Kunskap, utveckling och lärande - Barn- och utbildningsnämnden Tid:

2020

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

1 INLEDNING

I denna rapport beskrivs resultatet av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom läroplansområdet Kunskap, utveckling och lärande. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av de kvalitetsdialoger som genomförts med verksamhetscheferna och i kontorsledningsgruppen under augusti och september 2020.

Läroplansuppdraget för kunskaper, utveckling och lärande

Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Utbildningen i förskolan ska genom stimulans och utmaningar lägga grunden för ett livslångt lärande. Grundskolans, grundsärskolans,

gymnasiesärskolans och gymnasieskolans uppdrag är att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och

samhällsmedlem samt utgör en grund för fortsatt utbildning. Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklass och de olika grundskoleformerna, och ska stimulera elevernas utveckling och lärande. Elever i vuxenutbildningen ska utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällsliv och den personliga utvecklingen ska främjas.

Grundläggande i de olika skolformernas uppdrag är att ta tillvara och stimulera barns och elevers lust att lära, och genom en trygg lärmiljö stärka tilliten till den egna förmågan. Undervisningen ska ha varierande innehåll och arbetsformer, främja kreativitet, nyfikenhet och problemlösning, och bidra till att utveckla både kunskaper och värden.

Läroplanerna föreskriver att hänsyn ska tas till barns och elevers förutsättningar och behov. De ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

Bedömningar ska användas för att ge eleverna den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Slutligen ska kunskaperna bedömas och betygsättas på ett allsidigt och likvärdigt sätt i förhållande till de nationella kunskapskraven.

Verksamheternas arbete för att nå läroplansmålen

Grunden för ett livslångt lärande läggs i förskolan. Barnen stimuleras och utmanas genom att alla medarbetare är förtrogna med olika

undervisningsmetoder och väljer metod utifrån en bedömning av den pedagogiska situationen. Ett exempel är arbetet med språkutveckling och

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

litteratur där förskolan använder en flerspråkig digital bilderbokstjänst. Den digitala tjänsten i kombination med fysiska böcker och personal har möjliggjort en mer varierad undervisning, och personalen märker att barnen intresserar sig mer och blir nyfikna på olika språk. Barnens ordförråd har genom detta

arbetssätt ökat, vilket är en god grund för ett livslångt lärande.

Förskolans personal beskriver också hur ett medvetet utmanande arbete med teknik lett till synlig utveckling av lärandet genom att barnen använder mer avancerade tekniska lösningar i sina lekar. Barnen pratar också mer om teknik i vardagen och använder nya begrepp de lärt sig, som orden sammanfoga och artefakt.

Bildstöd och arbetet med stödtecken, som finns på alla avdelningar, är ett

exempel på hur barn ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.

Bildstödet är avgörande för en del barns möjlighet att kommunicera men har också bidragit till andra barn, framför allt de yngsta, fått ett nytt sätt att kommunicera utan att ännu ha ett verbalt språk.

Grundskolans arbete med att skapa en tydlig lektionsstruktur är ett exempel på hur skolan skapar förutsättningar för lärandet. Det handlar om att eleverna ska förstå vad som ska läras under lektionen, hur det ska gå till och inte minst syftet med undervisningen. Skolorna arbetar också med att stärka elevernas så kallade grit, vilket innebär viljestyrka att anstränga sig för att nå så långt som möjligt.

Grit är en viktig beståndsdel för det livslånga lärandet.

Att läsa och förstå det man läser är en avgörande del för lärandet och

grundskolan har därför läsförståelse som ett av sina utvecklingsområden. ”Hela klassen läser” är ett sätt att fokusera på läsningen där eleverna tillsammans får diskutera det de läst och reflektera kring sina läsupplevelser.

Fritidshemmets arbete med att komplettera utveckling och lärande i skolan synliggörs bland annat av att fritidshemmen har kopplat sina mål direkt mot skolans och bidrar i utvecklingen av läsförståelse. På fritidshemmen utvecklas också elevernas kreativitet och nyfikenhet. Leken är där ett viktigt redskap för att utveckla sina förmågor och sitt samspel med andra. Fritidshemmen arbetar också aktivt med att hjälpa eleverna att bygga nya relationer som en del i att gruppen ska bli trygg och stabil, vilket också är en viktig förutsättning för lärandet.

