Diskussion 59

I följande avsnitt redovisas betydande aspekter av de strategiskt utvalda undersöknings- gruppernas säregenhet i relation till den totala populationen samt vilken inverkan dessa kan ha haft för studiens slutresultat. I avsnittet diskuteras även för- och nackdelar av valda metoder och teorier i förhållande till att dessa utan förbehåll bör anpassas efter forskningsfrågornas natur samt hur väl lämpade dessa varit för att besvara studiens övergripande syfte.

8.4.1 Urvalsgruppens säregenhet i förhållande till den totala populationen

Som tidigare redogjorts för i metodavsnittet, används inte bortfallsanalys inom QCA på samma vis som vid traditionell statistisk forskning (jfr s. 29-30, 35). Däremot kommer urvalsgruppens säregenhet, i förhållande till den totala populationen samt tidigare forskning som är noterbar för studiens resultat, att redovisas.

Grundläggande premiss för undersökningens strategiska urval av elevgrupper, bestod av hög kontinuitet av både bakgrundsfaktorer och resursutbud i skolorna. I studiens slutsatser framkom att själva kontinuiteten av lärartäthet och lärarbehörighet påverkade elevernas PISA-poäng positivt. Även om det i denna undersökning inte kunde påvisas, kan även effekten av hög kontinuitet i elevernas gruppkonstellationer på olika vis ha påverkat resultaten.

I de undersökta skolornas upptagningsområden var spridningen för den mediandisponibla årsinkomsten betydligt mindre (135.000kr - 265.000kr) än för samtliga av Malmös stadsdelsområden under samma period (119.000kr - 369.000kr). Av studiens elever hade också nästan dubbelt så många (39,9 %) valt svenska som modersmål i nationellt prov än samtliga elever i kommunala skolor i Malmö (24,8 %). Sammanlagt antyder detta att urvalsgruppen i högre utsträckning kan tänkas tillhöra medelklass än den totala populationen, vilket vid sidan av högre kontinuitet angående bakgrundsfaktorer och resursutbud, kan ha haft betydelse för undersökningens resultat (jfr s. 37-38).

Värt att notera är också att det för undersökningen saknades tillräcklig kontinuitet av statistiska fynd kring skolornas andel av Specialpedagog, Skolsköterska, Modersmålshandledare samt Studie- och yrkesvägledare. Som redan påpekats i avsnitt kring svårigheter hade en tillgång till dessa faktorer med stor sannolikhet kunnat påverka studiens utfall (jfr s. 34, 36-37, 60).

Slutligen behöver urvalsgruppens nivåer av lärartäthet ställas i relation till standardiserade nivåer av lärartäthet inom tidigare forskning. I STAR-projektet (Achilles et

al., 1990) och uppföljning av denna (Chung et al., 2009; Hedges et al., 1999; Konstantopoulos, 2008) definierades små klasser som 13-17 elever/ lärare och normalstora klasser som 22-25 elever/ lärare. (jfr s. 18-19) I samtliga undersökningsgrupper har lärartätheten befunnits mellan 9-15 elever/lärare vilket innebär att klasserna utifrån internationella mått är att definieras som små (jfr Bilaga 3). Även detta får betydelse för hur studiens resultat kan tolkas.

8.4.2 QCA-metodens lämplighet för undersökningen

Till skillnad från andra statistiska studier är fördelen med QCA-metoden att genom endast ett fåtal studieobjekt kunna erhålla fördjupad kunskap om komplexa kausala mekanismer inför specifika utfall inom den undersökta gruppen. I undersökningen, som specifikt skulle baseras på lokala studier inom Malmö stad, fanns enbart ett begränsat antal undersökningsbara elevgrupper vilket gjorde att QCA-metoden passade bra för underlaget. Vidare bör urvalet av variabler i QCA-metoden göras med utgångspunkt av vald teori så att resultatet därmed kan fungera som ett test av given teori. Eftersom metoden sålunda är konstruerad för att användas med en intim koppling till teoretiska perspektiv, kan den interna generaliserbarheten också lättare överföras som teoretisk generaliserbarhet. I denna studie har teorier kring klassbegreppet varit tongivande vilket med fördel har kunnat appliceras med QCA-metoden, något som samtidigt varit förenligt med undersökningens syfte.

Eftersom QCA-metoden är konstruerad för att fungera som ett test av given teori, blir en av dess nackdelar att tolkningarna riskerar att bli något ensidigt belysta. En annan nackdel med QCA är den omfattande insamling av data som fordras för att kunna genomföra en därtill tidskrävande undersökning. Då forskaren aldrig kan ange samtliga utslagsgivande variabler, kommer denne vid varje undersökningstillfälle oundvikligen förbise eller utelämna variabler som kunde varit centrala för resultaten. QCA-metodens största nackdel består därmed i omöjligheten i att veta vilka andra onoterade omständigheter som inverkat för de specifika utfallen. Exempelvis saknades för undersökningen statistiska fynd kring skolornas andel av Specialpedagog, Skolsköterska, Modersmålshandledare samt Studie- och yrkesvägledare, vilket med stor sannolikhet hade kunnat påverka studiens utfall (jfr s. 34, 38, 59). QCA-metodens resultat utgörs dessutom av komprimerad information som stundom blir komplicerad att utläsa och avkoda.

Efter avvägning av QCA-metodens för- och nackdelar, anses den passat väl för att besvara studiens beskrivande- och förklarande forskningsfrågor.

