Undersökningens upplägg 37

Avsnitt inleds med att definiera undersöknings ramverk genom att redovisa högsta- och lägsta värden i studiens dataunderlag (jfr Bilaga 3). I syfte att omvandla variablernas data till olika gränsvärden i QCA-metodens tabeller, har resultatet ofrånkomligt knutits till medvetet dragna gränser inom varje variabel (jfr s.34-35) vilket också diskuteras i avsnittet.

I undersökningen har inverkan av olika bakgrunds- och kvalitetsfaktorer för PISA-test i svenska, engelska och matematik prövats för 12 olika elevgrupper i 10 skolor i Malmö stad under läsåret 2013/14 (Internetreferens E; F; G). De undersökta grupperna har delats in efter val av svenska som modersmål eller som andra språk i PISA-testen och efter skolenhet. En skolenhet kan alltså inneha två elevgrupper, bestående av både de elever som valt svenska som modersmål och de som valt svenska som andra språk, eller enbart inneha en grupptyp. Varje elevgrupp består av minst 23 elever och som mest 135 elever (jfr Bilaga 3). I studien ingår 599 skolelever av Malmös totala 2588 niondeklassare. Av eleverna studerar 3 grupper i skolor där minst 90 % valt svenska som modersmål i PISA-testen och 2 grupper vars skolor redovisat svenska som andra språk i PISA-testet till minst 80 %. Övriga 7 elevgrupper deltar i skolor som redovisar svenska som modersmål och svenska som andra språk för elevernas PISA-resultat med en differens i frekvens om 25-75 %.(Internetreferens F; G) Studiens slutliga underlag återfinns i Bilaga 3.

Data i samtliga QCA-tabeller är indelade efter huvudkategorierna elevgruppens bakgrundsfaktorer, skolenheternas resursutbud och provresultat. Inom varje huvudkategori återfinns ett antal underkategorier som utgör undersökningens operationaliserbara indikatorer. För elevgruppens bakgrundsfaktorer är dessa upptagningsområdets medeldisponibla inkomst, förälders utbildningsnivå och val av svenska som modersmål eller andra språk i nationellt PISA-test. I de undersökta skolornas upptagningsområden uppmättes år 2013 den lägsta mediandisponibla inkomsten till ett genomsnitt av135.000kr/ år och den högsta till 265.000kr/ år. Inom Malmö stads delområden mosvarades dessa värden av 119.000kr/ år och 369.000kr/ år under samma period. Genomsnittet för mediandisponibel inkomst i Malmö år 2013 var ca 190.000kr/ år. Gränserna för såväl över- som under medelinkomst har i undersökningen satts till +/-20 % av medianinkomsten. Övre medianinkomst beräknades därmed enligt följande;

190.000kr/ år x 1,20= 228.000kr/ år. Gränsen för undre medianinkomst har räknats ut enligt samma princip; 190.000kr/ år x 0,80= 152.000kr/ år. Efter avrundning har gränserna för undre respektive övre medianinkomst i Malmö stad fixerats till 155.000kr/ år till 230.000kr/ år. För de aktuella elevgruppernas föräldrar, sträckte sig andelen av eftergymnasial utbildning från lägst 14 % till högst 78 %. Liknande siffror för eftergymnasial utbildning bland vuxna mellan 20-64 år uppmättes i Malmö stads delområden med ett genomsnitt av 45 % (Internetreferens D). Av studiens 599 elever, hade 239 valt svenska som modersmål i nationellt prov, alltså 39,9 % vilket motsvarades av 24,8 % för samtliga elever i kommunala skolor i Malmö. (Internetreferens D; G). Urvalet representeras av nästan dubbel andel elever som valt svenska som andra språk i PISA-testen, än hos den totala populationen. Då undersökningens uppdelning av elever utgår från valet av svenska som modersmål eller som andra språk i PISA-testen, har variabeln om val av svenska redovisas som ett antingen-eller-utfall. Med andra ord har 100 % av eleverna i en och samma elevgrupp valt svenska som antingen modersmål eller som andra språk. Som tidigare påpekats kan dock båda elevgruppstyper återfinnas på en och samma skolenhet (jfr Bilaga 3). Trots att det finns skillnader i provresultaten mellan elevgrupper som valt svenska som modersmål och de som valt svenska som andra språk, återfinns ändå de allra tydligaste skillnaderna då en övervägande majoritet (80-100 %) av skolans elever samtidigt valt svenska som modersmål eller som andra språk. Inom ramarna för denna studies omfattning redovisas därför enbart de utfall där samtliga av skolans elever, inklusive den aktuella elevgruppen, valt svenska som modersmål eller som andraspråk i PISA-testen.

