7.1 Metoddiskussion
Våra kvalitativa intervjuer har bidragit till att skapa en djupare förståelse för pedagogernas syn på lek och deras förhållningssätt till detta. På grund av att undersökningen bara gjorts på två olika förskolor och baseras på fem pedagoger är det dock inte säkert att studiens resultat är generaliserbart. Hade vi valt att utöka vår studie till fler förskolor och intervjuat flera
pedagoger hade kanske resultatet sett annorlunda ut. Samtidigt kan det vara så att de
pedagogerna vi intervjuat ger en god överblick av hur förhållningssättet och synen på lek ser ut i praktiken.
Som en del av metoden valde vi att intervjua pedagogerna var för sig vilket vi ansåg underlättade. Eftersom vi anser att alla pedagoger då fick möjlighet att komma till tals och uttrycka sig. Vid intervjuer i grupp finns risken att de som är mer pratsamma tar över och de mer tystlåtna inte får utrymme. Intervjuerna hade dock kunnat förbättras genom att t.ex. först ha en testintervju för att se hur frågorna fungerade och om de hade behövt ändras. Detta hade även gett oss chans till att tänka ut följdfrågor som hade gett oss mer utvecklade svar. Det var dock bra att spela in intervjuerna för att kunna gå tillbaka många gånger och höra vad
pedagogerna sa för att få korrekta utlåtande. Att både använda fältanteckningar och filminspelning till observationerna var också lönsamt för att få ett så brett perspektiv som möjligt.
I efterhand anser vi fortfarande att de metoder vi använde var de bästa för vår studie men att de hade kunnat utvecklas lite. En sak att tänka på till nästa gång är t.ex. att öva på att intervjua innan för att slippa lite av nervositeten.
7.2. Resultatdiskussion
Något som framkom vid genomgången av forskning kring lek (se t.ex. Öhman, 2011;
Lillemyr, 2013) var att begreppet lek är svårt att förklara då det innefattar många olika sidor. Det blev även synligt i denna studie då pedagogerna hade svårt att svara på vad lek är. Vilket inte är konstigt då det inte finns en tydlig definition av vad lek är. Det fanns dock ett par gemensamma aspekter i pedagogernas svar, några egenskaper som de alla förknippade med
lek. Dessa var att lek är något som är kul, det är glädje, samspel och lärande. Forskning (se t.ex. Öhman, 2003) har visat att det är av stor vikt att diskutera leken både med sig själv och med varandra för att skapa en medvetenhet kring sitt eget och kollegernas sätt att se på leken och hur det påverkar barnens lek. I studien framgick det att pedagogerna pratade om lek med varandra men att det då oftast rörde sig kring specifika leksituationer, vilka barn som fungerar eller inte fungerar ihop, problem som uppstår och om där är barn som behöver stöttas i leken. Sällan verkade samtalen handla om leken som fenomen eller det egna förhållningssättet och vad det får för effekter. En av pedagogerna lyfte just att dessa samtal ofta kom att kretsa kring lekar som inte fungerade och menade att detta inte var bra, men att man nu försökte vända på det och istället lyfta upp väl fungerande leksituationer till diskussion. Att det fanns ett större fokus på det som inte fungerade och det icke önskvärda än på motsatsen var något som även blev tydligt i denna studie, både genom observationerna och intervjuerna. I intervjuerna besvarade flera av pedagogerna frågan om det finns önskvärda lekar med att börja berätta vad som inte var önskvärt, vilket kan tolkas som att man har ett större fokus på det icke
önskvärda, på vad man inte vill att barnen ska leka.