I gymnasiet ska eleverna utvecklas mot nästa steg i det livslånga lärandet, vilket innebär att antingen förberedas för vidare studier eller bli kompetent nog att etablera sig på arbetsmarknaden. På de högskoleförberedande programmen utvecklas elevernas grundläggande kunskaper inom de olika programmens ämnesområden samtidigt som eleven tränas på att genomföra allt mer komplexa och självständiga arbeten. Detta avslutas med ett gymnasiearbete som måste vara godkänt för att eleven ska kunna få gymnasieexamen.

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

För yrkesprogrammen är målet att eleven ska vara anställningsbar dagen efter studenten inom det branschområde eleven undervisats i. På vägen tränas grundläggande yrkeskunskaper och färdigheter såväl i skolan som på en arbetsplats under de 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande (APL) som alla

yrkeselever genomför. Även här avslutas studierna med ett gymnasiearbete som måste vara godkänt för att eleven ska få en yrkesexamen.

På gymnasiet har eleverna inflytande över både innehåll och form på

undervisningen, vilket är ett sätt att tillvarata lusten att lära. Undervisningen bedrivs både i traditionell form ledd av läraren och varieras med olika former av arbete i grupp. Arbetsformerna varieras och kan exempelvis vara ett rollspel eller simuleringar. Det kan också innebära att uppnådda kunskaper i teoretiska kurser, exempelvis fysik, visas i praktiska moment.

Gymnasieelevernas skilda förutsättningar och behov tillgodoses genom variation och anpassningar av undervisningen. Det kan innebära enskilda muntliga

redovisningar eller att grupper får tydliga steg för steg-instruktioner istället för en lång sammanhållen instruktion. Bedömningar sker kontinuerligt med betoning på den formativa framåtsyftande bedömningen. Den sker genom utvecklande kommentarer under arbetsområdets gång. Varje arbetsområde bedöms både formativt och sammantaget summativt. I slutet av kursen sker en summativ bedömning och betygsättning där läraren tar hänsyn till hela den prestation och alla de kunskapar eleven visat under kursens gång.

Det sista exemplet på hur de olika skolformerna konkretiserar

läroplansuppdragen kommer från vuxenutbildningen vars uppdrag bland annat är att stärka elevernas ställning i arbets- och samhällsliv och att stärka tilltron till elevens egen förmåga. Vuxenutbildningen har som en del i att stärka elevernas ställning på arbetsmarknaden börjat erbjuda lite ”smalare” kurser inom

samhällssektorn, exempelvis kriminologi. Syftet är att stimulera till vidare studier eller ge kompetens för att våga söka sig till för eleven nya områden på

arbetsmarknaden. En grupp elever startade kriminologikursen i augusti och den första eleven har just avslutat den. För eleven innebar just kriminologikursen ett ökat intresse för vidare studier och hen har nu sökt till polisutbildningen.

Föregående läroplansuppföljning inom området

I kvalitetsrapporten 2019 konstaterades att insatser görs för att utveckla undervisningen men att det ännu inte fått återverkan på förbättrade och

likvärdiga betygsresultat i grund- och gymnasieskolan. Analysen av hur processer och förutsättningar påverkat resultaten visade bland annat att den pågående

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

undervisningsutvecklingen behövde fortsätta, att tätare resultatuppföljningar behövdes och att barns och elevers delaktighet i sitt lärande behövde öka.

Uppföljningens genomförande

Barn- och utbildningsnämndens kvalitetsarbete bygger på dialog mellan olika nivåer i styrkedjan. Eftersom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete enligt skollagen ska bygga på enheternas dito ska dialogkedjan börja hos läraren i barn- eller elevgruppen. Förskolans eller skolans rektor ansvarar för kvalitetsarbetet på sin enhet och behöver genomföra uppföljningen utifrån de förutsättningar som råder där. Ett exempel är dokumentationen av kvalitetsarbetet som kan se olika ut beroende på enhetens storlek, hur personalgruppen är organiserad och hur ledningsresurser används. Gemensamt är dock att uppföljningen ska ske i dialogform med utrymme för nyfikna och fördjupande frågor.

Förskolans och grundskolans verksamhetschefer möter sina rektorer i kvalitetsdialog där varje rektor får berätta om sina resultat, analyser och

slutsatser. Syftet med kvalitetsdialogerna är att skapa likvärdiga förutsättningar men också att genom kollegialt lärande bidra till utveckling av verksamheten.

