Hur väl är eleverna förberedda för sin APU-period?
Intervjuerna med eleverna från det individuella programmet på hotell- och restaurang respektive mediaprogrammet visar inte någon större förberedelse från skolan när eleverna kommer ut till APU-platsen. Den största förberedelsen är därför det besök eleverna, eventuellt, gör före APU-starten.
För eleverna från tekniker specialprogrammet är bilden en helt annan. Dels har de i god tid besökt företaget. Dels väljer de projekt och därmed också företag ur den aktuella projektkatalogen. Eleverna vet alltså vad de ska arbeta med under sin APU-tid och gör allt för att få så mycket information som möjligt för att snabbt komma igång med sina arbeten.
Slutsats: Det varierar mellan olika program hur väl förberedda eleverna är på
56
Hur väl förberedda är lärarna på att förmedla vad eleverna kommer att möta?
Läraren från hotell- och restaurangprogrammet är genom relativt täta kontakter och besök mycket väl förberedd på vad eleven kommer att möta. Det är just genom denna mycket ingående kunskap som läraren matchar rätt elev mot arbetsplatsen. Oftast med mycket goda resultat.
Läraren på mediaprogrammet har obetydlig kunskap om vad som möter eleven på arbetsplatsen och förlitar sig på att samordnaren på arbetsplatsen tar hand om hela APU-uppgiften. Lärarens roll inskränker sig till att förmedla en arbetsplatskontakt.
Programansvarig på det specialutformade teknikerprogrammet har kontinuerliga kontakter med både samordnare och handledare på företaget och gör också regelbundna besök. Genom studiebesök med hela klassen kan han också förmedla en bra bild av företaget till skolan och vid behov även komplettera bilden, t ex i dialogen inför utformning av projekten till projektkatalogen.
Slutsats: När lärarna har god kännedom om företaget och en regelbunden
kontakt är det lättare att förmedla aktuell och korrekt information till eleverna.
Hur väl förberedda är medarbetarna på en arbetsplats för att kunna ta emot eleverna?
Om skolan lämnar uppgifter i tid, så går vi på företaget ut med skriftlig information till personalen via veckoblad inför APU-periodens start. Det vill säga alla medarbetare har fått information, vilket dock inte är någon garanti för att de tagit till sig informationen. När eleverna dyker upp blir det därför ofta en form av AHA-upplevelse för gemene man i organisationen. Att på förhand i detalj veta hur de olika eleverna är och hur arbetena kommer att utformas, går inte. Därför har eleverna också sin del i informationsansvaret när de möter företagets personal. Då möts eleverna allt som oftast av en igenkännande kommentar: Javisst ja, det var ju nu du skulle komma.
Slutsats: I första hand är det handledarna som måste vara informerade om att
eleverna kommer. Men givetvis hör det till ”god ton” att informera när nya personer väntas dyka upp på företaget, nya medarbetare likaväl som besökare och APU-elever. Det är både artigt och trevligt för alla.
57
Vad görs idag? - Kan något göras annorlunda?
Ur företagets perspektiv görs det mycket för elever och APU-perioder. Där det finns etablerade kontakter med skolorna försöker vi ställa upp och erbjuda APU-platser därför att vi tror oss ha en kunskap om vad åtagandet innebär i sin helhet. Vi har en dialog med lärarna och lyssnar av deras önskemål och synpunkter. Vi lyssnar av med eleverna och utformar och anpassar uppgifter. Vi utbildar handledare. Vi avsätter vår tid och resurser. Ambitionen är att göra bra jobb. Varje gång. Det som kan göras annorlunda är framför allt att öka kraven mot de lärare som inte på ett bra sätt förmedlar vad eleverna kan förvänta sig att möta på företaget.
Slutsats: De insatser för APU som görs ute på arbetsplatsen är mycket
beroende av de personer som har ansvaret för skolkontakterna och det kräver ett uthålligt engagemang.
Kan arbetsplatserna göra något mer för att samtliga inblandade parter ska nå ett vinna-vinna förhållande?
Utöver gymnasieeleverna från de nämnda programmen och skolorna tar vi ibland emot andra gymnasieungdomar som är ute och intervjuar eller samlar information till olika uppgifter i skolan. Vi tar emot elever från Kvalificerad yrkesutbildning, KY. Just nu har jag en elev som ska börja en yrkesutbildning på Lernia och gör en introduktion i arbetslivet hos oss. Det finns önskemål om att vi ska ta emot ungdomar som behöver arbetslivserfarenhet. Det finns önskemål om att vi ska ta emot personer för arbetsträning osv osv i en aldrig sinande ström. Ett brett samarbete mellan de olika intressenterna behövs för att inte splittra engagemanget, utan kunna göra bra insatser där de verkligen behövs. Inte minst i perspektivet av bristande resurser och tid.
Slutsats: Den som räcker ut en hand… För att energi och resurser ska räcka till
ett bra arbete är det bättre att vårda och utveckla fungerade relationer hellre än att splittra sig och tro att man kan räcka till för alla förfrågningar om att ta emot elever från olika håll och med skilda syften. Behovet av att fler företag engagerar sig i skolkontakter är därför stort.
