Barn- och utbildningsnämnden Tid:

(1)

KALLELSE Utbildningskontoret

2020-11-18 1/2

Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2020-11-25 kl. 18:00

Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen i Lagmannen från kockan 17.00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Deltagare på distans

2. Information: Närvarande på distans 3. Föredragningslista, anmälan av övriga

frågor

4. Öppet sammanträde

5. Information: Månadsrapport oktober BUN/2020:4 Bilaga 6. Information: Redovisning till

Skolinspektionen gällande vidtagna åtgärder efter tillsyn 2020

BUN/2019:709 Bilaga

7. Information: Granskning av barn- och utbildningsnämndens efterlevnad av GDPR

BUN/2020:540 Bilaga

8. Information: BAS, Bildningsakademin Strängnäs

9. Verksamhetsplan 2021–2023 för barn- och utbildningsnämnden, med

internkontrollplan och budget

BUN/2020:2 Bilaga

10. Resursfördelning 2021 för barn- och utbildningsnämndens

verksamhetsområde (bidragsbelopp)

BUN/2020:468 Extra utskick

(2)

2/2

Ärende Beteckning

11. Beslut om upphörande av styrdokument - Riktlinjer för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning

BUN/2020:187 Bilaga

12. SKA: Kunskap, utveckling och lärande BUN/2020:6 Bilaga 13. Riktlinjer för val till förskoleklass och

grundskola

BUN/2020:469 Bilaga

14. Information från kontaktpolitiker 15. Övriga frågor

16. Information från utbildningschef 17. Information från ordförande

18. Ärendebalanslista Bilaga

19. Delegationsbeslut 20. Meddelandeärenden

Maria Ehrnfelt (M) Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

(3)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

Handläggare Anna Liljehag Tel. 0152-293 79

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämndens månadsrapport per sista oktober 2020 Driftredovisning

Januari-oktober 2020 Helår 2020 Barn- och utbildningsnämnden, tkr Utfall

(U)

Budget (B)

Avvikelse (B-U)

Årsprognos (P)

Årsbudget (Å)

Avvikelse (Å-P)

Nämnd och förvaltning -31 837 -40 642 8 805 -47 390 -53 090 5 700

Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk -176 628 -181 178 4 550 -219 330 -221 730 2 400 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass -367 220 -366 822 -399 -448 775 -445 175 -3 600

Särskola inkl. särvux -25 724 -27 101 1 377 -32 290 -32 890 600

Gymnasieverksamhet -128 144 -127 459 -685 -155 192 -154 042 -1 150

Vuxenutbildning -22 200 -21 245 -955 -26 561 -25 561 -1 000

Summa driftredovisning -751 753 -764 446 12 692 -929 538 -932 488 2 950

(4)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

Ramprotokoll

Sammanfattande kommentar till årsprognosen 2020

Helårsprognosen för barn- och utbildningsnämndens verksamheter pekar mot ett överskott med 3 miljoner kronor.

Nämnd och förvaltning: 5,7 miljoner kronor

Helårsprognosen pekar mot ett överskott med 5,7 miljoner kronor, vilket bland annat beror på den demografiska volymjustering som gjordes i augusti för åldrarna 0-18 år och innebar en ökad budgetram med motsvarande 20 miljoner kronor på helår för nämnden (se ramprotokoll ovan). Det medför således också ökade kostnader under hösten för fler barn/elever i verksamheterna.

Trots det pekar prognosen mot ett överskott, då kostnaderna prognostiseras bli lägre än budget. Fler orsaker till överskottet är en centralt budgeterad reserv som inte tas i anspråk, samt lägre personalkostnader för central elevhälsa på grund av en vakant tjänst.

Förskola inkl. pedagogisk omsorg och öppen förskola: 2,4 miljoner kronor

De ökade barnomsorgsintäkterna prognostiseras lämna ett överskott på 2,2 miljoner kronor och nattisverksamheten ett överskott på 0,2 miljoner kronor.

Varav kommunal verksamhet: 0

Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass: -3,6 miljoner kronor Varav kommunal verksamhet: -3,8 miljoner kronor

(5)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

Fem av grundskolorna pekar mot ett underskott på helår. Dessa skolor brottas med svårigheter med delningstal i klasserna, tapp av elever, fler elever med särskilt stöd, för få elever för en klass - men inte heller möjlighet att slå samman klasser. Skolorna har också högre personalkostnader är budgeterat.

Varav resursskolan: 0,9 miljoner kronor

Vakanta tjänster under våren gör att resursskolan prognostiserar ett överskott på helår.

Särskolan inkl. särvux: 0,6 miljoner kronor

De lägre externa kostnaderna bidrar till att särskolan kan lämna ett prognostiserat överskott. Tidigaresärskolan visar ett underskott på helår medan övriga verksamheter på särskolan prognostiserar ett överskott.

Gymnasieverksamhet: -1,2 miljoner kronor

Thomasgymnasiet prognos på helår visar ett underskott, bland annat för att personalkostnaderna är högre än budget. Ändå är personalnivån på den nivå som verksamheten kräver utifrån bland annat garanterad undervisningstid, rätt till extra stöd och tillgång till elevhälsa. Underskottet beror också på ett tapp av budgeterade elever på främst teknikprogrammet.

Vuxenutbildning: -1,0 miljoner kronor

Vuxenutbildningen prognostiserar ett underskott på grund av kostnader för att bedriva distansundervisning relaterat till coronapandemin.

Sammanfattande kommentar utfallet januari-oktober 2020

Barn- och utbildningsnämnden redovisar för perioden en positiv avvikelse med 12,7 miljoner kronor. Det är en försämring från delårsrapport 2 med 5,1 miljoner kronor. Det beror på att grundskolan har ökat sina kostnader med cirka 4 miljoner kronor mer än budget sedan augusti månad vilket främst beror det på att det har varit svårt att göra personalreduceringar i och med rådande coronapandemin, samt vuxenutbildningen som har ökat sina kostnader på grund av distansundervisning som är en följd av coronapandemin.

(6)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

Nämnd och förvaltning: 8,8 miljoner kronor

 Demografisk volymjustering på grund av fler barn och elever i åldern 0-18 år

 Ej nyttjad reserv

 Vakant tjänst i övergripande elevhälsa

Förskola inkl. pedagogisk omsorg och öppen förskola: 4,6 miljoner kronor

 Ökade barnomsorgsintäkter på grund av fler barn i förskola

 Lägre kostnader för omsorg på kvällar, nätter och helger (nattis) Varav kommunal verksamhet: 1,8 miljoner kronor

 Ersättning för sjuklönekostnader från staten, samt lägre vikariekostnader

 En ökad efterfrågan av förskoleplatser under våren vilket genererat en överinskrivning på flera förskolor

Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass: -0,4 miljoner kronor

 Högre personalkostnader i grundskolan

 Lägre kostnader för Tosterö resursskola

 Ökade kostnader för skolskjutsar

Varav kommunal verksamhet: -0,5 miljoner kronor

 Svårigheter med delningstal i vissa klasser: för få elever för en klass, men inte heller möjlighet att slå samman två klasser

 Ersättning för sjuklönekostnader från staten

 Fler elever med särskilda behov Varav resursskolan: 1,0 miljoner kronor

 Vakanta tjänster under större delen av året Särskolan inkl. särvux: 1,4 miljoner kronor

 Fler elever totalt på särskolan

(7)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

 Lägre kostnader för externa skolplaceringar

 Ökade intäkter i form av statsbidrag

Gymnasieverksamhet: -0,7 miljoner kronor

 Högre personalkostnader än budgeterat

 Extra kostnader för bussresor

Varav Thomasgymnasiet: -0,9 miljoner kronor

 Högre personalkostnader än budgeterat

 Färre elever på teknikprogrammet än budgeterat

 Fler elever på Aspen

 Extrainsätta bussar på grund av coronapandemin Vuxenutbildning: -1,0

 Det är en ökad efterfrågan av grundläggande svenska som andraspråk men en svag nedgång av antal studerande inom svenska för invandrare (SFI)

 Ökad personalbemanning för att tillgodose elevernas behov vid utbildning på distans

Konsekvenser utifrån coronapandemin

Det är främst Thomasgymnasiet och Vuxenutbildningen som har haft ökade kostnader som en konsekvens av corona. Den största delen är personalkostnader. Det handlar om utökad tid för befintlig personal och kostnader för vikarier som krävts för att stötta elever och lärare när utbildningen skett på distans.

