Resultaten visar att gymnasieeleverna sällan förbereder sin APU på egen hand. Lärarna har därför ett viktigt ansvar för att förmedla en adekvat bild av den arbetsmarknad som väntar eleverna efter skolan. Det ansvaret kan lärarna dela med handledarna ute på företagen.
Vilka är era förväntningar på APU-perioden? Att ställa den frågan till skola, lärare och elever samt till företag, handledare och medarbetare känns som en smidig nyckel för att öppna upp en bra dialog mellan parterna.
En folder, informationsblad eller hemsida uppbyggd kring vikten av att formulera och kommunicera förväntningarna kring APU skulle kunna bli praktiska resultat efter den här rapporten och som skulle kunna användas av många intressenter.
60
Resultatet kan tyckas vara lätt att sammanfatta i en enkel fråga om Vilka är
dina förväntningar? Det förringar inte betydelsen av arbetet. Malténs (1987)
syn på kunskapsbildning och skolans roll i samhället. Piaget, Bruner och Deweys tankar om helheten. Montessori som sätter eleven i centrum. Antovskys formulering av KASAM. Alla visar de samma tankegång. Utgå från eleven och stöd en kunskapsbildning som är begriplig, hanterbar och meningsfull. Att förmedla kunskapen i sitt sammanhang underlättar för eleven att skapa sin bild av helheten. Detta känns så självklart. Kanske är därför resultatet av det här arbetet istället det rakt motsatta. Arbetet visar att det är så här det inte förhåller sig idag. Lärarna, eleverna och handledarna formulera inte och kommunicerar inte sina förväntningar med varandra. Det är där vi har problemet.
Lärarna har svårt att hitta APU-platser för att de inte förmedlar vilka förväntningar de har på företagen. Företagen är inte villiga att ta in elever därför att man inte vet vilka krav som faktiskt ställs. Det uppstår en negativ motivationsspiral. Lärarna måste få ut eleverna och skönmålar kraven för arbetsgivaren. Arbetsgivaren veknar och tar till sist motvilligt in en elev. Eleven hamnar då i kläm och vet inte vilka förväntningar som ställs från varken företaget eller från skolan.
Om en enkel fråga om vilka dina förväntningar är, kan leda till att dialogen skola och arbetsliv på ett positivt sätt underlättas, ja då har det här arbetet viktig en funktion att fylla.
I dialogen om förväntningarna kommer både kunskapssynen och kunskapsbildningen fram på ett sätt där eleven är aktiv i kunskapsprocessen. Med begreppet KASAM som instrument för att se helheten kan övergången från skola till arbetsliv underlättas och stimuleras för eleven. Samtidigt som helheten och delaktigheten blir påtaglig för samtliga inblandade parter.
61
9 FORTSATT FORSKNING
Rapporten förmedlar ett budskap om att med små medel kunna öka en positiv dialog mellan skola och företag som syftar till att erbjuda fler gymnasieungdomar bra APU-platser. Detta ska ses i en tid då det inte är lätt att få företag att avsätta resurser för att ta emot elever. Förhoppningsvis kan rapporten användas såväl i diskussioner i skolan som på arbetsplatser för att öka förståelsen för att det inte allt för stora resurser kring APU-platserna, under förutsättning att samtliga inblandade parter tydligt formulerar och uttalar sina förväntningar inför APU.
Under arbetet upplevde jag gång på gång förväntningarna som en kärnfråga. För att kunna ta en bra dialog med företagen och handledarna, dialog med lärarna och dialog med eleverna. Vet jag vilka förväntningar som ställs på mig, ja då vet jag vad jag ska förhålla mig till. Då kan jag be om återkoppling på om jag överträffar förväntningarna eller inte svarar upp till dem. Därmed får jag också möjlighet att ändra mitt förhållningssätt. Självklart, javisst!
Varför framkom det då i olika sammanhang och upprepade gånger att eleverna inte visste vilka förväntningar som ställdes på dem? Det var då tanken kom, att jag gjorde mina observationer och ställda mina frågor utifrån fel perspektiv. Tänk om situationen förhöll sig tvärtom? Tänk om det ”naturliga” utgångsläget var att involverade aktörer inte hade uttalade förväntningar. Då hamnar ju hela APU-perioden i ett helt annat läge för de berörda. Vilka blir konsekvenserna av detta? Konsekvenser för skola och lärare. Elever. Företag och handledare. Kan outtalade förväntningar vara en del av förklaringen i att företag inte ställer sig positiva i att ta emot elever på APU?
