Diskussion

Resultaten bevisar att det både går att markant över- och underavkasta jämförelseindex med momentum- och contrarianstrategier, beroende på vilken konstellation av

strategierna som tillämpas. Att investerare har kunnat överavkasta marknaden genom momentum- och contrarianstrategier är inget nytt. Det bör dock påpekas att dessa studier har genomförts under andra marknadsförhållanden och med ett lite annorlunda tillvägagångssätt.

Endast en av åtta portföljer visade signifikant överavkastning och signifikant

riskjusterad överavkastning jämfört med indexet First North All-Share SEK. Detta trots att ytterligare två portföljer överavkastade index riskjusterat, men som alltså inte

uppvisade signifikans. En av anledningarna till det kan vara den höga standardavvikelse som generellt alla portföljer hade jämfört med jämförelseindexet. Då svängningarna för portföljerna är stora, kan det efterlikna en Random Walk, som enligt Malkiel (1985) innebär att förändringarna i aktiepriset är slumpmässiga. Detta gör att det blir svårt att bekräfta om portföljerna överavkastade då avkastningarna kan anses som

slumpmässiga. Vidare ska de potentiella transaktionskostnaderna som bid-ask spreaden medför inte förringas för illikvida tillgångar som aktier på First North kan vara. Den teoretiska avkastningen studien fått fram kan i praktiken bli lägre till följd av denna dolda transaktionskostnad, vilket läsaren bör vara observant på. Detta är en kostnad som dessvärre med undersökningens tidsram inte var möjlig att analysera.

Att studiens momentumportföljer inte har genererat någon signifikant överavkastning är i linje med Rouwenhorst (1998), som hävdar att Sverige är det enda europeiska land i sin undersökning där det inte existerar någon momentumeffekt. Vad detta beror på är inget som framgår i Rouwenhorsts artikel. Det är dock sedan tidigare känt att svenskar privatsparar i aktier i en större utsträckning än de flesta övriga länder. Enligt

Fondbolagens förening (2018) är svenskar det folk i Europa som har näst högst finansiell förmögenhet per capita. Dessutom är svenskar på första plats i Europa vad

gäller andel sparande i aktiefonder. Svenskarnas höga andel sparande innebär fler marknadsaktörer och mer kapital på marknaden, vilket enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen bör innebära en mer likvid marknad och därmed mer

marknadseffektiv. En fungerande momentumstrategi är enligt Jegadeesh och Titman (2001) en tydlig bevisning på att marknaden inte är fullt effektiv. Således skulle den mer effektiva svenska marknaden möjligen kunna vara en bidragande orsak till att Sverige sticker ut som ett land.

Som tidigare forskning har påpekat innebär momentumstrategier generellt en hög risk med fluktuerande avkastning. Studiens portföljer har uppvisat en volatilitet klart högre än jämförelseindex och exempelvis momentumportföljen på årsbasis, som överavkastat jämförelseindex både rent och riskjusterat under tioårsperioden, har under drygt tre år en negativ utveckling och därmed underpresterar index. Därmed kan en god timing, liksom för många handelsstrategier, vara avgörande. Detta framgick tydligt i studien om de olika handelsstrategierna gjord av J.P. Morgan (2021) där framför allt

momentumstrategin har varierat i prestation. Enligt J.P. Morgan (2021) ska

undersökningsperioden ha inkluderat flera år där momentumstrategin på ett halvårs- och helårsbasis presterat bra. Därför är det heller inte oväntat att denna studies

momentumportföljer på kvartalsbasis och årsbasis genererat en hög CAGR.

Ett intressant fenomen som studien visar är att contrarianportföljerna presterar bättre ju kortare urvals- och innehavsperioder det är. Samtidigt uppvisar momentumportföljerna motsatt mönster. Kan detta helt enkelt vara så lätt som att högpresterande bolag

fortsätter även i framtiden att vara högpresterande? Eller att dåliga bolag fortsätter att vara dåliga på samma sätt i framtiden? Detta blir särskilt intressant då Bernard (1992) konstaterade att marknader tenderar att underreagera på nyheter gällande bolagens intäkter. Enligt Bernards teori skulle alltså ett bolag som är lönsamt (högpresterande) och ständigt släpper positiva rapporter angående lönsamhet generellt vara

undervärderade då marknaden undervärderar bolagets lönsamhet. Positiv lönsamhet får alltså inte lika starka reaktioner som det skulle förtjäna. Eftersom ett lönsamt företag med större sannolikhet är lönsamt även framöver kommer de förmodligen att släppa rapporter i framtiden som styrker bolagets framgång. Eftersom marknaden tidigare underreagerat på bolagets positiva nyhet om lönsamhet, finns nu vid nästa positiva nyhet om lönsamheten utrymme för ytterligare kursuppgång. På liknande sätt skulle

olönsamma bolag med större sannolikhet fortsatt vara olönsamma på lång sikt. När då ett olönsamt bolag släpper en nyhet om dålig lönsamhet reagerar inte marknaden lika mycket på nyheten än vad som skulle vara rationellt. Då marknaden inte fullt prisat in nyheten om den negativa lönsamheten finns det även här utrymme för ytterligare nedgång vid nästa nyhet om olönsamhet.

Den stora kursuppgången under undersökningsperioden, ett historiskt avvikande

ränteläge samt övriga makroekonomiska faktorer kan även vara påverkande faktorer för momentumstrategier. De riskfria räntorna har varit historiskt låga och legat på ett snitt på 1,36 procent årligen, vilket har varit ett gynnsamt klimat för tillgångsmarknader.

Denna studie skiljde sig från andra studier gällande metodval. Resultaten är vitt skilda bland många olika tidigare studier och detta indikerar att valet av metod är av stor betydelse. Många andra studier har även innehaft korta positioner i aktier, vilket denna studie inte har haft och gör att resultaten kommer att skilja sig. Dessutom tog denna studie hänsyn till courtageavgifter, vilket är något som andra studier ej har gjort och är ytterligare en anledning varför studiens resultat kan skilja sig från andra.