Övriga utgifter är kostnader för exempelvis headsets och digitala läromedel samt kostnader för förbrukningsmaterial som behövdes för att anpassa lokalerna (t ex handsprit och tejprullar). Här finns också kostnader för extra bussar från resecentrum till Campus under några veckor.

(8)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

Investeringar

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2020 uppgår till 12,5 miljoner kronor. Budgeten är främst planerad att användas till:

 Möbler och utrustning till förskolorna: 0,6 miljoner kronor Utfall

jan-okt

Prognos jan-dec

Beslut om tillskott¹⁾ Direkta kostnadsökningar/intäktsbortfall

Utökade personalkostnader för övertid etc. -1 732 -1 732 Inköp av digitala verktyg och läromedel samt

förbrukningsmaterial -523 -523

Indirekta kostnadsökningar/intäktsbortfall

Summa: -2 255 -2 255 0

1) Tillskott genom budgettillskott eller annan kostnadsersättning

Ekonomiska konsekenser för Barn- och utbildningsnämnden med anledning av Coronapandemin, tkr

2020

Helår Budget

Jan-okt Utfall

Jan-okt Avvikelse

Helår Prognos

Utfall

Helår Prognos Avvikelse

Total Budget

Totalt Utfall

Total Avvikelse

Total Prognos

Utfall

Total Prognos Avvikelse Maskiner och inventarier -3 000 -1 749 1 251 -3 500 -500 -5 203 -3 452 1 751 -5 203 0 IT och digitalisering -9 000 -5 085 3 915 -6 715 2 285 -9 000 -5 085 3 915 -6 715 2 285 Summa investeringar -12 000 -6 834 5 166 -10 215 1 785 -14 203 -8 537 5 666 -11 918 2 285

1) Utfall till om med rapportmånad/Prognos till och med 2020

Barn- och

utbildningsnämnden, tkr Kategoribenämning

Årets investeringar 2020 Sedan projektens start¹⁾

(9)

BUN/2020:4 2020-11-13

Månadsrapport

 Verksamhetsanpassningar vid förskolorna: 0,6 miljoner kronor

 Möbler och utrustning till grundskolorna inkl. möbler och utrustning till nya paviljonger vid Mariefreds skola och Tosterö resursskola i samband med lokalanpassningarna: 1,0 miljoner kronor

 Verksamhetsanpassningar vid grundskolorna: 0,8 miljoner kronor

 Möbler och utrustning till gymnasiet och vuxenutbildningen: 0,5 miljoner kronor

 Digitala verktyg till elever, klassrum och medarbetare: 6,2 miljoner kronor

 IT-system och infrastruktur med mera: 0,5 miljoner kronor

För perioden januari-oktober redovisas ett utfall på 6,8 miljoner kronor och helårsprognosen är att 10,2 miljoner kronor av budgeten för året kommer att användas.

(10)

INFORMATION

Utbildningskontoret 2020-11-02

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare

Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn 2020

Beskrivning av ärendet

Skolinspektionen genomförde under första kvartalet 2020 regelbunden tillsyn av Strängnäs kommun som huvudman för skolverksamhet. Tillsyn genomfördes även av Karinslundsskolan, Paulinska skolan och Åkerskolan.

Efter tillsynen fattade Skolinspektionen beslut om föreläggande för huvudmannen gällande förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola samt gymnasieskola.

Sammanställning av förelägganden, huvudmannanivå Förutsättningar för

utbildningen

Styrning och utveckling av utbildningen

Förskoleklass och grundskola

tillgång till elevhälsa

uppföljning och analys av resultat, genomföra utvecklingsåtgärder Grundsärskola tillgång till elevhälsa

fördelning av resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov

uppföljning och analys av resultat, genomföra utvecklingsåtgärder Gymnasiesärskola tillgång till elevhälsa

fördelning av resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov

uppföljning och analys av resultat, genomföra utvecklingsåtgärder fördelning av resurser efter elevernas olika förutsättningar och behov

Gymnasieskola tillgång till elevhälsa

målinriktat arbete mot kränkande behandling

Området tillgång till elevhälsa handlar främst om att det vid granskningen inte fanns tillräcklig tillgång till skolpsykolog i det förebyggande och främjande

(11)

INFORMATION

Utbildningskontoret 2020-11-02

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

elevhälsoarbetet. Denna brist är åtgärdad då ytterligare en skolpsykolog anställts.

Föreläggandet handlade även om att det inte fanns specialpedagog att tillgå på Åkerskolan. Även denna brist är åtgärdad. Dessutom har en

kommunövergripande förstelärare i svenska anställts, som har ett specifikt uppdrag att stödja det specialpedagogiska arbetet på Åkerskolan.

Vidare har insatser gjorts för att åtgärda de brister som konstaterats gällande styrning och utveckling av utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet har fått en förtydligad uppföljningsprocess med gemensamma uppföljningsområden på huvudmannanivå. Dokumentationen har förbättrats genom att de olika

skolformernas kvalitetsarbete tydligare framgår i kvalitetsrapporten.

Resultatuppföljningen har också förenklats då möjligheten att ta ut resultat från lärplattformen har anpassats utifrån skolornas och huvudmannens behov.

Gällande fördelning av resurser har barn- och utbildningsnämnden ökat den socioekonomiska viktningen i sin resursfördelning. Nämndens uppföljningar har även visat på behov av en mer dynamisk resursfördelning inom den egna

kommunala driften. Barn- och utbildningsnämndens uttrycker därför i Verksamhetsplanen för 2021 en förväntan på ett proaktivt

resursfördelningsarbete där kommunala och statliga bidrag samnyttjas, samt möjliggör en hantering av uppkomna behov under läsåret.

Strängnäs kommun ska senast den 11 januari 2021 skriftligen redovisa för Skolinspektionen vilka åtgärder som är vidtagna utifrån föreläggandena. Barn- och utbildningsnämnden beslutar om yttrandena på sitt sammanträde den 15 december.

Tony Lööw Marie-Louise Ramevik

Utbildningschef Verksamhetscontroller

(12)

Kansliavdelningen

2020-09-22 1/12

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Handläggare Anna Liljehag Rosi Khazzoum Tel. 0152-293 79

Dataskyddsombud Svitlana Jelisic

Svar på frågeställning avseende efterlevnad av dataskyddsförordningen

I januari 2020 mottog Strängnäs kommun en skrivelse med frågeställningar kring efterlevnad av dataskyddsförordningen från dataskyddsombudet, Svitlana Jelisic. Där beskrivs vad man bör ha gjort, frågeställningar om hur kommunen gjort och också information om vad som bör prioriteras framåt. Detta ska göras inför en revision av vårt GDPR-arbete i Strängnäs kommun som vårt, gemensamt med 5 andra kommuner, dataskyddsombud kommer att genomföra under våren.

Här följer en sammanställning av svaren som gäller för barn- och

utbildningsnämnden. Kompendiet inleds med punkterna 1 Inledning, 2 Syfte med kontrollen, 3 Utvalda områden samt 4 Metod och tidsplan, det som vi svarat på numreras således från punkt 5 till 13. (se kompendiet)

5 Dataskyddsombud Vad kommer att granskas:

 Finns det beslut om dataskyddsombud?