Nya forskningsprojekt skulle kunna ta sig an frågeställningen ur olika perspektiv. Det hade varit intressant att i en större studie följa upp hur vanligt det är att intressenterna runt en APU-plats inte har tydligt uttalade förväntningar. Det skulle också vara intressant att undersöka konsekvenserna när upplevelserna under en APU-period inte svarar upp till den enskilde aktörens outtalade förväntningar. Ett annat perspektiv för en fortsatt forskning inom ämnesområdet skulle kunna vara att följa upp effekterna av de APU- upplevelser som upplevts positiva och se hur de över tiden påverkar ungdomarnas fortsatta utbildning och yrkesval samt deras inträde på arbetsmarknaden. Det skulle också vara intressant att följa hur en fungerande dialog och APU kan minska bördan för lärarna, utan att kräva större resurser av företagen, samtidigt som antalet APU-platser kan öka. Ytterligare ett annat intressant perspektiv är att studera kunskapsbildningen i skolan respektive ute på en arbetsplats under APU-perioden, för samma elev, och se vilka faktorer som positivt stimulerar kunskapsbildningen. Att flytta fokus till lärarna och belysa konsekvenserna när de inte delar eleverna upplevelser och erfarenheter av APU-perioden är också intressant. Likaså skulle det vara intressant att sätta fokus på handledarna ute i företagen och fånga upp vad de vinner på att ta emot elever.
62
Att få se hur ungdomarna utan spår av rädsla använder ny IT-teknik, snabbt kan sätta sig in i nya områden och utan spår av nervositet ställa sig upp inför en större grupp och redovisa sina resultat. Det är ofta en mycket god stimulans för att även handledarna ska våga lära nytt och lära mer samtidigt som de känner en stor stolthet och glädje då de delar med sig av sina egna erfarenheter till ungdomarna. Området är stort, det har många intressenter och är av allmänt intresse varför jag med spänning och nyfikenhet kommer att följa den fortsatta forskningen i interaktionen mellan skola och arbetsliv.
63
REFERENSER
Andersson, S. (1979), Positivism kontra hermeneutik, Göteborg, Bokförlaget Korpen Graphic Systems AB
Andersson, S., Guntell, L. & Olofsson, J. (2002), Arbetsplatsförlagd utbildning
(APU), Malmö, Malmö Högskola
Antonovsky. A. (2001). Hälsans mysterium. Köping, WS Bookwell.
Backman, J., (1988), Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter, Lund Studentlitteratur
Bengtsson, C. & Månsson, J. (2005), Motivation i skolan. Kan en mer
verklighetstrogen undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? Malmö, Malmö Högskola
Bengtsson, J. (1991), Den fenomenologiska rörelsen i Sverige, Göteborg, Daidalos AB Cohen, L. & Manioin, L. 1987, Research methods in education, 2nd ed., England,
British Library Catalouging in Publication Data
Dewey, J. (2004), Individ skola och samhälle, 4:e utgåvan, 1:a tryckningen, Stockholm, Natur och Kultur
Dewey, J. (1999), Demokrati och utbildning, Uddevalla, Media Print
Dryden, G. & Vos, J. (1994), Inlärningsrevolutionen, Jönköping, Brain Books Fredriksson, B. (2001), Elevsynpunkter på APU, Malmö, Malmö Högskola
Holme, I. M. & Solvang, B., K. (2006), Forskningsmetodik, Om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Andra upplagan, Lund, Studentlitteratur
Jansson, M. & Lagerström, R. (2002), Vad ligger till grund för bedömning av en
elevs APU-prestation, sett ur den bedömande lärarens ögon? Malmö, Malmö
Högskola
Kvale, S. (2006), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur
Larsson, S., Alexandersson, C., Helmstad, G. & Thång, P.O. (1986),
Arbetsupplevelse och utbildningssyn hos icke facklärda, Göteborg, Acta
Universitatis Gothoburgensis
Lpf-94. (1994), Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet
64
Maltén, A. (1987), Vad är kunskap?, Lund, Liber Malmö, Sandby Grafiska
