DISKUSSION OCH ANALYS

Uppföljningen har tagit sikte på läroplansmålen om att barn och elever ska

inhämta och utveckla kunskaper som grund för livslångt lärande. Resultaten visar på viss förbättring, framför allt gällande förskolans måluppfyllelse, grundskolans slutbetyg och några gymnasieprogram. Likvärdigheten mellan pojkar och flickor har också ökat i grundskolan, främst eftersom pojkars resultat har förbättrats.

Men alla barn och elever når inte målen för utbildningen och det råder

fortfarande varians mellan exempelvis enheter och årskullar. Det är därför viktigt att lyfta fram de erfarenheter som görs i verksamheterna som stöd för det

fortsatta förbättringsarbetet.

I föregående läroplansuppföljning konstaterades att undervisningens kvalitet påverkar studieron och därmed lärandet. I denna uppföljning återfinns få

resonemang om hur undervisningskvalitén påverkat barns och elevers kunnande och kunskapsresultat. Svag språkutveckling och bristande läsförståelse

återkommer som ett bekymmer i samtliga skolformer, något som i sin tur påverkar lärandet i många ämnen. En plan för ökad läsförståelse är framtagen.

Skolverkets bedömningsstöd, kartläggningar och screening är till hjälp i uppföljningen och vid val av stödinsatser, men det skulle också behöva

tydliggöras hur undervisningen ska förbättras så att ökad läsförståelse uppstår.

Frånvaro från undervisningen påverkar kontinuiteten i lärandet och därmed ofta resultaten för individen. Motivationen till att vara i skolan lyfts fram som en orsak till frånvaro, men i analyserna framgår inte helt tydligt varför motivationen brister hos en del elever. Analysarbetet runt frånvaro och vilka faktiska insatser som ska göras för att öka motivation och närvaro behöver därför fortsätta och fördjupas.

Motivationen att ta emot det stöd som erbjuds finns inte heller hos alla elever.

Både grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen märker att det blir fler och fler elever som är i behov av anpassningar och särskilt stöd. Skolorna ser att ett försämrat mående påverkar lärandet och möjligheten att ta emot det stöd som erbjuds. En självkritisk analys skulle också kunna vara att vi brister i förmågan att undervisa de barn och elever vi har, eller i att ge dem rätt stöd.

En av förklaringarna till de förbättrade resultaten för årskurs 9 är att det gjordes riktade insatser med stöd av specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare för

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

16

att fler elever skulle nå en gymnasieexamen. Verksamheterna ger också andra exempel på hur samarbete mellan olika professioner, ett systematiskt

kvalitetsarbete med uppföljningar på individnivå, men framför allt stöd i ett tidigt skede ger resultat. Precis som för frånvaron skulle analysen runt barn- och

elevhälsoarbetet och arbetet med anpassningar och särskilt stöd behöva fördjupas för att ge mer underlag för fortsatt resultatförbättring.

Samarbete och kollegialt lärande är återkommande i uppföljningarna som en framgångsfaktor för förbättringsarbete och en grund för likvärdig utbildning. Att samlas kring något gemensamt, så som skett i exempelvis Läslyftet och

Samverkan för bästa skola, ger också en viktig riktning åt arbetet.

Verksamheterna lyfter fram några förutsättningar för att kollegialt lärande ska ske. Några av dem är att man förstår sitt uppdrag, att man vill utveckla sin kompetens och att det finns en gemensam vilja till lärande och utveckling.

Uppföljningen visar att för att ett systematiskt samarbete och kollegialt lärande ska komma till stånd krävs stabilitet, kompetens och kontinuitet i

personalgruppen men också ett ledningsteam som driver ett fokuserat arbete mot ett fåtal prioriterade mål och insatser, arbetar med att tydliggöra roller och ansvar, och organiserar för samarbete. Ett fortsatt arbete med att skapa förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet behövs därför.

I några av de dialoger som genomförts under uppföljningen har övergångar mellan olika skolformer lyfts som försvårande för barn och elever, vilket kan ge dem onödig avbräck i sitt lärande och sin utveckling. För att övergångar ska ske sömlöst behöver barn och elever känna sig bekväma med den lärmiljö de möter.

Samsynen mellan olika skolformer kring lärande, undervisning, bedömning, anpassningar och särskilt stöd skulle därför behöva öka. En del i det arbetet är att överlämnande skolform efterfråga hur det går för deras barn eller elever i

mottagande skolform, och att den återkoppling som ges används i ett fortsatt förbättringsarbete. På så sätt kan lärandet underlättas för barn och elever genom hela utbildningskedjan.

Jämfört med tidigare läroplansuppföljningar har resultatuppföljningen i denna uppföljning förbättrats. Verksamheterna kan tydligare redogöra för sina resultat och oftast vilka förbättringsinsatser man har påbörjat eller tänker göra. I

verksamheter där måluppfyllelse och resultat förbättrats anges ofta ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete som en delförklaring. Flera verksamheter uttrycker dock att det finns utmaningen i att synliggöra effekten av undervisningen, alltså hur vi vet att lärande skett, och anger det som ett utvecklingsområde. Många har också fått syn på att analysarbetet behöver förbättras. Ett fortsatt arbete med att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet är därför nödvändigt.

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:469-003

2020-10-08

Riktlinjer för val till förskoleklass och grundskola

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. fastställa Riktlinjer för val till förskoleklass och grundskola, daterad 2020-10-08

Beskrivning av ärendet

Inför skolvalet till hösten 2021 behöver reglerna revideras. Revideringen gäller mindre justeringar bestående av:

 Omnämnande från Regel till Riktlinje i enlighet med Strängnäs kommuns nomenklatur för styrande dokument

 Revidering av riktlinjerna föreslås ändras till att ske vid behov istället för årligen.

 Datum för skolvalsperioden föreslås tas bort från dokumentet eftersom det är ett rent verkställighetsbeslut. Istället föreslås att det beslutas att det ska ske ett årligt skolval.

 Mottagande av elev från annan kommun utifrån grunden

vårdnadshavares önskemål föreslås begränsas till i den mån det bedöms att det finns plats.

 Omskrivning av text gällande kartläggning av nyanlända elevers

förkunskaper och stöd till att ansöka om skolplats i Strängnäs kommun.

Omskrivningen innebär inte några förändringar i hanteringen av kartläggning och ansökan om skolplats utan föreslås då det pågår en översyn inom organisationen var denna process ska ha sin hemvist.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet innebär inte några särskilda ekonomiska konsekvenser.

Övriga konsekvenser

Riktlinjerna tillämpas i handläggningen av samtliga ansökningar om barn och elevers plats i kommunal förskoleklass och grundskola. Riktlinjerna skapar rätt

2/2

förutsättningar för att samtliga ansökningar hanteras likvärdigt och att beslut om placering sker på ett rättssäkert sätt utifrån 9 kap 15§ och 10 kap 30§ skollagen.

Beslutsunderlag

Riktlinjer vid val av förskoleklass och grundskola 2021, förslag, 2020-10-08 Beslutet skickas till

Grundskolor i Strängnäs kommun KF sekreterare

Tony Lööw Sara Lindholm

Utbildningschef Verksamhetscontroller

STYRDOKUMENT

Ersätter: BUN/2019:406-003 Regler för val till förskoleklass och grundskola, beslutad av barn- och utbildningsnämnden, 2019-11-27 § 159

Gäller för: Barn- och utbildningsnämnden

Gäller fr o m: 2021-01-01

Dokumentansvarig: Utbildningskontoret

Uppföljning: Årligen Vid behov