 Har det gjorts en anmälan till datainspektionen om dataskyddsombudet?

 Har dataskyddsombudets kontaktuppgifter offentliggjorts?

Varför

Enligt dataskyddsförordningen (artikel 37.1) så måste myndigheter och offentliga organ utse ett dataskyddsombud. Vidare ska den personuppgiftsansvarige enligt dataskyddsförordningen (artikel 37.7) offentliggöra dataskyddsombudets kontaktuppgifter och meddela dessa till tillsynsmyndigheten.

Dataskyddsförordningen (artikel 38) ställer krav på organisationer som utser ett dataskyddsombud att dataskyddsombudet ska få de resurser som krävs för att dataskyddsarbetet ska fungera på ett bra sätt.

Frågor som ska besvaras/åtgärder som ska vidtas av GDPR- samordnare:

5.a) GDPR-samordnare för respektive nämnd kan ta fram diarienummer på beslutet att utse dataskyddsombud och information om

dataskyddsombud som skickades till datainspektionen. Kopior av beslutet samt information till datainspektionen skickas till dataskyddsombudet.

(13)

2/12

5.b) GDPR-samordnare ska kontrollera att kontaktuppgifterna till dataskyddsombudet går att hitta på officiell webbplats samt intranät.

Komplettera svaret med dessa uppgifter samt med datum för kontrollen.

Våra svar:

5.a) En GDPR-samordnare kan ta fram ett diarienummer med hjälp av registrator för aktuell nämnd. Finns det ärende med beslutet ja, och det kan skickas till dataskyddsombudet. Anmälan om dataskyddsombud är skickat till Datainspektionen.

5.b) Vi har kontrollerat att kontaktuppgifterna finns på både webb och intranät den 25 februari 2020.

6 Dataskyddsorganisation Vad kommer att granskas:

 Finns det en fungerande GDPR-organisation?

 Finns det resurser och tid?

 Finns det en roll-beskrivning? (kommunövergripande GDPR-samordnare och GDPR-samordnare)

 Har delegationsordningen anpassats till dataskyddsförordningen?

Varför

Enligt punkt två artikel 39 dataskyddsförordningen ska den

personuppgiftsansvarige tillhandahålla dataskyddsombudet de resurser som krävs för att fullgöra dataskyddsombudets uppgifter.

Varje personuppgiftsansvarige bör därför utse personer som ansvarar för GDPR- arbetet inom respektive personuppgiftsansvarige samt organisera deras arbete på ett sådant sätt att GDPR-krav ska uppfyllas.

6.a) Vem/vilka som leder GDPR-arbete inom respektive personuppgiftsansvarige?

6.b) Vad har GDPR-samordnare för funktion? (kommunövergripande eller för styrelse/nämnd)

6.c) Vilken position/tjänst de har? (huvuduppgifter) 6.d) När började de arbeta med GDPR-frågor?

6.e) Hur fungerar GDPR-organisation? (internt i kommunen och externt med andra kommuner)

6.f) Hur mycket tid de har för att arbeta med GDPR?

6.g) Hur länge har de arbetat som GDPR-samordnare?

6.h) Deltar de i GDPR-möten? (vilka möten har de deltagit, skriv datum och vem kallade till mötet)

(14)

3/12

6.i) Kan de berätta om utbildningar, insatser med mera?

6.j) Vad är fördelar och nackdelar med att vara GDPR-samordnare?

6.k) Har de fått stöd/hjälp av kommunövergripande samordnare, jurister och dataskyddsombud?

6.l) Finns det ett dokument/beslut med beskrivning av GDPR- samordnarens roll?

6.m) Har personuppgiftsansvarige en plan för GDPR-arbete?

6.n) Vem/vilka har tagit fram planen? Bifoga planen

6.o) Har delegationsordningar anpassats till dataskyddsförordningen?

Bifoga delegationsordningar Våra svar:

6.a) GDPR-samordnare är utsedd under respektive

personansvarige/nämnd. Inom BUN är det Anna Liljehag och Rosi Khazzoum.

6.b) GDPR-samordnare inom BUN ska se till att utbildningskontoret efterföljer GDPR, ansvara för kontorets arbete med GDPR, vara en kontakt mellan jurister och verksamheten, göra anmälningar om personuppgiftsincidenter, se till att information om utbildningar når verksamheten och fungera som en GDPR-kunnig inom verksamheten.

6.c) En är enhetschef, en är placeringsassistent.

6.d) Den ena började arbeta med GDPR i maj 2018 och den andra i början av 2020.

6.e) Samarbetet inom Strängnäs kommun börjar få sin form och fungera bra. Samarbetet med andra kommuner har varit tidskrävande och inte alltid gett så mycket – man har fokus på olika delar av GDPR i

kommunerna och viljan att hjälpas åt har inte alltid varit självklar.

6.f) Det finns ingen särskild angivelse av hur mycket tid man ska ha. När vi har en plan för hur arbetet ska bedrivas framöver kan det vara lämpligt att ta fram en sådan. Det beror också på hur många GDPR-samordnare vi ska ha inom utbildningskontoret.

6.g) Se punkt 6 d.

6.h) Minst en av de två samordnarna deltar i möten.

6.i) Det har varit webbaserade utbildningar genom Draftit.

Utbildningskontoret har också haft utbildningar med GDPR-samordnare och jurist på chefsmöten. En utbildning för politikerna i BUN med dataskyddsombudet var planerad till hösten 2019 men ställdes in av dataskyddsombudet.

6.j) Fördelar är att man lär sig något nytt och känner att man har kontroll på verksamhetens behov inom GDPR-området. Nackdelar är att många upplever GDPR som ointressant och ett nödvändigt ont.

6.k) Stödet inom kommunen är väldigt bra, både från

kommunövergripande samordnare och jurister. Stödet var också väldigt

(15)

4/12

bra från dataskyddsombudet inledningsvis, t ex när det inträffade en personuppgiftsincident och hur den skulle hanteras.

6.l) Nej.

6.m) Nej, ingen nedskriven plan, men däremot en bild av vad som måste göras framöver, till exempel att göra riskbedömningar och att hålla förteckningen av personuppgiftsbehandlingar levande.

6.n) Det finns en gemensam bild inom kommunen om behoven framöver.

6.o) Ja, BUN:s delegationsordningar har reviderats för att passa till dataskyddsförordningen i följande punkter:

2.40 Beslut enligt artiklarna 15-21 i

dataskyddsförordningen Administrativ

enhetschef 2.41 Beslut angående anmälan av personuppgiftsincident Administrativ

enhetschef 2.42 Beslut att ingå

personuppgiftsbiträdesavtal utifrån SKR:s mall

Delegat med behörighet att besluta att ingå huvudavtalet

2.43 Beslut att ingå

personuppgiftsbiträdesavtal som avviker från SKR:s mall

Delegat med

behörighet att besluta att ingå huvudavtalet

7 Utbildning av personal Vad kommer att granskas:

 Har medarbetare fått grundläggande kunskaper om dataskyddsförordningen

 Har personuppgiftsansvarige organiserat några utbildningsinsatser Varför

Genom att öka medvetenhet och kunskap om dataskyddsförordningen så kommer riskerna som finns med personuppgiftshantering troligtvis att minska, efterlevnad av regler blir bättre, och acceptansen och förståelse för

dataskyddsfrågor i stort ökas.

Den som är personuppgiftsansvarig är enligt dataskyddsförordningen (artikel 5.2) inte bara ansvarig för följa lagstiftningen, utan också kunna visa och bevisa att lagstiftningen följs. En del i det arbetet är att dokumentera och kunna visa vilken utbildning rörande dataskyddsfrågor som de anställda har fått.