Marklund, S. (1984), Skolan förr och nu – 50 år av utveckling, Stockholm, Liber Utbildningsförlaget
Marton, F., Dahlgren, L-O., Svensson, L. & Säljö, R. (1987), Inlärning och
omvärldsuppfattning, Första upplagan, Sjätte tryckningen, Almqvist & Wiksell
Förlag AB, Stockholm
Nilsson, U. & Sjöberg, J. (2002), Skola, arbetsplatsförlagd utbildning och arbetsliv, Malmö, Malmö Högskola
Nordström, S-Å., (2003), Utbildning i perspektivet handledare - lärare –
skolledning, Malmö, Malmö Högskola
Näslund, L. (2002), APU (Arbetsplatsutbildning): om ett projekt för lärande på
arbetsplatsen, Malmö, Lärarutbildningen
Patton, M. Q. (1989), Qualitative Evaluation Methods, tenth printing, United States of America, Library of Congress Cataloging in Publication Data
Regeringens Proposition 1997/1998; 169
Samverkan Skola Arbetsliv i Stockholmsregionen, Öppna dörren… projekt, idéer
och visioner Skola – Näringsliv
Sandström, C. I. (1983), Inlärning och människosyn, Falköping, Gummessons Tryckeri AB
Selander, S. (red.), (1992), Forskning om utbildning, Stockholm/Skåne, Brutus Östlings Bokförlag
Skolverket (1998), Samverkan Skola - Arbetsliv, Rapport 153, Arbetsplatsförlagd
utbildning i gymnasieskolan, sammanfattande rapport, Stockholm, Lithohuset
Statens offentliga utredningar, SOU 1981:97, Undersökningar kring
gymnasieskolan. Ett specialbetänkande från gymnasieutredningen. Stockholm,
Offsettryck
Taylor, S. J. & Bogdan, R. (1984), Introduction to Qualitative Research Methods, 2nd ed., United States of America, Library of Congress Cataloging in Publication Data
65
BILAGA
Utvärdering av APU-perioden 2006
Specialutformat Teknikprogram Salliusgymnasiet, Eslöv
Läs först igenom alla frågorna. Skriv utförliga svar och ge gärna exempel.
1 Information
Beskriv vilken information du fått om APU-platsen, företaget, före APU- perioden
Av vem har du fått information? Lärare, företag, föräldrar, kompisar, via nätet? Vad tog du själv reda på om APU-platsen? På vilket sätt? Internet? Frågor? Vilken mer information hade varit bra att få om APU-platsen, före APU- perioden
2 Introduktionsdagen
Vilka var dina förväntningar inför APU-perioden? Vilka företagets förväntningar på dig?
Diskuterade du och din handledare förväntningar på APU-perioden? Beskriv innehållet i din introduktionsdag:
66
4 Handledarna – APU-platsen
Vilka förväntningar hade du på handledarna under din APU-period?
Beskriv några exempel på bra/positiva situationer mellan dig och handledarna. Beskriv några exempel på situationer där handledarna inte motsvarade dina förväntningar.
5 Handledarna/Lärarna – skolan
Vilka förväntningar hade du på lärarna under din APU-period?
Beskriv några exempel på bra/positiva situationer mellan dig och lärarna. Beskriv några exempel på situationer där lärarna inte motsvarade dina förväntningar.
6 APU-uppgifterna
Beskriv din APU-uppgift
På vilket sätt kunde du knyta arbetet i skolan till APU-uppgiften? Vad tyckte du om nivån på uppgiften? Lätt? Svår?
Vad tyckte du om tiden för att lösa uppgiften? För kort? Tillräcklig? På vilket sätt fick du stöd i att disponera APU-tiden för att bli klar med uppgiften?
På vilka sätt redovisade du resultatet av APU-uppgiften?
67
På vilka sätt fick du feed-back (återkoppling) på ditt arbete? Av vem fick du feed-back?
7 Arbetsplatsen
Hur var mottagandet på arbetsplatsen?
Kände personalen till att ni skulle komma och varför? Fick ni hjälp av personalen om ni ställde frågor?
8 Övergripande
Vilka är de tre viktigaste lärdomarna/erfarenheterna från din APU-period? Vad blev annorlunda, jämfört med vad du hade förväntat dig?
Vad gjorde dig mest förvånad?
9 Erfarenheter
Samarbetet mellan skola och företag fortsätter. Vad kan ändras/förbättras? Vilka erfarenheter vill du förmedla till skolan och lärarna?
Vilka erfarenheter vill du förmedla till företag och handledare?
10 Övriga kommentarer: