Vidare forskning 63

Denna undersökning slutsatser, som samtidigt utgör ett framtaget beslutsunderlag för att bryta ojämlika villkor i Malmös kommunala grundskolor, utmynnade till stor del i att skapa konsensus mellan elev-, hem- och skola i tankar angående vad skolgången har för betydelse för elevernas framtid, vad som ska anses och förmedlas som viktig kunskap i skolan samt uppgifts- och rollfördelning kring elevernas lärande. Förslag inför vidare forskning skulle därför kunna vara undersökningar kring hur detta förhållningssätt kan tillämpas i praktiken och studier kring vilka effekter detta kan ge för elevernas studieresultat.

Eftersom skolans verksamhet ska vila på beprövad erfarenhet, kan även meta- studier av redan genomförda studier angående resultat av olika former av samarbeten mellan elev-, hem- och skola vara goda forskningsområden.

En annan del av studiens slutsatser var att skolans huvudmän med fördel bör se graden av heterogenitet i skolornas elevsammansättning som en administrativt förändringsbar resurs, snarare än ett statiskt fakta att arbeta runt. Ett fruktbart ämne för framtida forskning skulle därför kunna vara att undersöka hur denna typ av problematik har lösts tidigare eller på andra platser och därigenom arbeta fram förslag till hur denna förändring skulle kunna bli praktiskt genomförbar på lokal nivå.

Referenser

Achilles, C.M., Breda, C., Folger, J., Fulton, B.D., Johnston, J., Lintz, M. N., Pate-Bain, H., Word, E., & Zaharias, J.B. (1990). The state of Tennessee’s Student/ Teacher Achievement Ratio [STAR] project. (Final summary report, 1985-1990). Nashville: Tennessee State University.

Altinok, N., & Kingdon, G. (2012). New Evidence on Class Size Effects: A Pupil Fixed Effects Approach. Oxford Bulletin of Economics and Statistics, 74, (2), 203-234.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Baird, K. (2012). Class in the classroom: the relationship between school resources and math performance among low socioeconomic status students in 19 rich countries. Education Economics, 20, (5), 484-509.

Bunar, N. (2012). Skolan och staden– forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i den moderna staden. I Stigendal, M. & Östergren, P.-O. (Red.), Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö: Service Point Holmbergs A.

Börjesson, M. (1999). Det historiska spelet om skolans förmåner. Locus: Tidsskrift för barn- och ungdomsvetenskap, 2, 6-15.Berggren, L., & Greiff, M. (1992). Från sillamarknad till SAAB-fabrik: industrialisering, facklig organisering och politisk mobilisering i Malmö. Ystad: Mendocino.

Carle, J. (2007). Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion. I P. Månson (Red.),

Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker (7 uppl.) (s.373-414). Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Chiu, M. M., & Chow, B. W-Y. (2015). Classmate characteristics and student achievement in 33 countries: Classmates’ past achievement, family socioeconomic status, educational resources, and attitudes toward reading. Journal of Educational Psychology, 107, (2), 152- 169.

Chung, J. Y., & Shin, I.-S. (2009). Class size and student achievement in the United States: A meta-analysis. KEDI Journal of Educational Policy, 6, (2), 3-19.

Conrad, P. (2007). The medicalization of society. USA: John Hopkins University Press.

Ejrnæs, M., & Kristiansen, S. (2002). Perspektiv på sociala problem i USA och Skandinavien. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s.73-93). Stockholm: Natur och kultur.

Eliasson-Lappalainen, R., Jacobsson, K., Swärd, H., & Meeuwisse, A. (Red.). (2008). Forskningsmetodik för socialvetare (1 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (Red.). (2009). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (3 uppl.). Stockholm: Norstedts juridik. Field, A. (2013). Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics (4 Ed.). London: SAGE Publications Ltd.

Fölster, S., Morin, A., & Renstig, M. (2009). Den orättvisa skolan. Stockholm: Hjalmarson & Högberg.

Hattie, J. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.

Hedges, L.V., Konstantopoulos, S. & Nye, B. (1999). The Long-Term Effects of Small Classes: A Five-Year Follow-Up of the Tennessee Class Size Experiment. Educational Evaluation and Policy Analysis, 21, (2), 127-142.