(16)

5/12

7.a) I vilken utsträckning och form får nyanställda utbildning/information om GDPR?

7.b) Ingår det i plan för dataskyddsarbete?

7.c) Finns det dokumentation över vilken utbildning som anställda har fått om GDPR?

7.d) Har alla medarbetare genomfört webbutbildningen i Draftit?

7.e) Hur har de gjort den, ensamt, i grupp, regelbundet?

7.f) Under vilka tillfällen? Ange datum för organiserade utbildningsinsatser.

Våra svar:

7.a) Det finns inte någon självklar väg eller utbildning för nyanställda. En sådan är på gång gemensamt för kommunen.

7.b) BUN har ingen egen sådan, men det finns en medvetenhet om att detta behövs.

7.c) Nej.

7.d) Alla har erbjudits webbutbildningen och vi gissar att den största delen av de som verkligen behöver ha kunskapen har genomfört den.

7.e) Vet inte. Förmodligen ensamma.

7.f) Detta har gjorts vid flera tillfällen och kontinuerligt. Det finns inget speciellt datum för detta

8 Registrerades rättigheter

Vad kommer att granskas:

 Finns det fastställda rutiner för hur begäran om registerutdrag bör hanteras?

 Finns det fastställda rutiner för hur begäran om radering bör hanteras?

 Finns det fastställda rutiner för hur begäran om dataportabilitet bör hanteras?

 Finns det fastställda rutiner för hur begäran om begränsning bör hanteras?

 Finns det fastställda rutiner för hur begäran om invändning bör hanteras?

 Används det e-tjänster för begäran om registerutdrag?

 Har blanketter uppdaterats och information om GDPR tillförts (stickprov)?

Varför

De personer vars personuppgifter behandlas (de registrerade) har ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Dessa rättigheter innebär i korthet att de registrerade ska få information om när och hur deras personuppgifter

behandlas och ha kontroll över sina egna uppgifter. Den registrerades rättigheter framkommer av artikel 12-22 i dataskyddsförordningen.

(17)

6/12

8.a) Finns det rutiner? När har de antagits? Bifoga rutinerna 8.b) Används det e-tjänster för att begära registerutdrag?

8.c) Har det genomförts inventering av alla blanketter? Hur? Bifoga en inventeringslista

8.d) Har alla blanketter uppdaterats och information om GDPR tillförts?

Ingår plan för uppdatering av blanketter i plan för GDPR-arbetet?

8.e) Ingår plan för uppdatering av blanketter i plan för GDPR-arbetet?

8.f) Stickprov blanketter/e-tjänster (dataskyddsombudet gör stickprov)?

8.g) Har ni fått begäran om registerutdrag?

8.h) Har ni fått några andra begäran?

8.i) Vilka svårigheter har uppstått vid hanteringen av begäran om registerutdrag?

8.j) Behöver rutinen ändras, på vilket sätt?

Våra svar:

8.a) Ja, rutiner har fastslagits med datering 2019-10-14 8.b) Nej.

8.c) Ja, utbildningskontoret gjorde en inventering för alla blanketter under sommaren 2018 och ändrade dem inför skolstart. Även i e-tjänster.

8.d) Ja, se ovan, 8 c.

8.e) Som vi tidigare svarat har vi ingen nedskriven plan, men det är en självklar rutin i vårt arbete.

8.f) Vet inte.

8.g) Ja, ett par som vi behandlat dem enligt rutin.

8.h) Nej.

8.i) Det har varit svårt på det sättet att det var nytt, men vi fick god hjälp av kommunens GDPR-samordnare och jurist.

8.j) Ja, vi tänker att den (och övriga rutiner) behöver tittas på igen och revideras utifrån ny kunskap i frågan, dvs vi har lärt oss mer om GDPR och känner att alla våra rutiner kan förenklas och förtydligas (Pias svar).

9 Personuppgiftsbiträdesavtal Vad kommer att granskas:

 Finns det en framtagen mall/mallar för ett personuppgiftsbiträdesavtal?

 Finns det en rutin för hur ett personuppgiftsbiträdesavtal upprättas (vem, hur, när avtalet dokumenteras) (går det att hitta PUB-avtal), finns

biträdesavtal i förfrågningsunderlaget under upphandling?

 Har inventering av alla personuppgiftsbiträden genomförts? Vem gjort det?

Bifoga inventeringslista

 Har personuppgiftsbiträdesavtal upprättas med alla personuppgiftsbiträden?

 Uppfyller granskade personuppgiftsbiträdesavtal GDPR-krav, stickprov Varför

(18)

7/12

Den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet måste upprätta ett så kallat personuppgiftsbiträdesavtal. Dataskyddsförordningen räknar upp vad ett sådant biträdesavtal ska innehålla.

Det är den personuppgiftsansvarige (kommunstyrelse och varje nämnd) som ska se till att personuppgiftsbiträdesavtal upprättas med alla personuppgiftsbiträde.

Det är viktigt att alla personuppgiftsbiträdesavtal dokumenteras och är sökbara.

9.a) Har inventering av personuppgiftsbiträde genomförts? (Bifoga om den finns)

9.b) Hur många personuppgiftsbiträde har personuppgiftsansvarige?

9.c) Hur många personuppgiftsbiträdesavtal är underskrivna?

9.d) Har personuppgiftsansvarige använt SKR:s mall för ett personuppgiftsbiträdesavtal?

9.e) Finns det en skriftlig rutin för arbete med personuppgiftsbiträdesavtal?

Våra svar: Pia kollar för alla 9.a) Ja. Rapport kan bifogas 9.b) Det rör sig om ett 40-tal

9.c) Återigen så blir frågeställningen lite konstig? Det är väl inte ett avtal om det inte är underskrivet? De flesta upprättas ju i samband med upphandling, och signeras då digitalt

9.d) Ja, den har använts. Men i vissa fall så har personuppgiftsbiträdet själva tagit fram en mall som använts. Det ser lite olika ut men har inte varit något problem

9.e) Nej, inte en skriftlig så, men vi har kommit överens med vår

upphandlingsenhet att de alltid tillser att det finns med då det skrivs avtal med nya kunder/leverantörer/aktörer och att

personuppgiftsbiträdesavtalet då bör ligga med i själva

upphandlingsärendet. I de fall då vi upprättat personuppgiftsbiträdesavtal med ”gamla” avtalskunder så ska det startas ett nytt ärende för det och är då diariefört i vårt kommungemensamma ärendehanteringssystem

10 Personuppgiftsincident Vad kommer att granska:

 Finns tydliga rutiner för att snabbt och enkelt kunna hantera personuppgiftsincidenter?

(19)

8/12

 Finns det dokumentationsstöd för hantering av incidenter (mall för intern rapportering)?

 Har det rapporterats några personuppgiftsincidenter?

(intern/Datainspektionen)

 Har vi fått beslut från Datainspektionen? Hur många? Vilka beslut?

Varför

En personuppgiftsincident kan få allvarliga konsekvenser för registrerade

personer. De kan råka ut för till exempel ekonomisk skada eller kränkning av sina friheter och rättigheter. En personuppgiftsincident som inte hanteras på ett lämpligt sätt kan också påverka tilltron till den organisation som behandlar personuppgifter. Det kan dessutom leda till sanktionsavgifter.

10.a) Finns det rutiner för hur personuppgiftsincidenter hanteras?

10.b) Hur dokumenteras personuppgiftsincidenter?

10.c) Finns de en mall för intern rapportering av personuppgiftsincidenter?

10.d) Finns det några svårigheter med att rapportera personuppgiftsincidenter? Vilka?

10.e) Vad behövs för att öka antalet av anmälan av personuppgiftsincidenter?

