Beskriv vilken information du fått om APU-platsen, företaget, före APU- perioden.
Av vem har du fått informationen? Lärare, företag, föräldrar, kompisar, via ”nätet” etc.
Vad tog du själv reda på om APU-platsen? På vilket sätt? Internet, frågor etc. Vilken mer information hade varit bra att få om APU-platsen, före APU- perioden?
APU-gruppen på arbetsplatsen 1999
Resultat: ”Information om företaget fick vi vid studiebesöket. Men
information om tider och annat kunde ha kommit lite tidigare.”
Analys. Tidig information ser eleverna som något bra. APU-gruppen på arbetsplatsen 2006
Resultat. ”Informationen var tillräcklig och mycket bra. Rundvandringen i
fabriken gjorde att vi lättare kunde hitta. Det hade varit bra att få informationen en vecka tidigare och mer detaljer om projektet.”
Analys: Eleverna har önskemål dels om att få mer information och dels att få
informationen tidigare. Speciellt information som rör projektet.
APU-klassen på skolan 2006
Resultat: ”Första informationen om alla företagen fick vi på studiebesöken
som vi gjorde förra året. Inför APU:n har vi fått ut projektbeskrivningar, lärarna har berättat, sökt på nätet och frågat kompisar som varit på företagen tidigare. Informationen om företagen räckte. Hade varit bra med en mer utförlig projektbeskrivning före APU:n.
38
I förväg hade det varit bra att få en bra vägbeskrivning, var och hur dags man skulle träffas första dagen, information om salmonellaprov och att lönen för sommarjobb är sänkt med 30 kronor. ”
Analys: Informationen om företaget i sig var tillräcklig. De genomförda
studiebesöken på företaget ger bra grund. Men, eleverna efterlyser mer information och mer detaljerad information om sina projektarbeten. Även de praktiska frågorna behöver informeras tydligt, som t ex var och hur dags eleverna ska infinna sin den första APU-dagen.
Slutsats: Samtliga elever har tillsammans med programansvarig lärare besökt
företagen som en del i skolarbetet i god tid före APU-perioden och har därför kunnat bilda sig en uppfattning om i vilken miljö de kommer att utföra sina projekt. Detta upplevs av berörda positiv. De elever som är intresserade av mer information om företaget har möjlighet att söka, men ingen elev saknar kunskap om företaget när de kommer första dagen. När det är dags för eleverna att välja APU-projekt från företagens projektkatalog då är det naturligt att de vill veta så mycket som möjligt om de olika projekten. Från företagens sida är vi emellertid måna om att inte detaljstyra projektuppläggen, utan låta eleverna vara med och påverka utformningen utifrån sina intressen och färdigheter.
6.2 Introduktionsdagen
Vilka var dina förväntningar inför APU-perioden? Vilka var företagets förväntningar på dig?
Diskuterade du och din handledare förväntningar på APU-perioden?
Beskriv innehållet i din introduktionsdag: Information om företaget, handledarna, APU-uppgiften osv. osv.
APU-gruppen på arbetsplatsen 1999
Resultat: ”Den var superbra. Man fick information om företaget i stort och vad
de förväntade av en samt att handledarna var trevliga och roliga. Man kunde snacka lite smått med dem och de fick mig att känna mig lite som hemma här.”
39
APU-gruppen på arbetsplatsen 2006
Resultat: ”Det var en bra genomgång och vi fick mycket information om
företaget, vad de sysslar med, hur de jobbar och vem vi kan vända oss till. Det var mycket information att ta in på en gång. Men vi fick inte reda på det vi ville. Vi fick inte veta tillräckligt mycket om projektet. Vi kom inte igång med projektet första dagen och det kändes inte bra.”
Analys: Hela gruppen brann för att komma igång med projektet och ville
därför snabbt ha all tänkbar information så att de kunde komma igång och lösa uppgiften direkt.
APU-klassen på skolan 2006
Resultat: ”Förväntningarna var att det skulle bli fyra lärorika och utvecklande
veckor, att ha kul, lära mer om företaget, att göra något som företaget har nytta av och att bli klar med projektet i tid. Företagets förväntningar är att vi ska komma i tid, använda skyddsskor, att vi ska sköta oss, visa intresse och bli klara med projektet i tid. Hur ska jag veta vilka förväntningar företaget har på mig?”