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö: Service Point Holmbergs A.

Konstantopoulos, S. (2008). Do Small Classes Reduce the Achievement Gap between Low and High Achievers? Evidence from Project STAR. The Elementary School Journal, 108, (4), 275-291.

Kärfve, E. (2000). DAMP – en fantasiprodukt. Pedagogiska magasinet: Lärarförbundets tidskrift för pedagogisk forskning och debatt, 3, 43-46.

Lindström, D. (2005). Förhalandets praktik: En politisk och social strategi i det tidigmoderna Sverige. Historisk tidskrift, 1, 5-28.

Martins, L., & Veiga, P. (2010). Do inequalities in parents’ education play an important role in PISA students’ mathematics achievement test score disparities? Economics of Education Review, 29, (6), 1016-1033.

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis (2 uppl.). Malmö: Gleerups.

Möllerström, V. (2011). Från arbetarstad till kunskapsstad: En diskursanalytisk studie av Malmös förnyelse. Lund: Lunds Universitet.

Paulsen, R. (2010). Arbetssamhället: Hur arbetet överlevde teknologin (1 uppl.). Malmö: Gleerups.

Persson, S. & Riddersporre, B. (Red.). (2011). Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Ragin, C. C., & Rihoux, B. (Red.). (2009). Configurational comparative methods: qualitative comparative analysis [QCA] and related techniques. Thousand Oaks: Sage, cop.

Ragin, C. C. (2014). The Comparative Method: Moving Beyond Qualitative and Quantitative Strategies. Berkeley: University of California Press.

Richardson, G. (1999). Svensk utbildningshistoria; skola och samhälle förr och nu (6 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Rosa, E. M., & Tudge, J. (2013). Urie Bronfenbrenner's Theory of Human Development: Its Evolution From Ecology to Bioecology. Journal of Family Theory & Review, 5, (4), 243-258.

Sahlin, I. (2002). Sociala problem som verklighetskonstruktioner. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s.109-129). Stockholm: Natur och kultur. Skolverket. (2005). Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild. Stockholm: Edita.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: Sammanfattande analys. Stockholm: Fritze.

Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? (Rapport 374). Stockholm: Fritze.

Skolverket. (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. (Rapport 387). Stockholm: Fritze. Skolverket. (2015). Skolverkets lägesbedömning 2015. (Rapport 421). Stockholm: Fritze. Skolverket. (2015). Sveriges officiella statistik om förskola, annan pedagogisk

verksamhet, fritidshem, skola och vuxenutbildning 2015. (Rapport 430). Stockholm: Fritze. Stigendal, M. (1996). Varför finns Malmö? Krisen i ett historiskt perspektiv. Malmö: Malmö Stad.

Solvang, P. (1999). Medikalisering av problem i skolan. Locus: Tidsskrift för barn- och ungdomsvetenskap, 2, 16-29.

Svensson, A.-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

Wigerfelt, B. (2010). Kroksbäck möter Linné. En utvärdering av integration mellan två skolor i Malmö. Malmö: FoU Malmö/utbildning.

Elektroniska källor

Internetreferens A SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 1 augusti 2016, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamlig/skollag-2010800_sfs-2010-800

Internetreferens B Ragin, C.C.,(n.d.). What is Qualitative Comparative Analysis [QCA]? Hämtad 1 januari 2015 från

http://eprints.ncrm.ac.uk/250/1/What_is_QCA.pdf

Internetreferens C Vetenskapsrådet. (1990, mars). Forskningsetiska principer

inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 1 maj, 2016, från http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Internetreferens D Malmö stad. Statistik. Hämtad 1 maj, 2016, från http://malmo.se/Kommun--politik/Statistik.html

Internetreferens E Siris.Statistik avseende grundskolan. Personalstatistik. Hämtad 1 maj, 2016, från

http://siris.skolverket.se/siris/ris.rapporter_personal.rapp1?p_verks form_kod=11&p_rapport=personal2