10.f) Antal rapporterade incidenter. Bifoga kopior på interna rapporter och anmälan till Datainspektionen samt beslut

Våra svar: Rosi svarar

10.a) Ja, det finns en fastställd rutin som efterlevs 10.b) Vi skapar ett ärende i vårt kommungemensamma

ärendehanteringssystem som får heta personuppgiftsincident och årtal. Vi har en uppdaterad rutin gällande anmälan, då det nu sker via e-tjänst till Datainspektionen.

10.c) Ja, det finns en mall som används i de fall det inte behöver anmälas till Datainspektionen men ändå ska dokumenteras i vårt egna system 10.d) Nej, vi tycker att det har fungerat utmärkt. I några fall så har GDPR-samordnare i samspel med juristerna stämt av om det är en personuppgiftsincident det handlar om, och ifall det ska anmälas in till Datainspektionen.

10.e) Vi tänker att vi inte vill öka antalet av anmälningar. Vår uppfattning är att medarbetare hör av sig när det skett en incident. Däremot vill vi lära oss att avgöra när det är en incident som ska anmälas till

Datainspektionen eller inte.

10.f) Vi har under utbildningskontoret haft 13 ärenden om eventuella personuppgiftsincidenter sedan starten 2018. 13 är anmälda till

(20)

9/12

Datainspektionen. Allt har fungerat friktionsfritt utifrån fastställda rutiner. Vi behöver dock komma ihåg att anmäla incidenter internt som inte behöver anmälas till Datainspektionen.

11 Registerförteckning Vad kommer att granskas:

 Finns det en registerförteckning över behandlingar av personuppgifter?

 Hur många arbetsprocesser är registrerade i registerförteckningen?

 Hur säkerställs att informationen i registerförteckningen är uppdaterad och korrekt?

Varför

Enligt dataskyddsförordningen (artikel 30.1) ska varje personuppgiftsansvarig föra ett register över behandlingar som utförts under dess ansvar.

Frågor som ska besvaras/åtgärder som ska vidtas av GDPR- samordnare Rosi svarar

11.a) Finns det en registerförteckning för respektive personuppgiftsansvarig?

11.b) Var sker registreringar (excel listor, i ett system med mera)? Bifoga excel listor om de används.

11.c) Har frågor i Draftit formulär anpassats till verksamheten? Hur har det gjorts?

11.d) Hur sker registrering av arbetsprocesser? (Workshops, GDPR- samordnare, på annat sätt)?

11.e) Vem/vilka som fyller i register i Draftit?

11.f) Har behandlingar i Draftit granskats? När och hur?

11.g) Har alla arbetsprocesser registrerats i Draftit? Om nej, finns det en plan för när det ska ske?

11.h) Hur många arbetsprocesser finns registrerade i Draftit?

Våra svar:

11.a) Ja, det finns en registerförteckning för BUN.

11.b) Vi har i excel.

11.c) Nej, vi har inte använt Draftit.

11.d) Inledningsvis var det varje enhet som registrerade. Nu är det GDPR- samordnare.

11.e) Det är GDPR-samordnare som fyller i registret i Excel.

11.f) Nej, och inte i excel heller

11.g) Nej. Vi planerar att göra det så snart kommunens GDPR- organisation är klar, så vi kan ta hjälp av varandra.

11.h) Vi har inga i Draftit men 50 i Excel.

(21)

10/12

12 Behörigheter

Vad kommer att granskas:

 Finns rutiner för tilldelning och avslutande av behörigheter i samband med anställning, avslutande av tjänst/byte av tjänst?

 Ger verksamhetssystemen möjlighet att begränsa behörigheten?

 Finns det en rutin om behörighetsstyrning till varje system där behandlas personuppgifter?

Varför

Enligt dataskyddsförordningen (artikel 5 f) ska personuppgifterna skyddas med lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder så att de inte blir åtkomliga för obehöriga. Det är den personuppgiftsansvariges ansvar (artikel 24.1 och 25) att genomföra dessa tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att behandlingen utförs i enlighet med dataskyddsförordningen. Den

personuppgiftsansvarige ska även se över åtgärderna och uppdatera dem vid behov. Exempelvis bör det finna rutiner för hur behörigheter tilldelas och

avslutas och det bör ställas krav på verksamhetssystem att det finns möjlighet att behörighetsstyra.

Frågor som ska besvaras/åtgärder att vidtas av GDPR-samordnare 12.a) Finns det rutiner för hur behörigheter till system tilldelas och avslutas?

12.b) Det är bra om vi kan hänvisa till dem samt ta kopior på dem om det är möjligt.

12.c) Stickprov system. Dataskyddsombud får en lista med alla system som används.

Våra svar:

12.a) Vi har interna rutiner på utbildningskontoret. Till vårt

kommungemensamma ärendehanteringssystem finns också rutiner för detta. Det är i det ärendehanteringssystemet som alla myndigheter har varsitt diarium. Alla chefer ska anmäla till systemförvaltaren då det är någon som slutar, byter tjänst eller börjar. Man lägger sen behörighet per diarium, dvs per myndighet vilket gör att du inte kan vara i något diarium du inte har behörighet till.

12.b) UK:s interna rutin (Anna kollar)

12.c) Listor över alla system finns och kan bifogas men vi ifrågasätter det ur informationssäkerhetssynpunkt. Om vi skapar en lista över alla system så blir det en allmän handling

13 Konsekvensbedömningar

(22)

11/12

Vad kommer att granskas

 Finns tydliga rutiner för att enkelt kunna genomföra konsekvensbedömningar?

 Finns det dokumentationsstöd för genomförande av konsekvensbedömning?

 Har det genomförts någon konsekvensbedömning?

Varför

Om en typ av behandling, särskilt med användning av ny teknik och med

beaktande av dess art, omfattning, sammanhang och ändamål, sannolikt leder till en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den

personuppgiftsansvarige före behandlingen utföra en bedömning av den planerade behandlingens konsekvenser för skyddet av personuppgifter. Den personuppgiftsansvarige ska rådfråga dataskyddsombudet, om ett sådant utsetts, vid genomförande av en konsekvensbedömning avseende dataskydd (artikel 35).

Frågor som ska besvaras/åtgärder som ska vidtas av GDPR- samordnare

13.a) Finns det rutiner för konsekvensbedömningar?

13.b) Finns det någon form av dokumentationsstöd för att få en stringent rapportering?

13.c) Finns det några behandlingar som kräver konsekvensbedömningar?

13.d) Har konsekvensbedömningar genomförts?

13.e) Hur har de genomförts, i vilket system, i pappersform. Bifoga kopior om det är möjligt.

Våra svar:

13.a) Nej, detta har vi inte hunnit börja med. Men det ligger i den närmsta planeringen

13.b) Nej, men det ligger också med i planeringen

13.c) Ja, vi tänker att man bör se över samtliga system för att identifiera detta

13.d) Nej

13.e) Som sagt, så är det ej gjort. Vi hade inte detta med i beräkningen från början då det också var ”missat” i riktlinjerna som beslutades kring GDPR-arbetet.

Sammanfattning avseende granskningsrapporten som inkommit från dataskyddsombudet

Den 20 mars i år så kontaktade vår kanslichef kommunchefen i Flen, vilken är dataskyddsombudets chef, gällande granskningen. Hon meddelade då att på grund av Covid-19 så finns inte utrymme att hinna med detta under våren. Vi hörde inget mer och tolkade det som att vi fick respit till hösten. Det är den plan vi utgått ifrån då. Därför har inga svar skickats in till dataskyddsombudet enligt

(23)

12/12

dennes tidsplan. En rapport över granskningen har i vilket fall upprättats och också inkommit till oss måndagen den 31 augusti. Vi har i dialog med vår kommundirektör kommit fram till att vi ändå utgår från vår plan och skickar in svaren under slutet av september. Enligt granskningsrapporten så kan man tolka det som att vi helt enkelt inte fullgjort det uppdrag vi fick, men så är alltså inte fallet. Det har blivit ett missförstånd, men vi har hela tiden utgått från vår egen plan som vi trodde var överenskommen med Flens kommun och

dataskyddsombudet.

Pia Lindqvist

Controller/Gdpr-koordinator

(24)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:2-042

2020-07-08

Administration

1/2

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Verksamhetsplan 2021-2023 med internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna Verksamhetsplan 2021 - 2023 med internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden.

Beskrivning av ärendet

Verksamhetsplanen beskriver hur barn- och utbildningsnämnden ska bidra till kommunfullmäktiges måluppfyllelse och anger därmed riktningen för

verksamhetens arbete de kommande tre åren. Barn- och utbildningsnämndens mål grundar sig i en omvärlds- och nulägesanalys, nämndens

kvalitetsuppföljningar i det systematiska kvalitetsarbetet, och utgår från huvudmannens uppdrag så som det beskrivs i skollagen och läroplanerna.

Internkontrollplanen är en del av verksamhetsplanen och kontrollmomenten är kopplade till barn- och utbildningsnämndens mål. Internkontrollplanens risk- och väsentlighetsbedömning finns som bilaga i verksamhetsplanen.

Barn- och utbildningsnämnden har föreslagits en ekonomisk ram för 2021 på 950,5 miljoner kronor. I verksamhetsplanen redovisas budgeten för respektive verksamhetsområde samt investeringsbudgeten för kommande tre år.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Barnchecklista

Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån de förväntningar barn- och utbildningsnämnden uttrycker gentemot verksamheterna.

Verksamhetsplanen utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera barns och elevers rätt till utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet. Barns och ungas åsikter har, exempelvis genom enkäter och elevråd, kommit till uttryck i de kvalitetsuppföljningar som genomförs av nämnden och som ligger till grund för verksamhetsplanen.

(25)

2/2

Uppföljning

Uppföljning sker inom ramen för nämndens systematiska kvalitetsarbete samt i månadsrapporter, delårsrapporter och årsredovisning.

Beslutsunderlag

Verksamhetsplan 2021 - 2023 med internkontrollplan för barn- och utbildningsnämnden, daterad 2020-10-01

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

Tony Lööw Marie-Louise Ramevik

Utbildningschef Verksamhetscontroller

(26)

BUN/2020:2-042 2020-10-01

Verksamhetsplan 2021-2023 Barn- och

utbildningsnämnden

(27)

2

Innehåll

Inledning ...3 Nämndens uppdrag ...5 Förutsättningar för planperioden ...6 Konkurrensplan...10 Kommunens övergripande perspektiv och mål ...11 Budget 2021-2023...20 Driftbudget...20 Investeringsbudget...20 Ramprotokoll...21 Bilaga 1 Budget och prognos för 2020 samt driftbudget för 2021-2023 ...22 Bilaga 2 Konkurrensplan 2021 ...23 Bilaga 3 Internkontrollplan ...25

(28)

3

Inledning

Framtidstro, hopp och det livslånga lärandet; nu mer påtagligt än någonsin! Vi lämnar ett speciellt år bakom oss, 2020 har påverkat oss alla och utmaningarna är många. Fokus och uthållighet blir fortsatt våra ledord i den förändringsresa som fortsätter. Skolutvecklingsprogram 2023 är vår riktning framåt för att nå önskat resultat inom våra fyra huvudområden, kunskap och lärande, trygghet och stöd, attraktiv arbetsgivare och förutsättningar.

Barn -och utbildningsnämndens verksamheter har under året prövats hårt under den pandemi som råder. Det har inte undgått någon vilka insatser som görs från våra verksamheter för att upprätthålla det fundamentalt viktiga uppdrag som förskola och skola har. Både gymnasieskola och vuxenutbildning har under året ställt om till distansundervisning under vissa perioder, dessa omställningar har gett oss möjligheten att testa och tänka nytt, och det har skapat möjligheter och flexibilitet att genom digital undervisning nå fler och kunna möta elever på annat sätt.

Vi ser en resultatutveckling som tar små steg åt rätt håll, men vi är övertygade om att idogt arbete, fokus och prioritering är ett måste. Glädjande nog så ökar

andelen behöriga lärare, något vi ser som en absolut förutsättning för att skapa en likvärdig utbildning. Vi vill att alla barn ska lämna grundskolan rustade för

studier på gymnasiet. Vi vill att deras ryggsäck ska vara packad med glädje, kunskap, nyfikenhet och framtidstro. För att uppnå det behöver vi arbeta tillsammans för att tidigt upptäcka barn med stödbehov. När fler aktörer

tillsammans tar ansvar så skapar vi gynnsamma strukturer som leder till positiva effekter för både barn och vuxna.

Barn -och utbildningsnämnden har flera samverkansparter och goda exempel på när samverkan ger effekt; Team ungdom, skolsociala stödteamet och

resursskolan är lyckade insatser som vi önskar intensifiera och utveckla.

Under innevarande år har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om att förlänga hyresavtalet på Campus, vilket ger oss en ekonomisk möjlighet att omfördela resurser från lokaler till lärande. Inför 2021 ökar vi även

grundbeloppet, ett steg i rätt riktning, samtidigt som vi bibehåller den socioekonomiska viktningen.

Strängnäs kommun är unik i det samarbete vi gör tillsammans med våra fristående huvudmän. Nästan hälften av kommunens barn går i friskolor. Vi är stolta över den mångfald som finns i vår kommun, men också stolta över det arbete som nu görs för att höja resultaten genom ökad likvärdighet. I det samarbete som finns mellan oss sju huvudmän i Strängnäs kommun har ett rektorsråd inrättats. Något som vi ser framemot att följa då vi vet att rektors förutsättningar att vara pedagogiska ledare under åren har förändrats.

Till er, våra pedagoger och lärare som varje dag går till jobbet för att ta hand om det finaste och mest dyrbara vi har: Vi vet att ni prövats hårt under 2020 och vill

(29)

4

vi passa på att tacka för det goda arbete som görs. Vi är stolta över era insatser i förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,

gymnasiesärskola och i vuxenutbildningen!

Maria Ehrnfeldt (m) Torbjörn Johansson (s)

ordförande vice ordförande

barn- och utbildningsnämnden barn- och utbildningsnämnden

(30)

5

Nämndens uppdrag

Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barn och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och

samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.

Politiska prioriteringar

I verksamhetsplanen gör barn- och utbildningsnämnden främst prioriteringar utifrån Skolutvecklingsprogram 2023, vilket syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsiktiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål. Skolutvecklingsprogrammet olika områden kopplas till kommunfullmäktiges perspektiv enligt följande:

(31)

6

Förutsättningar för planperioden

Barn- och utbildningsnämnden kan konstatera att Skolutvecklingsprogram 2023 gett en förtydligad styrning av verksamheten. Skolinspektionens regelbundna tillsyn under 2020 visar att nämndens arbete sker i rätt riktning, men att

utmaningen om högre måluppfyllelse och likvärdighet kvarstår. Verksamhetsplan 2021-2023 innebär ett fortsatt fokuserat arbete i Skolutvecklingsprogrammets riktning.

Tillitsbaserad styrning

Offentlig sektor har präglats av en mål- och resultatstyrning där uppföljning av enskilda indikatorer och delar av verksamhet lett till bristande

helhetsperspektiv, omfattande dokumentation och minskat handlingsutrymme för professionen. Ett starkt fokus på detaljer och kontroll har lett till att

medarbetare inom skolväsendet upplever att tiden för undervisning och utveckling begränsas av administration som inte bidrar till att förbättra den egna verksamheten.