Diskuterade du och din handledare förväntningar på APU-perioden?
Resultat: På den frågan svarade majoriteten av eleverna ”Nej”. En mindre
grupp elever svarade ”Ja” och med kommentaren ”vi fick i uppgift av handledaren att skriva in det i dagboken.” ”Introduktionsdagen innebar att vi träffade handledarna, fick en presentation av företaget, en rundvandring och genomgång av säkerhetsregler, vi blev fotograferade till ID-kort, fick information om var kaffemaskinen finns och så fick vi information om projektet och tips på hur vi skulle jobba.”
Analys: Introduktionsdagen har för alla haft ett likartat innehåll där eleverna
träffat sina kontaktpersoner, fått en företagspresentation, en rundvandring och genomgång av säkerhets- och ordningsregler blandat med praktisk information. Detta har eleverna uppfattat som en ren transportsträcka till mer information om sina olika projektarbeten.
Slutsats: Min idé är att eleverna ska mjukstarta in i projektet genom att ta gott
om tid för att tolka och greppa projektet, arbetsformen och den interna arbetsfördelningen i gruppen, innan de rusar iväg för att börja samla information. Den tid på tankearbete de lägger ner i inledningen av projektet kommer de att vinna i slutet då arbetet ska sammanställas.
40
En förutsättning för att detta ska fungera på ett bra sätt är att elever och handledare stämmer av sina förväntningar kring projektet. Det ger dem samtidigt en naturlig möjlighet att lära känna varandra och hitta en fungerande form för dialog som de kan använda genom hela projektet och få kontinuerligt stöd av sina handledare. De elever som inte tidigt diskuterat igenom förväntningarna med sina handledare rusar ju framåt utan att veta om de ens är på rätt väg. Här har handledarna ett stort ansvar så att eleverna kommer rätt i uppgiften redan från början. Att korrigera i efterhand upplever ungdomarna som ett svek från de vuxna.
6.3 Handledarna – APU-platsen
Vilka förväntningar hade du på handledarna under din APU-period?
Beskriv några exempel på bra/positiva situationer mellan dig och handledarna. Beskriv några exempel på situationer där handledarna inte motsvarade dina förväntningar.
APU-gruppen på arbetsplatsen 1999
Resultat: ”De är toppen. De står inte bara över en och har bokat tider och
schemalagt allt, utan vi får själv söka svar på uppgifterna. Men om någon har någon fråga så tar de alltid tid att svara fastän de jobbar.”
Analys: Eleverna upplever att personal och handledarna är snälla, att de tar sig
tid för eleverna och svarar på deras frågor.
APU-gruppen på arbetsplatsen 2006
Resultat: ”Handledarna var bra och hjälpte till och gav feed-back. Men det är
mindre bra att handledarna inte har snackat sig samman om projektet och ger samma svar eftersom vi inte alltid kan fråga samma person och då blir vi skickade vidare.”
Analys: Eleverna uttrycker att de vill ha ett svar när de ställer frågor, oavsett
till vem de vänder sig. Det går förstås fortare än att själv fundera och reflektera i gruppen för att komma fram till en egen lösning som handledarna kan bedöma. Att eleverna inte ”ser igenom” de olika formuleringar som kan komma från de olika handledarna tolkar jag som att de ännu inte lärt känna de olika personligheterna samt att eleverna är måna om att få ett ”rätt” svar i sin iver att lösa uppgifterna bra.
41
APU-klassen på skolan 2006
Resultat: ”Förväntningarna på handledarna är att de ska vara tillmötesgående,
hjälpsamma, hjälpa till när vi kör fast och svara på våra frågor. Vi har inga direkta behov av dem ”We know the drill by now”, men behövde dem för att få veta projektinriktningen. Exempel på bra situation är att de hjälpte alltid till direkt, ett ganska lössläppt företag, vilket ger bättre resultat enligt mig. Lätta att prata med. Alltid tillgängliga. Trevlig ringsignal. Frukost, lunch och eftermiddagsfika träffades vi.” I ett exempel på en situation där handledaren inte svarade upp till förväntningarna tar en elev upp följande: ”Fick kanske ingen 100% beskrivning av projektet, men det är ju en petitess”. En elev tar upp följande: exempel: ”När vi inte fick projektet förklarat för oss. När vi blev runtskickade för att ingen ville hjälpa oss. När en av handledarna inte dök upp på bestämt möte och därefter inte hörde av sig. När jag som tjej inte blev behandlad som killarna och då inte på ett schysst sätt”. En situation som flera elever reagerar negativt på är om handledaren inte kan komma direkt då han blir tillkallad. Eleverna upplever då väntan som lång.