Internetreferens F Siris.Statistik avseende grundskolan. Elevstatistik. Hämtad 1 maj, 2016, från http://siris.skolverket.se/siris/ris.elever_gr.rapport Internetreferens G Siris. Statistik avseende grundskolan. Resultat på nationella

ämnesprov årskurs 9. Hämtad 1 maj, 2016, från

http://siris.skolverket.se/siris/ris.export_stat.form?psLockVF=11& psNiva=SK&psOmrade=ap9

Internetreferens H Skolverket. Jämförelsetal. Lärartäthet. Hämtad 8 juni, 2016, från http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-1

Internetreferens I Skolinspektionen (2015, november 27). Instruktioner till ansökan om godkännande som enskild huvudman för en utökning av en befintlig fristående skola. Hämtad 8 juni, 2016, från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/03-soka- tillstand/ansok/instruktion-utokning.pdf

Internetreferens J SPSS-akuten (2010, januari 8). Hämtad 10 november 2016, https://spssakuten.wordpress.com/2010/01/08/korrelation-1/

Bilaga 1

Exemplen nedan illustrerar arbetsgången för QCA-metodens sanningstabeller. Tabellen utformas initialt i FAS 1 genom att ställa upp samtliga variabler i rubrikerna som misstänks ha betydelse för ett visst utfall. I raderna under variabelrubrikerna registreras samtliga fall, rad för rad. Sanningen i vart påstående i rubrikerna besvaras med ja/sant=1 eller nej/falskt= 0. Som startpunkt i arbetsgången innehåller varje rad enbart ett enda fall. Det är viktigt att skilja på antal rader och antal utfall eftersom varje rad representerar en specifik kombination av variabler som ofrånkomligt leder till ett visst utfall. Denna kombination kan sedan förekomma en eller flera gånger, vilket indikeras i kolumnen om antal utfall per rad. I den första sanningstabellen i FAS 1 är rad 1 och 5 identiska och slås därför ihop i tabellens FAS 2. Detsamma gäller för rad 2 och 4. Varken rad 3 eller rad 6 har någon motsvarighet, så de står kvar som de är.

Exempeltabell, FAS 1

På grund av de tidigare sammanslagningarna är radantalet i tabellens FAS 2 färre. Däremot innehåller två av raderna (rad 1 och rad 2) information om de två tidigare sammanslagna raderna, viket innebär att samma data är närvarande som i den tabellens FAS 1. Variabeln om betydelsen av andelen flickor i gruppen, tycks förekomma både då utfallet om höga provpoäng blir negativt och positivt. Denna variabel plockas därför bort från ekvationen (men kan prövas igen senare).

Tabellens FAS 3 visar slutskedet i det förenklade exemplet. Här studeras vilka variabler som sammanlagt lett till ett visst utfall och beskrivs genom en ekvation. Exempelvis beskrivs kriterierna för att uppnå höga provresultat (som återfinns i rad 1 och 2) som:

Höga poäng= svenska modersmål*(Eftergymnasial* Skolans kvalitet*).

Exempeltabell, FAS 3

Ekvationer betyder att för att erhålla högt betyg (inom de studerade grupperna) behöver eleverna antingen ha valt svenska som modersmål i nationellt prov eller så behöver deras föräldrar ha eftergymnasial utbildning samtidigt som skolans kvalitet i sitt resursutbud är högt. Att som i rad 3 enbart ha föräldrar med eftergymnasial utbildning eller som i rad 4 enbart ha hög kvalitet i skolans resursutbud är ensamt inte tillräckligt utslagsgivande för att uppnå höga betyg. Exemplet illustrerar utformningen av QCA-metodens crisp sets som till skillnad från fuzzy sets beräknar värden som antingen-eller-utfall. För fuzzy sets kan beräkningar göras för fall som ligger på gränsen att tillhöra ett visst utfall.

Bilaga 2

Inför detta test har 107 (N) av Malmös 150 stadsdelsområden undersökts år 2013, varav variabler för områdets genomsnittliga mediandisponibla årsinkomst (median_disp_ink), andel innevånare med eftergymnasial utbildning (andel_eg_utbildade) samt andel innevånare med immigrationsbakgrund (andel_sv_bakgrund) valts ut för att pröva grad av inbördes korrelation (Internetreferens D). Vägledning och information kring utförande av bivariat korrelationsanalys har hämtats från Discovering Statistics Using IBM SPSS Statistics (Field, 2013) samt från SPSS-akutens hemsida (Internetreferens J).