Skolverket skriver i sin lägesbedömning 2020¹ att en tydlig styrning med fokus på struktur och ramar i kombination med god dialog mellan olika nivåer och en väl utbyggd stödapparat verkar vara förutsättningar för att arbeta

tillitsbaserat. Att besluta om ett begränsat antal mål och att bedriva systematiskt kvalitetsarbete i dialogform anses gynna tilliten. Strängnäs

kommuns styrmodell bygger på ett tillitsbaserat förhållningssätt som ska bidra till helhetsperspektiv och ökat handlingsutrymme för professionen.

Skolsegregation

Mellan 2000 och 2016 har resultatskillnaderna mellan svenska skolor fördubblats. Skolverket och Skolinspektionen konstaterar i sina analyser att huvuddelen av de ökande resultatskillnaderna beror på en ökad

skolsegregation men också att familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat. Elever har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån

socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund.

Ur ett likvärdighetsperspektiv är det allvarligt att skolans socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för elevernas betyg. Elever med samma socioekonomiska bakgrund får högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de går i en skola med mindre gynnsam socioekonomisk sammansättning. Betygen för elever med sämre socioekonomiska förutsättningar påverkas mest².

Skolverket konstaterar vidare att skolsegregationen inte endast har betydelse för skolans förutsättningar att klara av det kompensatoriska uppdraget och

1 Skolverkets lägesbedömning 2020. Rapport 2020:1

2 År 2000 kunde sådana elever förväntas få 10 meritvärdespoäng mer om de gick i en skola med gynnsam socioekonomisk elevsammansättning. 2015 hade denna skillnad ökat till 29 meritvärdespoäng. Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor

(32)

7

elevernas kunskapsresultat, utan att det inom forskning även lyfts andra risker med skolsegregation såsom stigmatisering av elever och en negativ påverkan på den sociala sammanhållningen i samhället.

I sin lägesbedömning 2020 fastslår Skolverket att fördelning av resurser är ett avgörande verktyg för att öka likvärdigheten och för att skolan ska kunna leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag³. För att den kompensatoriska förmågan inte ska försämras krävs en medveten och omfördelande resursfördelning vars effekt bör följas upp på gruppnivå.

I syfte att höja resultaten och öka likvärdigheten i Strängnäs kommun har samverkan mellan kommunala och fristående huvudmän inletts. Samarbetet ska utvecklas under planperioden.

Ungas mående

Dagens unga är generellt nöjda med sitt liv och de allra flesta ser ljust på sin framtid⁴. Samtidigt har andelen unga som upplever symptom på psykisk ohälsa, som trötthet och stress, ökat. Andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Folkhälsomyndigheten anger

exempelvis införandet av betyget ”icke godkänt”, höjda behörighetskrav till gymnasieskolan, och en ökad medvetenhet om de ökade krav som

förändringarna på arbetsmarknaden medför som troliga orsaker till försämringen.

Psykisk ohälsa kan leda till problematisk skolfrånvaro, men frånvaro kan också leda till psykiska besvär. Studier visar dock att det sällan rör sig om enkla samband mellan orsak och verkan vid skolfrånvaro. Orsakerna till frånvaro beskrivs därför som en ”komplex väv” av olika faktorer. Att uppmärksamma frånvaro och agera för att öka närvaron är därför avgörande ur ett

hållbarhetsperspektiv för barn och elever.

Insatser för att i ett tidigt skede stödja barn och elever i utveckling och lärande har inletts i samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kulturnämnden. Samarbetet ska utvecklas under planperioden.

Kompetensförsörjning

Kompetent personal i tillräcklig omfattning är avgörande för hög

måluppfyllelse. Skolverkets lärarprognos visar dock att det råder stor brist på behöriga lärare och förskollärare, och att andelen behöriga lärare riskerar att minska ytterligare de kommande åren⁵. Dessutom har endast fyra av tio av personalen i fritidshem pedagogisk högskoleexamen. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har även uppmärksammat elevhälsans

rekryteringsutmaningar med låg tillgång till specialpedagoger och psykologer.

4 MUCS (2019) Unga med attityd 2019 – hälsa, fritid och framtid

(33)

8

Centrala arbetsgivarparter gör i HÖK 18 lägesbedömningen att insatser behöver göras på bred front för att komma till rätta med

kompetensförsörjningen. På nationell nivå handlar det exempelvis om att skapa bättre kontinuitet för huvudmännen genom att permanenta lärarlyftet och att se över styrningen med statsbidrag. Skolverket menar vidare att huvudmän kan ta ansvar i kompetensförsörjningsfrågan genom att förbättra förskollärares, lärares och skolledares arbetsmiljö och verka för mer

långsiktiga förutsättningar för kompetensutveckling.

I samverkan mellan kommunala och fristående huvudmän pågår

kompetensutveckling av lärare inom Bildningsakademi Strängnäs. Samtliga rektorer vid kommunala och fristående skolor har också beslutat att inrätta ett rektorsråd som exempelvis beslutat att genomföra ett gemensamt arbete runt matematikutveckling och fullfölja det gemensamma arbetet med läsförståelse.

Denna insats ska fortsätta under planperioden.

Agenda 2030

Samhället står inför stora utmaningar när det gäller att ställa om till social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i linje med de globala målen och Agenda 2030. God hälsa är grundläggande för människors möjligheter att klara skolan, arbeta, försörja sig och leva ett självständigt liv. Samtidigt är hälsan ett resultat av hur det går i skolan, vilken sorts arbete, vilka försörjningsmöjligheter och vilka slags liv människor har och kan leva⁶. Dessa förutsättningar får även påverkan på människors möjligheter att bidra till en hållbar och ansvarsfull konsumtion.

Utmaningen är därför att anta omställningsmålen i ett bredare perspektiv och i samverkan med andra.

Ekonomiska utmaningar

Utöver de ekonomiska utmaningar som hela välfärdssektorn står inför påverkas barn- och utbildningsnämndens verksamhet av det stora antalet riktade statsbidrag. De många bidragen, med olika regelverk och

användningsområden, gör det svårt för många huvudmän att nyttja bidragen fullt ut. Riktade statsbidrag riskerar också att motverka medvetna

prioriteringar och långsiktig utveckling. Skolverket har därför förespråkat färre och mer sammanhållna bidrag.

6 Kolada Öppna jämförelser Agenda 2030

(34)

9

Verksamhetens nuläge

Under våren 2020 påverkade coronaepidemin barn- och utbildningsnämndens verksamheter på olika sätt. Barn, elever och personal var periodvis frånvarande i högre omfattning än tidigare samtidigt som undervisningen på gymnasiet och vuxenutbildningen snabbt ställdes om till distansundervisning. Digitaliseringen fick en skjuts framåt men tydliggjorde samtidigt behoven av fortsatt utveckling för att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter.

Skolverket konstaterar i sin lägesbedömning 2020⁷ att betygsresultaten, trots den pågående pandemin, förbättrats på nationell nivå. Betygsresultaten för årskurs 9 på kommunal skola i Strängnäs kommun har också förbättrats läsåret 2019/20, men måluppfyllelsen är ännu inte tillfredsställande i alla nämndens

verksamheter. Likvärdigheten brister och alla barn och elever upplever inte delaktighet och studiero. Lärmiljön är inte heller tillräckligt stimulerande.

Samverkan med socialtjänsten och regionen kring barn med behov av mer omfattande stöd har förbättrats men behöver utvecklas ytterligare och involvera fler nämnder.