Kategorin skolenheternas resursutbud delas upp i lärarbehörighet, lärartäthet samt grad av homogenitet/ heterogenitet av skolenheternas etniska elevsammansättning. De undersökta skolorna har god lärarbehörighet och lärartäthet, även om det finns skillnader. I materialet uppgår genomsnittet som sämst till 15 elever/ lärare och som bäst till 9 elever/ lärare för samtliga 9 skolår. Lärarbehörigheten under denna tid mäts som lägst till 83 % och som högst till 94 %.(jfr Bilaga 3) För de 9 undersökta skolåren saknas tillräcklig kontinuitet i uppgifter om lärartäthet och lärarbehörighet från övriga skolor i Malmö. Därmed har det inte varit möjligt att göra några jämförelser utanför urvalsgruppen. Däremot kan observerad lärartäthet sättas i relation till Skolverkets rekommendationer om 12 elever/ lärare och STAR- projektets små klasstorlekar, 13-17 elever/ lärare (Achilles et al., 1990; Internetreferens H; I).

Från tidigare forskning (Bunar, 2012; Skolverket, 2005) framkommer att elever med helsvensk bakgrund av olika skäl lättare tillgodogör sig utbildningens disposition och innehåll än elever utan helsvensk bakgrund. Forskning (Chiu & Chow, 2014) visar också att elever med alla typer av bakgrundsfaktorer presterar bättre bland andra elever som också har goda förutsättningar för sin skolgång, både från de egna bakgrundsförhållanden och genom skolornas resursutbud. Inför denna undersökning ses därför variabeln om skolornas etniska elevsammansättning som en administrativ resurs för skolorna att använda i sitt kvalitetsarbete, snarare än att tillskriva variabeln som en resurs hos elevgruppen. Gränsdragningen för vad som bedöms som alltför homogen elevsammansättning har satts till >10% eftersom detta värde gjorts uppenbar som en kritisk gräns utifrån studiens många olika och icke-redovisade delundersökningar. Underlaget för dessa finns i Bilaga 3.

I kategorin om elevernas provresultat används PISA-testens skriftliga resultatpoäng för årskurs 9 läsåret 2013/14. Studiegruppens genomsnittliga provpoäng uppmättes som lägst från 7,9 till högst 15,1 utav 20,0 möjliga poäng. Då varje elevgrupps resultat multiplicerats med dess antal elever och sedan adderats med alla andra resultat, för att åter divideras med antalet elever, blev genomsnittsresultatet för hela undersökningsgruppen 14,0/ elev vilket är något högre än genomsnittet för samtliga av Malmö stads elever på 11,5 poäng. För riket uppmäts genomsnittsvärdet 11,7 poäng.(Internetreferens G) Eftersom undersökningsobjektens genomsnitt ligger på 14,0 jämfört med Malmö stads och rikets ca 12,0 har ett övre medelvärde efter avvägning fastställts till 13,0 i undersökningen. Utifrån det övre medelvärdet och undersökningsgruppens resultatvidd har det högsta provresultatet definierats som över 15,0 poäng och det lägsta som under 10,0 poäng.

För att kunna tyda och omvandla data till meningsfull information i QCA- metodens tabeller, blir en avkodning nödvändig. Varje underrubrik i tabellen utgör en operationaliserbar variabel och under denna står ett antal 1:or och 0:or. Dessa ska ses som symboler för utfall av sant eller falskt eftersom modellen för QCAs tabeller utformats under principer för boolesk algebra. Vidare representerar varje rad en specifik kombination av omständigheter som tillsammans ofrånkomligen har lett till ett visst utfall. I slutet av varje rad markeras det antal elevgrupper för vilka de specifika omständigheterna infunnit sig. Att även ange antalet elever tillhör inte QCA-metoden, utan har lagts till för att ytterligare tydliggöra tabellens data för läsaren. Variablerna i undersökningens tabeller förkortas i QCA- ekvationerna enligt följande:

Upptagningsområdets mediandisponibla inkomst är minst Xkr/ år INK>Xkr/år

Upptagningsområdets mediandisponibla inkomst är högst Xkr/ år INK<XKkr/år

Förälders utbildningsnivå är eftergymnasial till minst X % UTB>X%

Förälders utbildningsnivå är eftergymnasial till högst X % UTB<X%

Minst X % av skolans elever valt svenska som modersmål i nationellt prov SVM>X%

Minst X % av skolans elever valt svenska som andra språk i nationellt prov SV2>X%

Minst X % av skolans lärare med behörighet under samtliga 9 skolår LB>X%

Högst X % av skolans lärare med behörighet under samtliga 9 skolår LB<X%

Högst X antal elever/ lärare i genomsnitt under samtliga 9 skolår LT<Xst

Minst X antal elever/ lärare i genomsnitt under samtliga 9 skolår LT>Xst

Andel av skolans elever med helsvensk bakgrund uppgår till minst X % svBAK>X%

Andel av skolans elever med helsvensk bakgrund uppgår till högst X % svBAK<X%

Skolans etniska elevsammansättning är tillräckligt heterogen, med minst 10 % blandning sv/im>10%

Skolans etniska elevsammansättning är alltför homogen, med högst 9,9 % blandning sv/im<9,9%

Genomsnittlig provpoäng minst X i En, Ma & Sv i PISA-test PISA>Xp

Genomsnittlig provpoäng högst X i En, Ma & Sv i PISA-test PISA<Xp