I tidigare forskning (se t.ex. Knutsson Olofsson, 1992; Hangaard Rasmussen, 1997) är det ofta jaga-och-bråklekar och krigslekar som tas upp som lekar som vanligtvis inte uppskattas på förskolan. Även flera av pedagogerna i denna studie gav uttryck för att man ansåg dessa lekar som mindre bra, men ville ändå inte riktigt kalla dem ”icke önskvärda”. Alla pedagoger visade en stor ambivalens inför dessa lite mer stökiga, fysiska lekar. De upplevdes alla tycka att de var ”jobbiga” men ville samtidigt att barnen skulle få möjlighet att leka dem då man ansåg att barnen både tyckte att det var roligt och hade ett behov av det. Även i forskning kring lek (t.ex. Hangaard Rasmussen, 1997) kan man läsa att barnen utvecklas i dessa lekar och har behov av dem för att få utlopp för sina känslor och energi. Att dessa lekar inte uppskattades verkade ha flera orsaker. En av dessa var att man inte riktigt såg meningen i dessa lekar. Det handlade även om säkerhet, att man helt enkelt var orolig att någon skulle skada sig. En annan anledning var att de störde ordningen, för att de var högljudda och livliga. Dessa lekar stoppades därför ofta inomhus men var mer accepterade utomhus, där de fick fortsätta men övervakades. Inomhus fanns ett ganska stort fokus på ordning och struktur, hur leken skulle organiseras för att skapa lugn och ge barnen möjlighet att leka ostört. Detta skedde till stor del genom att reglera tid och rum.
Några av pedagogerna uttryckte att de hade önskat att de hade större möjlighet att delta i barnens lek och ge dem mer tid. Dock upplevde de att det, på grund av stora barngrupper och få pedagoger, inte fanns någon chans till detta, då de kände sig tvungna att hela tiden även ha uppsikt över resten gruppen. Detta var antagligen även anledningen till att det deltagande som skedde i barnens lek, näst intill uteslutande skedde vid borden i det ”stor rummet”, varifrån man har god uppsikt över resten av avdelningen och kan övervaka och ingripa där det behövs. På detta vis skapas ett fokus på de icke önskvärda lekarna för att det är dessa som syns, hörs och behöver regleras. Interaktionen mellan pedagoger och barn kommer därför ofta att handla om tillsägelser och tillrättavisningar. Tullgren (2003) skriver i sin avhandling att
pedagogerna, genom att delta i barnens lek, styr den mot speciella önskvärda lekar. I den här studien deltog pedagogerna sällan i barnens lek utan det handlade mer om att stoppa och avstyra lekar vilket skapar en styrning från de ”icke önskvärda” lekarna istället för mot det önskvärda.
Att som pedagog inte styra eller påverka barns lek är knappast möjligt och kanske inte heller önskvärt. Foucault menar att makt ingår som en del i alla sociala relationer (Nilsson, 2008). Dock kan det anses vara av yttersta vikt att göra sig medveten om att man styr och påverkar barnens lek, på vilket sätt man gör det, vad man styr dem mot eller från och varför. Denna studie har velat skapa en medvetenhet kring just dessa frågor.
I våra observationer blev det tydligt att det övervägande var pojkarna som lekte jaga-och bråklekar. Enligt Knutsdotter Olofsson (1992) leker pojkar och flickor ganska lika innan treårsåldern, och flickor fortsätter till stor del med dessa vardagslekar som t.ex. affär och mammapappabarn efter detta medan pojkarna mer och mer väljer andra lekar som hjälte-och- jaga lekar. Tullgren (2004) menar att det särskilt är pojkar som leker roller förknippade med våldsamma händelser och menar att dessa kan ha svårt att få utrymme i förskolan. Istället tycks familjeleken accepteras och ofta regleras inslag av t.ex. monster bort till förmån för annat innehåll som är relaterat till familj eller normer i samhället. I den här studien har frågor kring genus inte fått ta något större utrymme då vi inte ansett det relevant för studiens syfte. Dock anser vi att det är ett spår som vid fortsatta studier kunde vara intressant att följa. Att titta på om pedagogerna gör skillnad påpojkars och flickors lek? Ser de någon av dem som mer önskvärd? Nielsen fann i sin studie att pedagogerna idealiserade flickornas lek i dockvrån och såg den som mest önskvärd. Familjeleken handlar ofta om traditionella kvinnoföreteelser och var något som pedagogerna kände sig bekväma med. Vad som är bra och dålig lek får då
en könsdimension, flickornas lek prioriteras framför pojkarnas och utgör då norm för god lek (Tullgren, 2003). Något som också kunde vara spännande att titta vidare på är om det finns någon skillnad i hur manliga respektive kvinnliga pedagoger ser på lek och om de har olika syn på vilka lekar som är önskvärda och icke önskvärda.
8. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.) (2014). Styrningskonst på
utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas. 2014. Värdegrund och Livskunskap som styrningsteknologier. I Axelsson, Thom, Balldin, Jutta & Qvarsebo, Jonas (red.).
Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Foucault, Michel (1987). Övervakning och straff: fängelsets födelse. Lund: Arkiv
Handbok om barnkonventionen. 1. Uppl. (2008). Stockholm: UNICEF Sverige
Hangaard Rasmussen, Torben (1993). Den vilda leken. Lund: Studentlitteratur
Hermann, Stefan. 2004. Michel Foucault –pedagogik som makteknik. I Gytz Olesen, Søren & Møller Pedersen, Peter (red.). Pedagogik i ett sociologiskt perspektiv: en presentation av:
Karl Marx & Friedrich Engels, Émile Durkheim, Michel Foucault, Niklas Luhmann, Pierre Bourdieu, Jürgen Habermas, Thomas Ziehe, Anthony Giddens. Lund: Studentlitteratur
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/19096
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och
skola. Lund: Studentlitteratur
Markström, Ann-Marie (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005
Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01 Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i
kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Storli, Rune. 2013. Characteristics of indoor rough-and-tumble play (R&T) with physical contact between players in preschool. Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6 (16): 1-15.
Sutton-Smith, Brian (1997). The ambiguity of play. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten [Elektronisk resurs]: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund: Univ., 2003
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber
9. Bilagor
9.1 Bilaga1, Intervjufrågor
8. Är du utbildad förskollärare?9. Hur länge har du jobbat på förskola? 10. Hur definierar du lek?
11. Vad tror du har påverkat din syn på lek?
12. Diskuterar ni i arbetslaget om lek och i så fall hur?
13. Pratar ni om leken med barnen och vad pratar ni om i så fall? 14. Har du hört begreppet ”önskvärd lek”?
Vad anser du om detta?
15. Anser du att det finns någon lek som är mer önskvärda än andra och vad tror du detta beror på?
9.2 Bilaga 2, Brev till pedagoger
Hej
Vårt namn är Johanna Nilsson och Josephine Nilsson och vi läser till
förskollärare på Malmö högskola.
Vi skriver just nu vårt examensarbete och har valt att inrikta oss på leken i
förskolan. Närmare bestämt vill vi titta på om det finns lekar som är mer eller
mindre önskvärda på förskolan och vad det är som styr vad som blir möjligt för
barnen att leka. Vi skulle vilja få inblick i hur pedagoger på förskolan tänker
kring detta och skulle därför vilja intervjua några pedagoger. Vi hoppas därför
att du skulle kunna tänka dig att ställa upp på en intervju.
Intervjun kommer ta ca 15min och plats och tid bokas efter ditt önskemål.
Deltagande i intervjun är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Vi önskar att
spela in samtalet för att underlätta i vårt arbete men även för att dina svar ska bli
korrekta. Alla deltagare är självklart anonyma och i studien kommer fingerade
namn att användas. Det inspelade materialet kommer efter avslutat arbete att
raderas
.Vi frågor eller mer information kan du nå oss på: Josephine 0702590560
Johanna 0730539409 Tack!
Vänligen
9.3 Bilaga 3, brev till föräldrar
Hejsan!Vi är två elever från Malmö Högskola som studerar till förskollärare. Nu är det tid för vårt examensarbete och detta kommer handla om leken på förskolan. Under vårt arbete vill vi gärna observera barnen när de leker och möjligtvis ställa några frågor angående lek. Alla kommer självklart att vara anonyma. Allt material kommer endast att användas av oss och kommer att raderas när arbetet är slutfört. Eventuella observationer/intervjuer kommer att ske under vecka. 15-17
Därför vill vi nu be om er tillåtelse att observera era barn. Ni får gärna kryssa i de alternativ ni ger tillåtelse till.
Observationer genom ljudinspelning
Barnets namn: Målsmans underskrift:
_________________________ __________________________________
Vänligen
Johanna Nilsson & Josephine Nilsson Observation genom filmning med videokamera
Observation genom fältanteckningar