8.4.3 För- och nackdelar med tillämpning av Bronfenbrenners systemteori

Fördelen med att analysera materialet utifrån Bronfenbrenners systemteori har onekligen varit att kunna påvisa hur den ackumulerade effekten av gynnsamma och ogynnsamma förhållanden simultant och på samtliga nivåer har kunnat påverka elevernas PISA-resultat.

En nackdel med tillämpning av systemteorin är å andra sidan att forskaren på grund av tolkningarnas omfattning kan tro sig helt ha uttömt de kausala mekanismerna för utfallen även på djupet. Exempelvis förklaras otillräcklig administrativ aktivitet för att minska polariseringen i skolorna i undersökningen som ett indirekt utslag av att samhället idag befinner sig i ett paradigm som föredrar medicinska- och individualistiska förklaringsmodeller, snarare än strukturella och kollektiva (jfr s. 53-55, 57). Även om detta kan vara en del av de bakomliggande orsakerna till skolans polarisering, blir det nödvändigt att komma ihåg att detta antagligen inte är det enda skälet till att administrativa åtgärder mot polarisering i skolan inte återfinns i tillräcklig utsträckning. Andra, till synes orelaterade faktorer som kan ha påverkat skolsituationen, men som av olika anledningar förblivit onoterade är exempelvis personalomsättning och organisatoriska förändringar. Inom QCA- metoden ska denna typ av bortfall av vital data förhindras genom god fallkännedom. Samtidigt faller denna tankegång på sin egen rimlighet då det av naturliga skäl aldrig går att hävda att samtliga påverkansfaktorer för ett visst utfall uppmärksammats.

Med fördjupad insikt i den överskattning av resultat som tillämpning av Bronfenbrenners systemteori kan orsaka, får den ändå betraktas som passande för undersökningen.

8.4.4 Problematisering av Bourdieus teorier och klassbegreppet

För denna undersökning har klassbegreppet varit en genomgående bärande idé (jfr s. 2-5, 12- 16, 20-25, 33, 36, 39, 48-58). Det är av denna anledning väsentligt att både resonera beträffande begreppets lämplighet för att besvara forskningsfrågorna, men också att problematisera kring konceptet klass i sig.

Att använda klassbegreppet medför oundvikligen en konfrontation med dess inneboende problematik som framför allt består av att begreppet klass är abstrakt och därför mycket svårpreciserat, i såväl kvalitativ- som kvantitativ forskning. Bourdieus teorier kring klass är dessutom konstruerade i en vitt skild samhällsstruktur än den som begreppet numera tillämpas i (jfr s. 23). Förutom detta är begreppet också oerhört omfattande, vilket medför svårigheter att i ett sammanhang ange tillräckligt många eller betydande operationaliserbara

variabler som exempelvis kan påvisa individers förfogande över kontakter, inflytande och makt (jfr s. 23). Av nämnda skäl kan därför såväl innebörd som mätbarhet av begreppet klass i tidigare forskning variera kraftigt, vilket ytterligare försvårar en enhetlig definition. Trots detta anses klassbegreppet i denna studie ha kunnat ringa in betydande faktorer för individers ojämlika livsvillkor, som varit syftet med begreppsanvändningen (jfr s. 41, 46; Bilaga 2; 3).

Eftersom klassbegreppet är vidsträckt och innehåller många nyanserade aspekter, har avvägningar och val av operationaliserbara indikatorer i undersökningen av tekniska skäl nödgats genomföras. Klassbegreppet har på statistisk nivå medvetet kopplats till individers grad av anknytning till arbetsmarknaden och därav även till individers inkomstnivåer, eftersom detta har visat sig ha tydliga samband med såväl migrationsbakgrund som med utbildningsnivå (Skolverket 2005; Bunar 2012; jfr Bilaga 2). Även om klassbegreppet är långt mer omfattande och nyanserat än studiens utvalda bakgrundsfaktorer, har dessa ändå ansetts vara tillräckliga för att påvisa strukturella skillnader för elevernas förutsättningar i skolan.

Användningen av klassbegreppet i denna undersökning har även av andra orsaker varit komplicerad. Mycket av det som beskrivs i studies bakgrundskapitel kan tolkas som just en strävan efter ett klasslöst samhälle, eller åtminstone ett samhälle där klass inte är avgörande för individers framtid. Att återinföra klassbegreppet i svensk forskning kan för olika aktörer i samhället därför upplevas som ett bakslag för denna framtidsvision. Att kategorisera människor efter klassbakgrund kan också upplevas som ett bakslag med grund i en cynisk inställning, särskilt för de individer som omfattas av bakgrundsfaktorer som är utmärkande för arbetarklassen. Samtidigt menar Vetenskapsrådet att forskning behövs och att begrepp och teorier som på olika vis kan synliggöra dagens strukturella problem och lösningar är nödvändiga (jfr s. 31-32). Det är i sammanhanget ändå viktigt att poängtera att klassbegreppet i denna studie har använts för att påvisa skillnader i människors livsvillkor, som på inget sätt ska förväxlas med skillnader i människors värde.

Trots svårigheter i tillämpning av klassbegreppet, har detta samtidigt möjliggjort definieringar av problematiken kring Malmös skolsegregation och utifrån dessa uppmärksamma potentiella lösningar. Klassbegreppet anses därför ha varit väl lämpat för undersökningens frågeställningar och övergripande syfte.