Syftet med det här arbetet var att ur ett arbetsplatsperspektiv söka svar på frågorna om APU som länk mellan skola och arbetsliv och om en vidgad syn på APU kan gagna parterna. I arbetet konstaterar jag att APU är en värdefull länk mellan skola och arbetsliv. En vidgad syn på APU i dialog mellan berörda parter gagnar samtliga intressenter. Med relativt begränsade insatser kan man nå goda resultat. Därför är det värdefullt att kommunicera budskapet så att fler arbetsplatser öppnar sina dörrar så att fler elever kan komma ut på APU- perioder.
58
Om gymnasieskolan erbjuder eleverna möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper och färdigheter från grundskolan så kan företag genom APU erbjuda eleverna möjlighet att tillämpa kunskaperna i en vuxenmiljö utanför skolan. En arbetsplats är ett ställe som på ett annat sätt än skolan, praktiskt kan visa upp de krav och förväntningar som ställs på en blivande medarbetare. Inte bara vilka faktiska kunskaper och meriter som ett visst arbete kräver. Dessutom har varje företag och arbetsplats sin egen identitet och kultur. Det som sitter i väggarna i form av arbetsmiljö, den psykosociala miljön, samtalstonen, yrkesspråket, organisationsform och mycket därtill. När eleven ser, reflekterar och förstår vilka olika parametrar som påverkar utformningen av en befattning i ett företag, då har eleven fått med sig något värdefullt i bagaget. Någon som kan underlätta valet av inriktning mot ett yrke efter skolan.
Genom att få dialogen att hänga samman mellan lärare, elever, företag och medarbetare kan man nå en god utväxling i samarbetet. Var och en har sin roll att fylla för att bidra till en helhetssyn på utbildningen. Det räcker inte att det finns politiskt beslutade ramar med skollag och läroplan. Det räcker inte att lärarna förmedlar sin kunskapssyn, undervisningsmodell och undervisar. Det räcker inte att eleverna deltar i den undervisning som skolan och skolmiljön erbjuder.
Det räcker inte att företagen tar emot eleverna under ett antal veckor. Nej, det måste till ett samspel mellan lärare, elever och handledare som bygger på att varje part klargör sina förväntningar. Öppenhet och kreativitet i dialogen mellan parterna gagnar alla positivt.
Om förväntningarna är kända och uttalade då är det lättare för lärare och handledare att följa upp förväntningarna och kunna vidta korrigeringar och kompletteringar om så skulle behövas. Är förväntningar kända då kan vi skapa en helhet som är meningsfull enligt Antonovskys modell för KASAM för begriplig, hanterbar och menigsfull. I det läget har vi bara vinnande parter. Företagen ska veta vad skolan förväntar. När lärarna skickar ut eleverna på APU ska de veta vad företagen förväntar. Då lärarna skickar ut eleverna på APU de veta vad skolan förväntar. Eleverna vet vad lärarna och handledarna förväntar. Att under APU-tiden följa upp förväntningarna är alla parters skyldighet, lika väl som att gemensamt göra en avstämning då APU-perioden avslutas. Den avstämningen utgör också en bas för planeringen av kommande APU-period. En planering som därmed är mindre energikrävande.
Resultatet av det här arbetet kan formuleras i två uppmaningar:
- Tänk efter före! Skola, lärare, elev, företag och handledare, vilka är era förväntningar på APU-perioden?
- Formulera och kommunicera förväntningarna. Före, under och efter APU-perioden.
59
Följs uppmaningarna kan APU-perioden bli den värdefulla länk mellan skola och arbetsliv som gagnar såväl lärare och elever som företag och medarbetare. De valda undersökningsmetoderna med deltagande observationer, intervjuer och enkäter har fungerat bra i den här studien. Till stor del är detta tack vare att de deltagande observationerna genomförts under lång tid och därigenom kunnat bearbetas över tiden. Att under en begränsad undersökningstid komplettera med färska intervjuer och enkäter har därför känts bra för att kunna jämföra mot observationerna.
De valda målgrupperna har också fungerat och resultaten har visat såväl likheter som skillnader i APU på samma arbetsplats för tre olika gymnasie- program.
Den större enkäten som omfattar en hel klass men där eleverna varit uppdelade på olika företag och APU-platser har också visat intressanta resultat där eleverna upplever sina APU på olika sätt.
Sett så här i sammanställningen av arbetet känner jag inte något behov av att det skulle ha genomförts på något annat sätt. Däremot funderar jag över en fortsättning. Det finns en del svar i enkäterna som jag kan tänka mig att gå vidare med. Det skulle i så fall vara i form av intervjuer för att kunna ställa fler frågor och få höra mer om vad som ligger bakom olika formuleringar. En sådan kommentar var t ex att handledarna och företaget inte bryr sig om eleven eller vad eleven gör. I nuläget är detta dock inte möjligt eftersom enkäterna inte är kodade till respektive elev. Istället kommer jag att ta en diskussion med den programansvarige läraren för att se på vilket sätt elevernas svar kan hjälpa till att förbättra kommande APU-situation på samma APU-platser.