Barn- och utbildningsnämnden
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. anta Strängnäspartiets (strp) förslag till verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden 2021–2023 daterad 20-11-14
2020-11-14
2 Inledning
Nuvarande och även tidigare majoriteter har visat en oförmåga att lyfta de kommunala
grundskolornas elevresultat. År efter år befinner sig Strängnäs kommuns egna grundskolor i den absoluta botten i jämförelse med andra kommuner.
År efter år släpper årskurs 9 ut elever med bristfälliga kunskaper. Bristfälliga kunskaper leder för den enskilde eleven till svagare studier i gymnasieskolan eller ännu värre inga slutförda gymnasiestudier.
På sikt är detta inte bara ett hot mot den enskilde individens livssituation och livslön utan även ett hot mot en ökad segregation i samhället och därmed ett hot mot vårt välfärdssamhälle.
Skälen till att den politiska majoriteten misslyckas med sitt uppdrag är flera men främst beroende på avsaknad av förståelse för skolans resursfördelningssystem samt den styrmodell majoriteten beslutat arbeta efter.
Utgångspunkten för skolans resursfördelning är skollagens krav på elevs rätt till utbildning enligt sina förutsättningar. De kostnader huvudmannen kommunen har för att ge eleverna denna rätt benämns grundbelopp. Detta grundbelopp får varje elev oavsett val av huvudman.
Förra mandatperiodens opposition begärde att få veta hur höga kommunens kostnader var för kommunens skolor för att nå skollagens krav på innehåll. Oppositionen benämnde det
”behovsbudget”. Kontoret kom tillbaka med en uppgift att det saknades 90 mkr i majoritetens budget för att nå skollagens krav. Oppositionen yrkade då på att grundbeloppet för grundskolan skulle höjas med 60 mkr.
Om majoriteten varit lyhörda för oppositionens förslag och med tanke på saknaden av utveckling under denna period avseende kunskapsresultat kunde denna årliga ökning på 60 mkr användas till socioekonomiska åtgärder.
Grundbeloppet ska vara lika för alla elever i vald skolform och i gällande stadie. Våra enskilda grundfriskolor baserar sin ekonomi och därmed verksamhet på den intäkt de får genom
grundbeloppet. Som enskilda fristående grundskolor är de ekonomiska marginalerna små och ett förslag om att avsätta en del av grundbeloppet till socioekonomisk ersättning kan bli
kontraproduktivt. Vanligtvis svarar friskolorna på försämrat grundbelopp genom att ta in fler elever.
Därmed dräneras den kommunala skolbudgetens intäktssida.
Om majoriteten anpassar grundbeloppets nivå till skollagens krav samt därutöver avsätter medel till socioekonomiska insatser, vilket företrädesvis berör kommunala skolor, kan man uppnå avsedd verkan utan att riskera friskolornas verksamhet.
Skolverket skriver i sin lägesbedömning 20201 att en tydlig styrning med fokus på struktur och ramar i kombination med god dialog mellan olika nivåer och en väl utbyggd stödapparat verkar vara förutsättningar för att arbeta tillitsbaserat. Dessa förutsättningar saknas idag.
Majoriteten saknar idag möjligheten att styra verksamheten. Bristen på tydligt mätbara mål gör att det ligger i betraktarens öga vilken väg verksamheten ska gå. Tillsammans med avsaknad av ansvarig gör det möjligt för alla att frisäga sig ansvar för verksamheten. SKR menar att ”tillitsbaserad styrning är inte en enhetlig styrmodell, utan kan snarare ses som ett förhållningssätt. En väl fungerande styrning och ledning måste bygga på både ordning och reda, det vill säga kontroll på ekonomi och kvalitet, men också på tillit till de som utför välfärdstjänsterna.”
1 Skolverkets lägesbedömning 2020. Rapport 2020:1
2020-11-14
3 Den politiska majoriteten måste ta ansvaret för att resursfördelningen motsvarar skollagens krav.
Först då kan man utkräva ansvar från skolenheterna vad gäller uppnådda kunskapsnivåer.