I följande steg i dialogkedjan möter utbildningschefen de båda

verksamhetscheferna samt rektorerna för gymnasiet och vuxenutbildningen i kvalitetsdialog gällande respektive verksamhet. Resultat, analyser och slutsatser från de olika samtalen sammanställs och används som underlag för

kvalitetsdialog i kontorsledningsgruppen, där fokus ligger på gemensam styrning och ledning av nämndens verksamheter.

Kontorsledningsgruppens analyser och slutsatser återkopplas till rektorerna för att säkerställa att det råder en gemensam bild av uppföljningsområdet. Därefter ansvarar rektor för återkoppling och fortsatt dialog om uppföljningen på sin enhet, och kontorsledningsgruppen ansvarar för komplettering och/eller korrigering av gemensamma förbättringsinsatser i kontorsplanen. Den aktuella läroplansuppföljningen dokumenteras i en kvalitetsrapport till barn- och utbildningsnämnden.

Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet förbättras kontinuerligt utifrån de erfarenheter och lärdomar som görs i uppföljningsarbetet. En av de

förbättringar som skett i denna uppföljning är beslut om några gemensamma uppföljningsområden för samtliga verksamheter, utöver de verksamhetsspecifika.

De områden som gemensamt följts upp är kunnande och kunskapsresultat, frånvaro samt särskilt stöd.

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

5 RESULTAT

Förskolan

En av förskolornas gemensamma målsättningar är att skapa en likvärdig förskola för alla barn. För att åstadkomma detta

har man exempelvis inriktat sig på att utveckla ledarskapet och arbetat med att tydliggöra roller och ansvar och de förutsättningar som finns för uppdraget.

Exempelvis har en ny roll benämnd assistent i förskolan inrättats vilket har gett förskollärarna bättre förutsättningar att bedriva undervisning. Ökad medvetenhet om roller och ansvar har även tydliggjort rektors uppdrag som pedagogisk ledare.

Förskolan har de senaste åren fokuserat på att utveckla undervisningen, men också på att synliggöra effekterna av undervisningen. Det är inte enkelt i någon skolform att mäta lärandet, men utmaningarna är kanske ännu större i förskolan där undervisningen ska utvärderas utifrån hur gruppen utvecklas. I årets

uppföljning beskriver förskolan en god måluppfyllelse utifrån att personalen märker att barns kunnande har ökat. Ett exempel är att man kan se att barn har ett större ordförråd och har en förbättrad språkutveckling som ett resultat av ökad kompetens genom Läslyftet.

”Förut kunde jag inte mäta, men nu vet jag!”

Ett barn i förskolan reflekterar över sitt lärande

Analyserna av måluppfyllelsen visar att personalens medvetande om uppdraget, allas delaktighet, och kompetensutveckling genom kollegialt lärande och

reflekterandet är avgörande för barns ökade kunnande. Avgörande är också att skapa en helhet av planerad och spontan undervisning genom att anta ett undervisande förhållningssätt. En framgångsfaktor som identifierats är att det finns starka ledningsteam på varje enhet där rektor leder, fördelar och följer upp arbetet. Ett strukturerat systematiskt kvalitetsarbete bidrar också till att fånga upp vilka insatser som behöver göras.

”Det börjar i personalens kompetens och förmåga att vara i uppdraget, vilket är avgörande för hur de kan förstå och följa

barnens processer.”

Verksamhetschef förskola

Uppföljningen av frånvaro visar att corona-epidemin påverkat undervisningen under våren. Undervisning har i stort sett kunna erbjudas varje dag, men barn har varit närvarande i olika grad. En del barn har hållits hemma längre perioder vilket påverkar kontinuiteten i deras lärande. Den spridda närvaron har även

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

försvårat undervisningen och det har fått göras omtag för barn som kommit åter efter en lång frånvaro. Analyserna visar att förskolans etablerade samverkan med varandra och den ”hjälpa-kultur” som råder varit en styrka för att kunna

upprätthålla undervisningen under de försvårande omständigheterna.

Förskolan har som målsättning att göra tidiga insatser och ge rätt stöd när det behövs. För barn där förskolan fått tilläggsbelopp för extraordinära insatser och för barn som ges stöd av en specialpedagog upprättas en handlingsplan.

Handlingsplanen beskriver hur samarbetet mellan arbetslaget, förskollärare och specialpedagog ska ske, och följs kontinuerligt upp på barnhälsomöten med specialpedagog och ledning. Analysen visar att det nära samarbetet i

ledningsteamen, men också samverkan mellan förskolornas samtliga

specialpedagoger är en framgångsfaktor för att kunna göra tidiga och effektiva insatser.

