olyckorna är samt hur mycket varje enskild incident kostar generellt för företaget. Vid satsning på Svevias arbetsmiljö kan statistiken och trenderna för olyckorna användas för att kunna ge tydliga direktiv på vart man bör börja prioritera sina resurser, exempelvis genom en prioriteringsmatris. Med hjälp av rapporten och de framtagna kostnaderna för de olika olyckorna blir det tydligare för Svevia vid en eventuell investering i arbetsmiljön. Detta eftersom man kan argumentera med besparingar för antalet minskade olyckor. Resultatet från prioriteringsmatrisen tillsammans med åtgärdsförslagen kommer förhoppningsvis kunna ge Svevia en förbättrad säkerhet med nya tankar och idéer för
ytterligare förbättringsarbete. Åtgärderna som har tagits fram är inte testade i praktiken vilket gör att dessa får beaktas som rekommendationer som Svevias ledning får diskutera, och sedan avgöra om dessa ska implementeras eller inte. Ett förbättringsarbete inom arbetsmiljö är nödvändigt hos Svevia för att de ska få bättre kontroll av deras arbetsmiljö med störst fokus på olyckor och tillbud, samt att sänka riskerna kopplat till arbetsplatserna.
7.2
Vidare arbete eller forskning
…
Åtgärdsförslagen som har beskrivits i denna rapports kommer inte att följas upp på grund av den tidsram som detta arbete har haft. Majoriteten av samtliga föreslagna åtgärder kommer behöva tid att implementeras för att uppnå ett rättvist grundat resultat. Att ett generellt resultat ska uppstå efter några veckor kommer inte att vara sannolikt. Förslagen som tagits fram kommer Svevia själva få arbeta vidare med om de ser samma potential till förbättring. Förslagen går att modifieras eller kombineras för att få fram ett bättre resultat om de anser att det behöver göras.
8
Referenser
1. Hallvarsson & Halvarsson, Svevia AB, Års- och hållbarhetsredovisning 2019, tryck åtta, 45, 2020. [Online]. Tillgänglig:
https://www.svevia.se/download/18.2b23c684170f04387682d1c/1585550838097/S vevia%20%C3%85rs-%20och%20h%C3%A5llbarhetsredovisning%202019.pdf [Läst: 2020-04-21].
2. Svevia AB, “Säkerhet och arbetsmiljö 2020”, svevia.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.svevia.se/gemensamma-sidor/om-svevia/hallbarhet/sakerhet-och- arbetsmiljo.html. [Läst: 2020-04-20].
3. Arbetsmiljöverket, Arbetsskador 2018-tabellbilaga. [Online]. Tillgänglig: https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/arbetsmiljostatistik- arbetsskador-2018-rapport-2019-1-tabellbilaga-andrad-2020-05-25.pdf [Läst: 2020- 07-09].
4. Du och jobbet, “Satsning på arbetsmiljö lönsam för företagen”, duochjobbet.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.duochjobbet.se/article_archive/satsning-pa- arbetsmiljo-lonsam-for-foretagen/ [Läst: 2020-04-21].
5. Ingenjören, “Bättre arbetsmiljö ökar lönsamheten”, ingenjören.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.ingenjoren.se/2011/09/26/battre-arbetsmiljo-okar- lonsamheten/ [Läst: 2020-04-21].
6. Arbetsmiljöverket, “Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM”, av.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.av.se/sam/. [Läst: 2020-04-21].
7. Försäkringskassan, “Sjuk medarbetare dag 1–90", forsakringskassan.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/sjukdom-och-
skada/sjuk-medarbetare-dag-1-90. [Läst: 2020-04-21].
8. Brassard Michael, Minnestrimmaren 6 sigma, första upplagan, Stockholm: Liver, 2003.
9. Lantz Björn, Industriell ekonomi, upplaga 1:3, Lund: Studentlitteratur AB, 2014. 10. J. Nilsson, Introduktion till riskanalysmetoder. Sverige: Lunds universitet, 2003. 11. Bergman Bo och Klefsjö Bengt, Kvalitet från behov till användning. Femte
upplagan, Lund: Studentlitteratur AB, 2012.