Nämndens uppdrag
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet.
Om nu BUN bara ansvarar för kommunens uppgifter vad gäller driften av de kommunala skolorna – vem har då ansvaret för skolornas resursfördelning och resultat?
Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barn och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina
kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.
Nämndens kostnader som huvudman för de olika skolformerna ligger till grund för det grundbelopp som följer elev till vald huvudman. Varje enskild elev har rätt till ett lika stort grundbelopp oavsett val av huvudman.
Förutsättningar för planperioden
Barn- och utbildningsnämnden kan konstatera att Skolutvecklingsprogram 2023 gett en förtydligad styrning av verksamheten men samtidigt saknas tydligt förbättrade elevresultat. Skolinspektionens regelbundna tillsyn under 2020 visar att nämndens arbete sker i rätt riktning, men att utmaningen om högre måluppfyllelse och likvärdighet kvarstår. Strängnäspartiets verksamhetsplan 2021 - 2023 innebär en fortsatt fokuserat arbete i Skolutvecklingsprogrammets riktning mot bättre elevresultat.
Tillitsbaserad styrning
Strängnäs kommuns styrmodell bygger på ett tillitsbaserat förhållningssätt som ska bidra till helhetsperspektiv och ökat handlingsutrymme för professionen. Den modellen uppvisar brister främst i styrning och ledning. Oklara mål ger den enskilde medarbetaren möjligheten att själv tolka verksamhetens färdriktning.
Skolverket skriver i sin lägesbedömning 20202 att en tydlig styrning med fokus på struktur och ramar i kombination med god dialog mellan olika nivåer och en väl utbyggd stödapparat verkar vara förutsättningar för att arbeta tillitsbaserat. Dessa förutsättningar saknas idag.
Resultatet av den tillitbaserade styrmodellen visar på sjunkande värden. Elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i kommunala skolor har enligt öppna jämförelser minskat från 68 % (2018) till 60 % (2019). Dessa värden befinner sig i gruppen av de 25 % sämsta kommunerna i Sverige.
Att besluta om ett begränsat antal mätbara mål och att bedriva systematiskt kvalitetsarbete gynnar elevens resultat.
2 Skolverkets lägesbedömning 2020. Rapport 2020:1
2020-11-14
4 Skolsegregation
De fristående grundskolornas resultat, vad avser kunskapskraven i alla ämnen, ligger stadigt över åren på 87–88 %. Det är en avsevärd skillnad gentemot den kommunala huvudmannens
kunskapsresultat.
Mellan 2000 och 2016 har resultatskillnaderna mellan svenska skolor fördubblats. Skolverket och Skolinspektionen konstaterar i sina analyser att huvuddelen av de ökande resultatskillnaderna beror på en ökad skolsegregation men främst att familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat.
Elever har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån bostadsområde, socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund.
I sin lägesbedömning 2020 fastslår Skolverket att fördelning av resurser är ett avgörande verktyg för att öka likvärdigheten och för att skolan ska kunna leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.
Enligt skollagens resursfördelning mellan kommunen som huvudman och de fristående huvudmännen används begreppet grundbelopp. Grundbeloppets storlek, som baseras på den kommunala huvudmannens egna kostnader för skolformen, ska vara lika stort oavsett elevens val av huvudman. Utöver grundbeloppet nämner skollagen begreppet tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppets innehåll ger utrymme för den omfördelande resursfördelningen som nämn i ovanstående stycke utan att påverka grundbeloppets storlek negativt för de fristående huvudmännen.
Risken att den kommunala huvudmannens elevantal inom grundskolan dräneras genom införandet av en socioekonomisk del i grundbeloppet. Syftet är möjligen att få friskolor att ta emot elever med svagare socioekonomisk bakgrund för att därigenom få behålla grundbeloppet. Eftersom fria huvudmän beräknar sitt elevantal utifrån kostnaderna inom grundbeloppet kan svaret bli att fler elever tas in på friskolorna. Resultatet blir då att de kommunala grundskolorna får en svagare ekonomi.