Analys: Överlag ser eleverna sina handledare som intresserade, engagerade och
hjälpsamma. Eleverna arbetar gärna självständigt, men när de kör fast då förväntar de stöd av handledaren. Direkt och utan att vänta. Eleverna ser inte handledaren i hans situation med övriga arbetsuppgifter.
Slutsats: Det tar en viss tid innan eleverna och handledarna lär känna varandra.
Eleverna går visserligen i samma klass, men de har inte arbetat tillsammans tidigare och arbetsuppgiften är helt ny för dem. De måste därför hitta sina roller inom den egna gruppen. De måste de lära känna handledaren och hans sätt att uttrycka sig så att de får ett förtroende för varandra och kan samarbeta. Dessutom är ungdomarna sannolikt på alla arbetsplatserna beroende av många fler än enbart handledarna, för att få all information och klara veckorna på bra sätt. Att luncha eller fika tillsammans är ett utmärkt sätt att umgås. Att ha bestämda tider för avstämning är också ett sätt att stärka dialogen och med små medel hjälpa ungdomarna framåt i sina arbeten. Det kan också eliminera behovet av akuta insatser från handledaren.
42
6.4 Handledarna/Lärarna - skolan
Vilka förväntningar hade du på lärarna under din APU-period?
Beskriv några exempel på bra/positiva situationer mellan dig och lärarna. Beskriv några exempel på situationer där lärarna inte motsvarade dina förväntningar.
APU-gruppen på arbetsplatsen 1999
Resultat: ”Jag tyckte vi hade för lite kunskaper i ämnet (styrteknik) för vi
kunde ju inget när vi kom hit. Därför gick det mycket energi åt att lära sig detta vilket borde varit klart i skolan. Men här på företaget har vi fått bra feed-back genom olika experter i olika ämnen och uppgifter.”
Analys: Eleverna efterlyser mer fakta- och ämneskunskap före sin APU för att
känna sig trygga i sina arbetsuppgifter.
APU-gruppen på arbetsplatsen 2006
Resultat: ”Känner inte att vi behöver lärarna så mycket. Det är mest när det
gäller rapporten och då ger de snabba rättningar. Det är trevligt när de besöker APU-platsen och man får visa upp det man jobbar med. Har man frågor till lärarna så svarar de snabbt.”
Analys: Eleverna känner inget omedelbart behov av närhet till sina lärare.
Lärarna finns till hands och svarar snabbt över datorn (First Class). Eleverna och lärarna är tränade i arbeta tillsammans via sina bärbara datorer, Internet och First Class.
APU-klassen på skolan 2006
Resultat: ”Förväntningarna på lärarna är att de är intresserade av företaget och
projektet, ger tips och stödjer oss. Hjälper till om det behövs. Bra situationer är när de ger tips till rapportskrivandet och vad vi ska tänka på när vi skriver en manual. Lärarna finns till hands när vi kör fast. Vi har fått snabb feed-back på våra rapporter. Det är bra när lärarna kommer ut på företagen och besöker oss. Men vi kan inte släppa våra arbetsuppgifter och därför är det bra om lärarna och vi bestämmer en tid för möte då de kan komma. Har inte haft kontakt med lärarna. Det känns inte bra när lärarna kommer ut till företaget och pratar mer om vad vi ska göra i ämnet när vi kommer tillbaka till skolan, än om hur det går i projektet och hur det är på företaget.”