Personalomsättningen, svårigheter att rekrytera och för höga sjuktal skapar en arbetssituation som påverkar kontinuiteten i undervisningen. De långsiktiga konsekvenserna av pandemin är ännu svåra att överblicka. Den upplevda höga arbetsbelastningen medför ytterligare risk om inte möjligheten till återhämtning erbjuds. De tilldelade resurserna är heller inte tillräckliga för att verksamheterna till fullo ska kunna fullgöra det kompensatoriska uppdraget, då grundbeloppet är på en låg nivå.

Analys och slutsatser utifrån nuläget

En av de framgångsfaktorer som genomgående lyfts fram i

kvalitetsuppföljningarna är samarbete; både i att skapa gemensamma strukturer och i det kollegiala lärandet. När samarbete fungerar leder det till samsyn och ett gemensamt förhållningssätt som bidrar till att utveckla en välfungerande och likvärdig utbildning. Ett väl genomfört systematiskt analysarbete, där faktiska orsaker till problem identifieras och ligger till grund för förbättringsarbete, är också en framgångsfaktor, liksom att prioritera bland önskvärda insatser och att låta insatserna få pågå tills de ger resultat.

Bland de hinder som identifierats återfinns en kultur av ”stuprörstänk”, vilket betyder att fokus ligger på den egna verksamhetens utveckling utan att den sätts in i det större sammanhang som innebär en pedagogisk kontinuitet för barn och elever. Andra hinder som identifierats är ett lågt grundbelopp som inte går att använda tillräckligt flexibelt och inte räcker fullt ut till skolans kompensatoriska uppdrag, liksom den bristande kontinuiteten i personalgrupperna som påverkar arbetsmiljö och måluppfyllelse.

Slutsatserna är att det systematiska kvalitets- och arbetsmiljöarbetet behöver fortsätta och fördjupas som stöd för enheternas och nämndens utvecklingsarbete.

(35)

10

Samarbete och kollegialt lärande, både inom och mellan enheter, men också mellan nämnder och mellan kontor, behöver främjas och utvecklas för att bidra till högre måluppfyllelse och bättre arbetsmiljö. Analysen av hur tilldelade resurser fördelas och används behöver ytterligare fördjupas för att resurser ska kunna användas där de gör mest nytta.

Konkurrensplan

Kommunstyrelsen och respektive nämnd tar årligen, i samband med

framtagandet av verksamhetsplan, fram ett förslag till konkurrensplan för sina respektive verksamhetsområden. Planen återfinns som bilaga 2 i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan.

Konkurrensplanen för kommunstyrelsen och respektive nämnd ska följas upp och redovisas i samband med årsrapporten.

(36)

11

Kommunens övergripande perspektiv och mål Invånare

Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun.

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL

Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

Invånare, företagare och andra aktörer såsom föreningar, församlingar,

samarbetspartners, volontärer med flera ges möjlighet att vara, och är, medskapande i kommunens utveckling. Att vara medskapande i kommunens utveckling handlar om att kommunen tar tillvara på erfarenheter och synpunkter både från enskilda brukare som från dess sammanslutningar. Kommunen visar genom aktiva handlingar att invånare i Strängnäs kommun har tillgångar och kompetenser som kan bidra till att förbättra de välfärdstjänster som erbjuds.

Barn- och utbildningsnämndens mål Alla grundskoleelever uppnår gymnasiebehörighet Alla gymnasieelever uppnår gymnasieexamen

Alla verksamheter uppvisar hög likvärdighet, hög delaktighet och trygga lärmiljöer Beskrivning

Barn- och utbildningsnämndens mål ska bidra till att uppnå syftet med utbildningen så som det uttrycks i skollagen. Det innebär att barn och elever ska ges förutsättningar att inhämta och utveckla kunskaper och värden, och att utbildningen ska främja barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers

(37)

12

allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare⁸.

Nämndens viktigaste utmaningar

En av de starkaste skyddsfaktorerna för framtida välstånd och hälsa är att bli behörig till och genomföra en gymnasieutbildning. Barn- och utbildningsnämndens

uppföljningar visar att alla barn och elever inte når de uppsatta målen i grundskolan och därmed inte blir behöriga att söka till gymnasiet. Verksamheternas analyser visar att bristande läsförståelse är en av orsakerna till detta. Förutsättningarna gällande stöd och stimulans för lärande och utveckling varierar dessutom mellan olika enheter. Barn- och utbildningsnämndens förväntan är att varje skolform hanterar sitt uppdrag så att barn och elever är väl förberedda för studier på nästa nivå i skolsystemet och för arbete efter avslutade studier. För att hantera det uppdraget krävs en tydlig uttolkning av läroplansuppdragen och dialog i hela utbildningskedjan.

Skolbiblioteken är en av de resurser som kan bidra till ökad läsförståelse. Barn- och utbildningsnämnden önskar en särskild uppföljning och återkoppling av

skolbibliotekens roll i arbetet med ökad måluppfyllelse.

De analyser som barn- och utbildningsnämndens verksamheter genomfört visar att en bidragande orsak till den lägre måluppfyllelsen är brister i studieron. Barn- och utbildningsnämndens förväntan är att verksamheterna genomför insatser för att säkerställa att barn och elever får en lärmiljö fri från störande inslag.

Elevers delaktighet i skolarbetet ökar motivationen att lära sig och är därför en viktig del i arbetet med att främja studieron. Verksamheternas uppföljningar visar att elever inte känner sig tillräckligt delaktiga och motiverade i skolarbetet, vilket i

förlängningen påverkar måluppfyllelsen. Barn- och utbildningsnämndens förväntan är att verksamheterna genomför insatser för att öka barns och elevers delaktighet i skolarbetet.

Verksamheternas analyser visar vidare att tryggheten är relativt god men att antalet anmälningar om upplevd diskriminering och kränkande behandling är högt. Barn- och utbildningsnämndens förväntan är att verksamheterna genomför insatser för att säkerställa att barn och elever har en trygg lärmiljö.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en förutsättning för hållbar skolförbättring och en garant för kvalitet och likvärdighet. Barn- och utbildningsnämndens förväntan är att verksamheterna fortsätter att utveckla resultatuppföljningen och det systematiska kvalitetsarbetet.

Politiska prioriteringar

Skolutveckling 2023 och samverkan för förbättrade kunskapsresultat och ökad likvärdighet

Förebyggande arbete mot ohälsa hos barn, unga, vuxna och äldre Medborgardialog och utveckling av tjänster

Internkontrollpunkter 1. Skolplikt

2. Närvaro

3. Diskriminering och kränkande behandling

8Skollagen 1 kap. 4 §

(38)

13

(39)

14

Samhälle

Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig mot invånare, företag och föreningar som är verksamma i

kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommun.

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

För Strängnäs kommun är ett hållbart samhälle en mycket viktigt fråga. Hållbarhet avser social-, miljömässig- och ekonomisk hållbarhet som utgår från Agenda 2030 och de globala målen. Genom ett strategiskt arbete och medvetna aktiviteter gör vi, tillsammans andra aktörer, Strängnäs kommun till en förebild inom området.

Barn- och utbildningsnämndens mål

Strängnäs skolsystem bidrar till en hållbar och attraktiv bildningsstad Beskrivning

Ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart samhälle byggs gemensamt av samhällets olika aktörer. Barn- och utbildningsnämndens medarbetare, med sina olika kompetenser, har en given plats i detta samhällsbygge som sker i samverkan mellan skolan som institution och invånarna, mellan kommunala och fristående

verksamheter, och i samarbete med närsamhällets företag och föreningar.

Samarbetet mellan olika skolhuvudmän inom Bildningsakademi Strängnäs är ett exempel på hållbar resursanvändning, där huvudmännen tillsammans kan

åstadkomma mer än vad var och en kan göra. Hållbarhetsarbetet kan på så sätt bidra till att stärka Strängnäs som bildningsstad.

Nämndens viktigaste utmaningar