Grundskolan

Grundskolans verksamhetsområde, som även innefattar Tosterö resursskola, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, har under det senaste året arbetat med att förtydliga resultatuppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet. De olika skolorna har utifrån sina förutsättningar och förbättringsbehov satt upp och arbetat mot olika mål. Det övergripande målet är dock en generellt ökad

måluppfyllelse och specifikt att gymnasiebehörigheten ökar.

För de yngsta eleverna handlar målen exempelvis om ökad läslust och läsförståelse, och ökad skrivlust och skrivförmåga, men också om förbättrad problemlösningsförmåga och medvetenhet om hur inlärning fungerar.

Skolverkets kartläggningsmaterial och bedömningsstöd för elever i förskoleklass och årskurs 1-3, och de nationella proven i årskurs 3 ligger till grund för

resultatuppföljningen. Flera skolor redovisar förbättrade resultat gällande läsförståelse och skrivförmåga, men det finns också skolor där målen inte nåtts och resultaten sjunkit.

Vårterminen 2020 uppnådde 53 procent av eleverna i årskurs 6 målen i alla ämnen, vilket är samma resultat som föregående läsår¹. I analysen av föregående läsårsresultat identifierades bristande läsförståelse som en orsak till låg

måluppfyllelse och insatser har påbörjats för att förbättra läsförståelsen. Utöver de anpassningar och det stöd som ges i klassrummet har flera skolor startat små undervisningsgrupper för att bättre kunna ge stöd till elever som exempelvis behöver utveckla sin läsförståelse. Flera skolor redovisar att insatserna gett

1 Resultat 2020 från grundskolans lärplattform, resultat 2019 från Kolada

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

resultat. På en skola har måluppfyllelsen i svenska i årskurs 6 ökat från 67 procent på höstterminen till 80 procent på vårterminen². En skola har också sett att resultaten har ökat även för andra elever än de som primärt fått det extra stödet.

Betygsresultaten för årskurs 9 utgör ett kvitto på hur väl förskola och grundskola lyckats med sitt uppdrag att främja barns och elevers utveckling och lärande, och deras möjligheter att utvecklas så långt som möjligt. Ett mått för att bedöma måluppfyllelsen är andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Resultatet 2020 har förbättrats jämfört med föregående år och skillnaden mellan pojkar och flickor har minskat. Både det totala resultatet och resultaten för flickor respektive pojkar är ca 10 procentenheter lägre än det genomsnittliga resultatet för elever på kommunala skolor i riket³.

Elever i år 9 som uppnått kunskapskraven i alla

ämnen, kommunala skolor Strängnäs, andel (%) 2018 2019 2020

Totalt 65 59 63

Flickor 67 68 64

Pojkar 64 52 62

Data från Kolada

Att vara behörig att söka till gymnasieskolan är viktigt eftersom en genomförd gymnasieutbildning är en av de mest betydelsefulla faktorerna för ett bra vuxenliv. Behörigheten till yrkesprogram är det nyckeltal som används, vilket innebär godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Den totala gymnasiebehörigheten har ökat med en procentenhet sedan förra läsåret men ligger fem procentenheter lägre än kommunala skolor i riket. Skillnaden mellan flickor och pojkar har också minskat en procentenhet. Pojkarna har närmat sig genomsnittet för kommunala skolor i riket, 83 procent, medan behörigheten för flickor sjunkit till en nivå som är nio procentenheter lägre än kommunala skolor i riket⁴

Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram,

kommunala skolor Strängnäs, andel (%) 2018 2019 2020

Totalt 79 78 79

Flickor 79 81 77

Pojkar 78 76 81

Data från Kolada

2 Underlag från grundskolans resultatdialog september 2020

3 Skolverkets Sveriges Officiella Statistik, statistik på riksnivå

4 Skolverkets Sveriges Officiella Statistik, statistik på riksnivå

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

Ytterligare ett mått på måluppfyllelse är det genomsnittliga meritvärdet⁵. Elevens meritvärde påverkar möjligheten att konkurrera om platser på de olika

gymnasieprogrammen. Meritvärdet har ökat och skillnaden mellan flickor och pojkar här minskat. Flickornas meritvärde är 21,1 poäng lägre än för flickor i kommunala skolor i riket. Pojkarnas meritvärde är 7,7 poäng lägre jämfört med andra kommunala skolor⁶. Det innebär att om pojkar nått nästa betygsnivå i tre ämnen hade deras meritvärde varit ungefär i nivå med pojkar på kommunala skolor i riket.