43
Analys: Eleverna har inte haft mycket kontakt med lärarna under APU-
perioden. De vet att lärarna finns till hands när eleverna kör fast och då tar de kontakt direkt. Eleverna upplever det mycket positivt att de får en snabb återkoppling på sina rapportskrivningar. Det är också positivt när lärarna besöker eleverna ute på företagen. Men det upplevs negativt om lärarna lägger mer kraft på att prata om vad som ska hända när eleverna är tillbaka i skolan, istället för att visa intresse för det pågående projektarbetet.
Slutsats: Eleverna ser inte att de har tillgång till lärarna fysiskt under APU-
perioden. De förhåller sig till lärarna som lärare i skolan. De kommunicerar med lärarna via datorn, skickar in uppgifter och får tillbaka kommentarer. När de är på APU vänder de sig till handledarna. Då gäller det frågor kring projektarbetet och specialkunskaper om företaget. Här är det bra om dialogen mellan lärare och handledare är tät så att det inte blir en lucka mellan de vuxna som ska underlätta lärprocessen för eleverna. Det kan behövas stöd från lärarna till handledarna om hur eleverna tänker och jobbar eller vilka moment i de olika ämnena man gått igenom i skolan. Eleverna är stolta och vill gärna klara sina uppgifter på egen hand. De söker inte kontakt med lärarna förrän det finns en konkret fråga. Samtidigt saknar de sina lärare om de inte hör av sig till eleverna. De lärare som kommer ut på arbetsplatserna får ofta ta del av nya erfarenheter kring ungdomarnas kunskapsbildning. Därför ser eleverna gärna att fler lärare kommer ut under APU-perioden, gärna de lärare som är direkt berörda av de ämnen eleverna arbetar med.
6.5 APU-uppgifterna
Beskriv din APU-uppgift.
På vilket sätt kunde du knyta arbetet i skolan till APU-uppgiften? Vad tyckte du om nivån på uppgiften? Lätt? Svår?
Vad tyckte du om tiden för att lösa uppgiften? För kort? Tillräcklig? På vilket sätt fick du stöd i att disponera APU-tiden för att bli klar med uppgiften?
På vilket sätt redovisade du resultatet av APU-uppgiften? På vilket sätt fick du feed-back (återkoppling) på ditt arbete? Av vem fick du feed-back?
44
APU-gruppen på arbetsplatsen 1999
Resultat: ”Vi tyckte uppgifterna var lagom svåra. Kanske var en av
uppgifterna (kvalitet och miljö) lite liten, men å andra sidan hade vi redovisning den här veckan så mycket tid gick åt till den. Vi hade mycket tid på oss som vi disponerade olika inom gruppen. Vi tycker att gruppen som helhet lyckats bra med uppgiften. Redovisningen blev också bra. Vi skrev rapporten under den avsatta veckan då vi hade mest tid och sedan tittade vi på den praktiska delen och hur vi kunde göra en PowerPoint presentation.”
Analys: Greppade uppgifterna men utvidgade dem inte. Istället styrde man
över den fria tiden till att förbereda en bra rapport och redovisning.
APU-gruppen på arbetsplatsen 2006
Resultat: ”Uppgifterna var toppen. Att få en uppgift är toppen, då lägger man
allt krut på den och kan koncentrera sig. Uppgiften kändes lagom svår. Tiden var också bra. Det hade känts bra om vi hade haft en vecka till på oss för att få till det där sista, då hade vi också kunna finputsa rapporten. Samarbetet i gruppen fungerade ganska bra, men det var lite dåligt i början innan vi kommit in i vad vi skulle göra. Vi hade gott om tid, ändå blev det lite stressigt i slutet. Men så blir det nog ofta. Redovisningen både muntligt och skriftligt, blev rätt bra och det är lärarna noga med.”
Analys: Uppgiften var lagom svår och lagom omfattande, ändå blev det
stressigt inför redovisningen. Samarbetet i gruppen fungerade, men det tog tid i början av projektet att hitta formerna och arbetsfördelningen.
APU-klassen på skolan 2006
Resultat: ”Vi skulle ta fram en manual, för nyanställda, till en maskinlinje. Vi
skulle göra en driftinstruktion till en maskinlinje. Vi skulle förbättra informationsflödet. Vi skulle göra ett dokument för att sammanställa information mellan marknad och montering så att ingen information tappades bort. Vi skulle komma på tre lösningar på orderhanteringen, dokumentera allt som rör ventilationssystemet och föreslå lösningar på det nuvarande material- stället. Vi skulle göra en fördjupad analys av riskobservationer. Undersöka varför glasen kastas, mellan skärning och ugn, och ge exempel på hur man kan registrera orsakerna. Vi skulle logga alla stopp som inte registreras i produktionsdatasystemet, sammanställa data i en paretoanalys och räkna på taken. Ta reda på flaskhalsar i produktionen och föreslå lösningar, som ger AHA-upplevelser, för att eliminera dem. Vi kunde knyta uppgiften till det vi läst i skolan om förebyggande underhåll, produktionsprocess, flaskhalsar, svenska språket till manualen och lite om intervjuer. Uppgifterna var lagom svåra, inte för lätta. Det var ganska svårt att komma på hur man skulle gå åt projektet. Vi hjälptes åt i gruppen. Tiden var tillräcklig, vi fick ingen hjälp att disponera tiden för att bli klara. Vi fick inget stöd från företaget, de var inte intresserade. De två första veckorna satte vi oss in i arbetsgången, sedan kunde vi arbeta fritt i de två senare veckorna vilket var effektivt. ”
45
”Vi gjorde ett Gantschema som hjälpte oss mycket. Vi gjorde redovisning, inlämning, rapport och CD-skiva och fick frågor av de som var med vid presentationen, personal från företaget, handledare och företagsledning. Vi fick feed-back av handledare och lärare genom samtal och diskussioner.” En elev svarade: ”Vi fick ingen feed-back. Handledaren kommer väl att få rapporten.”
Analys: Här ser jag hur svaren från eleverna spretar iväg. Dels har de varit på
olika företag och dels har de haft olika uppgifter att lösa. Fokus i analysen av svaren ligger därför inte på innehållet i projektarbeten utan på elevernas känslor och reaktioner. Eleverna greppar uppgifterna. Svårigheterna ligger i att hitta sina roller i gruppen, att enas om arbetsplan och tidschema för att bli klara med arbetet i tid. Här behöver eleverna mer eller mindre stöd för att komma igång. Några upplever att de inte fått det stöd de behöver. Några har uppenbarligen inte sökt stöd, utan jobbat utifrån den information och de kunskaper de tycker sig besitta. Andra har under hela arbetet haft dialog och diskussioner med handledare och lärare. Detta avspeglar sig tydligt i hur eleverna upplever att de uppmärksammas med sina arbeten.
Slutsats: En av eleverna har uttryckt att företaget inte bryr sig om eleverna
eller deras arbete. Detta tolkar jag som brister i dialogen. Vad som ligger bakom kommentaren kan jag bara spekulera kring. Det kan vara en olämplig handledare, men då bör det finnas andra kontaktpersoner som eleverna kan vända sig till. Detsamma gäller om personkemin inte stämmer. Det kan vara en specifik händelse eller situation som bidragit till att eleven upplever avståndet till företaget. Oavsett vilket så måste handledaren vara mottaglig för den här typen av negativa vibrationer och agera direkt. Kommer inte eleven själv till handledaren för att stämma av sitt arbete, då måste handledaren ta kontakt och fånga upp eleven i en dialog. Så tidigt som möjligt så att inte den negativa situationen permanentas. I annat fall finns stor risk att eleven får en onyanserad och oemotsagt negativ bild av arbetsplatsen och företaget. Att vara handledare ställer krav på både engagemang och tid. Men det behöver inte vara under konstlade former. En gemensam fika eller fruktstund kan ofta ge en mycket god utdelning såväl i kringsnack som i ren problemlösning.
46
6.6 Arbetsplatsen
Hur var mottagande på arbetsplatsen?
Kände personalen till att ni skulle komma och varför? Fick ni hjälp av personalen om ni ställde frågor?
APU-gruppen på arbetsplatsen 1999
Resultat: ”Arbetsmiljön var det inget fel på . Det kändes skönt att alla i
företaget hälsade och visste vem man var och att man var där för ett seriöst projekt. Vi hade tillräckligt med tid och kunde ofta vara ute i produktionen för att kolla hur det funkade. Två gånger varje dag var det samordnarmöte i det