12. Arbetsmiljöverket, Rapportera tillbuden, adi 306. [Online]. Tillgänglig:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/rapportera-tillbuden- forebygg-ohalsa-och-olyckor-i-arbetet-broschyr-adi306.pdf. [Läst: 2020-04-21].
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for- arbetsmiljon/anmal-arbetsskada-dodsfall-och-allvarliga-tillbud-till-
arbetsmiljoverket/. [Läst: 2020-05-04].
14. Trafikverket, “Hur fungerar det?”, trafikverket.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/resa-och-
trafik/Trafiksakerhet/Trafiksakerhetskameror/Hur-fungerar-det/. [Läst: 2020-05-04].
15. Trafikverket, “Trafiksäkerhetskameror”, trafikverket.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/Trafiksakerhet/Trafiksakerhetskameror/. [Läst: 2020-05-04].
16. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om polismyndigheternas befattning med automatisk trafiksäkerhetskontroll (RPSFS 2012:30 FAP 331-9). [Online]. Tillgänglig: https://polisen.se/siteassets/forfattningssamling/fap-
nummer/fap331_9_rpsfs2012_30.pdf. [Läst: 2020-05-04].
17. Guider för export, “Hållbarhetsguiden”, guider.business-sweden.com. [Online]. Tillgänglig: https://guider.business-sweden.com/guider/hallbarhetsguiden/2-satt- riktning. [Läst: 2020-05-08].
18. Arbetsmiljöverket, “Se upp för de dolda farorna på arbetsplatsen”, av.se. [Online]. Tillgänglig: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med- arbetsmiljon/dolda-faror-i-arbetsmiljon/. [Läst: 2020-05-12].
19. Arbetsmiljölag (1977:1160). [Online]. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160. [Läst: 2020-05-08]. 20. C. Starkhagen, Kvalitet och Processutveckling. Sverige: Linköpings universitet,
2010.
21. M. Eriksson & C. Lantto Belin, Att mäta medarbetarnöjdhet. Sverige: Uppsala universitet, 2018.
22. Kristerforsberg.com, Verktygsset för effektivt genomförande av workshops. [Online]. Tillgänglig: http://www.kristerforsberg.com/documents/De%207.pdf [Läst: 2020-07-19]
23. ChartIO, “What is a histogram?”, chartio.com. [Online]. Tillgänglig:
https://chartio.com/learn/charts/histogram-complete-guide/. [Läst: 2020-05-12]. 24. Exceljet, Pareto chart, exceljet.net. [Online]. Tillgänglig:
https://exceljet.net/chart-type/pareto-chart. [Läst: 2020-07-19]
25. G. Richards, “Why don’t Californians stop for school buses’ red lights?”, Bay Area News Group, Augusti 2016. [Online]. Tillgänglig:
https://www.mercurynews.com/2014/08/19/roadshow-why-dont-californians-stop- for-school-buses-red-lights/. [Läst: 2020-05-12].
26. NYLATECH, Nylatech´s continuous improvement journey, nylatech.com. [Online]. Tillgänglig: http://www.nylatech.com/nylatechs-continuous- improvement-journey/. [Läst: 2020-07-19].
9
Bilagor
Bilageförteckning
9.1 KORRELATION MELLAN RISKOBSERVATIONER OCH ARBETSSKADEFREKVENS ...50
9.2 ARBETSSKADESKADEFREKVENSEN HOS SVEVIA ... 51
9.3 BESKRIVNING AV SAM ... 51 9.4 DATAINSAMLING ... 52 9.5 SJÄLVRISKER MOTORFORDONSFÖRSÄKRING ... 53 9.6 DEFINITION RISKOBSERVATION ... 54 9.7 DEFINITION TILLBUD ... 55 9.8 DEFINITION OLYCKA ... 56