Elever i åk 9, genomsnittligt meritvärde kommunala skolor Strängnäs, genomsnitt (17 ämnen)

I skolornas resultatanalyser anges många olika anledningar till de

resultatförbättringar som skett. Flera skolor har konstaterat att kartläggningar, screening och bedömningsstöd har bidragit till att uppmärksamma stödbehov och att insatser kunnat göras tidigare än förut. Fler anpassningar på gruppnivå har hjälpt eleverna i lärandet. För några elever har undervisning i liten grupp, med NPF⁷-anpassad lärmiljö och hög vuxentäthet, inneburit större möjlighet att nå målen. Några skolor beskriver hur riktade insatser i årskurs 9, med stöd av specialpedagogerna, och ett tätt samarbete med studie- och yrkesvägledarna har bidragit till ökad gymnasiebehörighet. Att skolledning och elevhälsans

kompetenser regelbundet träffar samtliga mentorer för uppföljning av närvaro och studieresultat beskrivs också som en framgångsfaktor.

”Det är avgörande att ha rätt kompetens på rätt plats.”

Rektor grundskola

Hur skolledningen har organiserat personalen och möjligheten till samarbete är återkommande i analyserna. En skola har organiserat arbetslagen uppdelade årskursvis och har sett att det gynnar samarbetet och planering av

5 Meritvärdet för en elev utgörs av summan av de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, D=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng.

6 Skolverkets Sveriges Officiella Statistik, statistik på riksnivå

7 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, exempelvis adhd, autism och Tourettes syndrom

BUN/2020:6-0061 2020-10-01

undervisningen. En annan skola har kontinuerliga ämneslagsträffar och målkonferenser där man arbetar med preliminär betygsättning som ett sätt att synliggöra lärandet. Andra skolor anger sammanhållning över årskurserna F-3, pedagogiskt forum eller gemensamma temadagar som betydelsefullt för det kollegiala samarbetet och resultaten.

På den skola där måluppfyllelsen i svenska i årskurs 6 ökat markant har man sett hur de lokalmässiga förutsättningarna påverkar lärandet. Biblioteket har gjorts mer inbjudande vilket lett till att eleverna lånar fler böcker. Tillsammans med andra insatser, som mer högläsning i klassrummen, har detta bidragit till förbättrade resultat i svenska.

Grundskolorna arbetar med en likvärdig grundstruktur på lektionerna som ett sätt att skapa studiero och därmed förbättrat lärande. Några skolor beskriver även elevengagemang och vikten av formativ framåtsyftande bedömning som betydelsefullt för måluppfyllelsen. På verksamhetsnivå lyfts ett fokuserat arbete, med få mål och att inte ständigt börja med nya insatser, som framgångsrikt. På en skola har man också konstaterat att när fritidshemmet kopplat sina mål till

skolans mål så har det gett resultat exempelvis på måluppfyllelsen gällande läsning.

De skolor som deltagit i skolverksprojektet Samverkan för bästa skola lyfter fram hur det på olika sätt har bidragit i förbättringsarbetet. I resultatanalyserna beskrivs exempelvis hur lärarna genom projektet fått verktyg för

språkutvecklande arbetssätt, hur det hjälpt igång ett nytt arbetssätt med

auskultation och kollegialt lärande, och hur utvecklingsgruppen fått ett starkare mandat att arbeta med utvecklad och varierad undervisning.

I analysen av de resultat som försämrats eller där man inte nått de uppsatta målen återkommer läsförståelsen som orsak. Skolorna har sett att i de ämnen som kräver läsförståelse är resultaten lägre. Man ser också att det är ojämna resultat mellan olika årskurser vilket beror på avsaknad av likvärdighet i undervisningen.

Frånvaron under våren har, precis som i förskolan, försvårat undervisningen men kan inte ensamt förklara att målen inte nåtts. På individnivå kan däremot en långvarig frånvaro påverka måluppfyllelsen. I resultatanalyserna beskrivs också hur avsaknad av samtliga kompetenser inom elevhälsan påverkar stödinsatser och att det är svårt med kollegialt lärande och samplanering på skolor med endast en lärare i ett ämne. Detta påverkar både måluppfyllelse och likvärdighet.

Ett ökat fokus på resultatuppföljning i grundskolan har lett till att flera skolor i sina analyser kommit fram till att de behöver bli bättre på att tydliggöra vilka

In document Barn- och utbildningsnämnden Tid: (Page 65-78)