Om man vill uppnå en ökande blandning av elever från olika socioekonomiska grupper är ett förändrat val av skola en framkomlig väg. Ett gemensamt skolval, administrerat av kommunen, baserat på den relativa närhetsprincipen samt syskonförtur kan ge önskat resultat.
Insatser för att i ett tidigt skede stödja barn och elever i utveckling och lärande har inletts i
samverkan mellan barn- och utbildningsnämnden, socialnämnden och kulturnämnden. Samarbetet ska utvecklas under planperioden.
Verksamhetens nuläge
Betygsresultaten för årskurs 9 på kommunal skola i Strängnäs kommun har också förbättrats marginellt läsåret 2019/20, men måluppfyllelsen är ännu inte tillfredsställande i alla nämndens verksamheter. Likvärdigheten brister och alla barn och elever upplever inte delaktighet och studiero.
Lärmiljön är inte heller tillräckligt stimulerande. Samverkan med socialtjänsten och regionen kring barn med behov av mer omfattande stöd har förbättrats men behöver utvecklas ytterligare och involvera fler nämnder.
De tilldelade resurserna är heller inte tillräckliga för att verksamheterna till fullo ska kunna fullgöra det kompensatoriska uppdraget, då grundbeloppet är på en låg nivå.
Analys och slutsatser utifrån nuläget
Bland de hinder som identifierats återfinns en kultur av ”stuprörstänk”, vilket betyder att fokus ligger på den egna verksamhetens utveckling utan att den sätts in i det större sammanhang som innebär en
2020-11-14
5 pedagogisk kontinuitet för barn och elever. Andra hinder som identifierats är ett lågt grundbelopp som inte går att använda tillräckligt flexibelt och inte räcker fullt ut till skolans kompensatoriska uppdrag, liksom den bristande kontinuiteten i personalgrupperna som påverkar arbetsmiljö och måluppfyllelse.
Slutsatserna är att det systematiska kvalitets- och arbetsmiljöarbetet behöver fortsätta och fördjupas som stöd för enheternas och nämndens utvecklingsarbete. Samarbete och kollegialt lärande, både inom och mellan enheter, men också mellan nämnder och mellan kontor, behöver främjas och utvecklas för att bidra till högre måluppfyllelse och bättre arbetsmiljö. Analysen av hur tilldelade resurser fördelas och används behöver ytterligare fördjupas för att resurser ska kunna användas där de gör mest nytta. Detta ska uttryckas i en konkret plan med svar på när, vem och vad.
Den kommunala grundskolans resultat är så lågt att det påverkar samhällsutvecklingen i Strängnäs kommun negativt. Det behövs kraftiga resursomfördelningar inom Strängnäs kommuns
verksamheter till Barn- och utbildningsnämnden. Strängnäspartiet har nu under flera år krävt en omfördelning motsvarande 90 mkr. Den summan är förmodligen högre idag beroende på avsaknaden av åtgärder inom ramen för denna resursförstärkning.
När den kommunala skolformens kostnader är identifierade och fastställda enligt skollagens mening ska kommunfullmäktige, utifrån grundbeloppet multiplicerat med antal elever, fastställa BUN:s budget. Därtill kommer faktiska kostnader som exempelvis skolskjutskostnader. Först då uppnår man en ekonomisk massa som i slutändan påverkar skolans kunskapsresultat positivt.
Avsaknaden av tilläggsbeloppet för skolans kompensatoriska uppdrag hindrar den kommunala huvudmannens arbete. Genom användandet av tilläggsbeloppet kan resurser användas där de behövs bäst då man inte behöver kompensera de fristående huvudmännen.
Grundfriskolornas kösystem förhindrar många elever möjligheten att studera hos en fri huvudman.
Då friskolornas kunskapsresultat är så mycket högre är en möjlighet att erbjuda etablering av fria huvudmän. Engelska skolan är inte etablerad inom Strängnäs kommun. Att genomföra gemensamma val i grundskolan är ett annat sätt att öppna för andra elever.
Barn- och utbildningsnämndens mål
Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ska vara grönt (de bästa 25 %) enligt SKR öppna jämförelser.
Gymnasieelever med examen och studiebevis inom 4 år ska vara grönt (de bästa 25 %) enligt SKR öppna jämförelser.
Gymnasieelever etablerade på arbetsmarknaden eller studier efter fullföljd utbildning ska vara grönt (de bästa 25 %) enligt SKR öppna jämförelser.
Målen kvalitetssäkrar grundskolan och gymnasiets verksamhet samt ett fortsatt värnande om vårt fortsatta byggande av välfärdssamhället.
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:187-003
2020-10-13
Administration
1/1
Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs
Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00
www.strangnas.se Bankgiro 621-6907
Handläggare Jessica Sundqvist 0152-293 54
Barn- och utbildningsnämnden
Beslut om upphörande av styrdokument
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2020, antagen 2019-12-17 § 175, ska upphöra.
Beskrivning av ärendet
I samband med framtagandet av barn- och utbildningsnämndens
resursfördelning för 2021 har en översyn gjorts av de dokument som hör ihop med resursfördelningsprocessen. Syftet med översynen har varit att förtydliga de olika delarna i processen och de olika dokumentens funktion.
Delar av innehållet i Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning 2020 har sin naturliga plats i dokumentet Resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2021 (BUN/2020:468-003).
Andra delar är mer av handhavandekaraktär och behöver därför inte utgöra ett styrande dokument. Regler för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning kan därför upphöra och ersättas med Anvisningar för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning.
Beslutsunderlag
-Beslutet skickas till KF sekreterare
Tony Lööw Jessica Sundqvist
Utbildningschef Registrator/Nämndsekreterare
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Utbildningskontoret Dnr BUN/2020:6-0061
2020-10-19
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att
1. godkänna kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Kunskaper, utveckling och lärande enligt förslag daterat 2020-10-01.
Beskrivning av ärendet
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen (kap. 4 skollagen). Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa
delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella avvikelser.
I enlighet med årshjulet för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete görs läroplansuppföljning inom tre områden under ett år. Uppföljningen i rapporten Kunskaper, utveckling och lärande syftar till att säkerställa att de förutsättningar som råder och de insatser som görs i de olika verksamhetsområdena leder till en trygg lärmiljö och en likvärdig förskola och skola med hög måluppfyllelse för alla barn och elever.
Sammanfattningsvis konstateras i rapporten att barns kunnande ökat i förskolan, att resultaten i årskurs 9 förbättrats och att kunskapsresultaten på gymnasiet sjunkit något jämfört med föregående läsår. Måluppfyllelsen på
vuxenutbildningen bedöms bli ungefär samma som föregående år.
Bland de insatser som påverkat resultaten i positiv riktning återfinns exempelvis förbättrad resultatuppföljning, riktade insatser i årskurs 9, ett fokuserat
ledningsarbete och riktat kollegialt lärande, som exempelvis Läslyftet. I de fall resultaten inte har förbättrats visar analysen att exempelvis brister i läsförståelse påverkar lärandet i många ämnen och att alla elever inte är motiverade att ta emot det stöd som erbjuds.
2/2
Rapporten bygger på enheternas egna uppföljningar och är en sammanställning av kvalitetsdialog med verksamhetschefer och rektorer för gymnasiet och vuxenutbildningen under augusti och september 2020.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.
Övriga konsekvenser
Beslutet medför inga övriga konsekvenser.
Barnchecklista
Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån de rekommendationer och förväntningar barn- och utbildningsnämnden uttrycker gentemot
verksamheterna. Uppföljningen utgår från läroplanernas krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.
Uppföljning
Uppföljning inom området Kunskaper, utveckling och lärande görs i slutet av vårterminen 2021 och rapporteras till barn- och utbildningsnämnden i november 2021.
Beslutsunderlag
Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning Kunskaper, utveckling och lärande, 2020-10-01
Beslutet skickas till
-Tony Lööw Marie-Louise Ramevik
Utbildningschef Verksamhetscontroller
BUN/2020:6-0061 2020-10-01