Samtliga korrelationer som förevisas är linjära positiva samband, som innebär att ju högre värde som uppmäts i en variabel, desto högre värde återfinns också i motsvarande variabel. Det går dock inte att avgöra vilken faktor det är som påverkar (oberoende variabel) och vilken som blir påverkad (beroende variabel) eftersom testet inte är en regressionsanalys. Sambandens styrka anges mellan 0-25 % som inget samband, 26-50 % som svagt samband, 51-75 % som starkt samband och mellan 75-100 % som mycket starkt samband. Signifikansen anger i vilken utsträckning som resultaten kan bero på slump och accepteras upp till 0,05 (5 %) vilket i sin tur har betydelse för om resultaten ska kunna anses vara generaliserbara.

I de uppgifter som använts varierar framför allt nivåerna för inkomst kraftigt för både de med den högsta disponibla inkomsten, men också för de som har den allra lägsta disponibla inkomsten. För att justera ej normaldistribuerad data i materialet används Spearman’s rho i Test 1. Det innebär att de komparerade värdena delas in i sektioner, snarare än att beräkna dessa utifrån distansen mellan det högsta och det lägsta värdet, vilket medför att beräkningarna framför allt tar hänsyn till rangordningen mellan olika värden.

Test 1       andel_sv_ bakgrund andel_eg_ utbildade median_di sp_ink Correlation Coefficient 1,000 ,694** _,790** Sig. (2-tailed) ,000 ,000 N 107 107 107 Correlation Coefficient _,694** _{1,000 ,583}** Sig. (2-tailed) ,000 ,000 N 107 107 107 Correlation Coefficient _,790** ,583** 1,000 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 N 107 107 107

**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). Correlations Spearman 's rho andel_sv_bakgrund andel_eg_utbildade median_disp_ink

Resultatet i Test 1 visar ett mycket starkt positivt samband (79 %) mellan de stadsdelsområden vars andel innevånare som har båda föräldrar födda i Sverige, med områdets mediandisponibla inkomst. Korrelationen kan formuleras ”Ju högre andel med svensk bakgrund, desto högre disponibel inkomst”. Signifikansen är P=0,01 och resultatet kan därmed ses som generaliserbart.  

Ett starkt positivt samband (69,4 %) finns också mellan stadsdelsområdenas andel av innevånare med svensk bakgrund och andel av befolkningen i dessa områden som har eftergymnasial utbildning som kan formuleras som ”Ju högre andel med svensk bakgrund, desto högre andel med eftergymnasial utbildning”. Även här befinner sig signifikansen ligger på P=0,01 och korrelationen är således generaliserbar.

Ett ytterligare stark positivt samband (58,3 %) föreligger mellan andel av stadsdelsområdenas befolkning som har eftergymnasial utbildning och med områdenas mediandisponibla inkomst. Denna korrelation kan formuleras ”Ju högre andel med eftergymnasial utbildning, desto högre disponibel inkomst”. Korrelationen är generaliserbar då signifikansen ligger på P=0,01.

Som summering av resultaten är innevånarnas svenska bakgrund (av icke utforskat skäl) mer betydelsefullt för korrelation av den disponibla inkomsten än utbildningsnivån. Samtidigt finns ett starkt samband mellan svensk bakgrund och utbildningsnivå, vilket kan tydas som att svensk bakgrund utgör en fördel både då det gäller högre disponibel inkomst och eftergymnasial utbildning.

Det totala antalet analyserade stadsdelsområden (N=107) som använts i undersökningen, representerar ett större antal innevånare, men är för statistiska undersökningar ett relativt litet antal jämförande data för att med säkerhet fastställa resultatens generaliserbarhet. Av denna anledning bör resultaten snarare ses som en indikation för att svensk bakgrund ger fördelar angående inkomst och utbildning inom Malmö stad.