I följande kapitel kommer en diskussion om vad som framkommit i undersökningens analys, i relation till syfte och frågeställningarna, att föras. Diskussionen kommer att underbyggas av de tidigare redovisade forskningsartiklarna. Därefter följer en teoridiskussion, metoddiskussion, vad uppsatsen har för betydelse för kommande yrkesroll samt förslag på vidare forskning.
8.1. Resultatdiskussion
Det finns många möjligheter till kompetensutveckling på Arbetsförmedlingen. Informanterna berättar att Arbetsförmedlingen är en arbetsplats där man hjälps åt och samarbetar med sina kollegor. Ellström och Kock (2008, 5-6) menar att när arbetsplatsen uppmanar till utveckling bidrar även detta till den anställdes självutveckling och välmående. Samtidigt som informanterna berättar att de trivs och har god samverkan med sina kollegor, säger de även att arbetsbelastningen är hög och att tiden i många fall inte räcker till. Enligt Ellström och Kock (2008, 16) krävs ett tillåtande klimat på arbetsplatsen för att få ut så mycket positiva effekter som möjligt av kompetensutveckling. Med ett tillåtande klimat menar författarna bland annat att det finns en tidsaspekt som rymmer både utbildning och reflektion för deltagarna samt ett engagemang för kompetensutveckling från ledningen. Därför blir effekten av kompetensutvecklingen komplex då informanterna å ena sidan berättar att Arbetsförmedlingen erbjuder kompetensutveckling, å andra sidan finns inte tid. Med andra ord finns det möjligheter till kompetensutveckling för arbetsförmedlarna, men risk för att inte få ut det som förväntas av den.
Arbetsförmedlarna har stor nytta av kunskaper om utbildning, yrken och arbetsmarknad i mötet med den arbetssökande. Förutom kunskap påverkas även arbetsförmedlaren av tidigare livserfarenheter, vilka kan vara både möjliggörande och begränsande. Hoggett, Mayo och Miller (2006, 776) menar att individens
livserfarenheter ligger i grunden när ny kunskap förvärvas. Samtidigt behöver arbetsförmedlaren vara uppmärksam i sitt arbete på de lagar och regler som Arbetsförmedlingen styrs av och kan inte låta egna värderingar styra. Nord (2017) påpekar att lagar och regler i vissa fall kan verka restriktiva i arbetsförmedlarens yrkesutövning.
I analysen framkommer det att kompetens och kunskap om utbildning, yrken och arbetsmarknad är en fördel i arbetet med matchning. Det är en fördel för både arbetsförmedlaren och den arbetssökande då arbetsförmedlaren kan se fler möjligheter och vägar för den arbetssökande. I Nords (2017, 33) undersökning framkommer det att arbetsförmedlare ser sig själva som en slags dörröppnare för de som är arbetssökande. Nord (2017, 33) menar att arbetsförmedlarna i hennes undersökning, uttrycker sig om att matchningsarbetet handlar om ett förtroende mellan den arbetssökande och arbetsförmedlaren. Ett förtroende som grundar sig i att den arbetssökande ska känna att arbetsförmedlaren har kunskaper som kan hjälpa dem i arbetssökarprocessen.
Det som framkommer i undersökningens analys är att Förnyelseresans mål med att göra Arbetsförmedlingen till en mer digitaliserad verksamhet, har minskat det personliga mötet mellan arbetssökande och arbetsförmedlare. Tidigare gjordes inskrivningen av den arbetssökande tillsammans med en arbetsförmedlare vid det första mötet. Då arbetsförmedlaren inte gör inskrivningen finns det risk för att den arbetssökandes profil inte blir korrekt. Den arbetssökandes digitala profil är väsentlig för att arbetsförmedlaren ska kunna göra en optimal matchning. Chala, Harrison och Fathi (2017) stärker detta i sin artikel då de menar att risken med att utföra matchning av arbetssökande digitalt, är att den inte blir optimal. Det är i det personliga mötet som arbetsförmedlaren kartlägger den arbetssökande och genom kartläggningen tas den arbetssökandes styrkor, svagheter och egenskaper fram. Chala, Harrison och Fathi (2017) menar att den arbetssökandes kompetenser bör vara noga specificerade för en lyckad matchning.
I Nords (2017, 32) artikel framkommer det att arbetsförmedlarna upplever att de har gått från en aktör till en administratör i sin yrkesroll. Förr lades mer tid till att skapa sociala kontakter med både arbetssökande och arbetsgivare, men idag läggs mer tid till användningen av digitala verktyg och administration. De nya digitala kanalerna som införts i och med Förnyelseresan, är till för att den arbetssökande ska skriva in sig själva på Arbetsförmedlingen, samt skapa en egen profil. Hansen, Lundberg och Syltevik
(2018, 69-70) menar dock i sin artikel att användare av de digitala verktygen likväl behöver någon form av stöd som kräver personlig assistans från arbetsförmedlarna.
8.2. Teoridiskussion
En av de teorier som valts ut till undersökningens analys är Theory of work adjustments (Dawis, England och Lofqvist, 1964). Teorin har ur ett individperspektiv förklarat vad det är som gör att arbetsförmedlarna känner tillfredsställelse i sitt arbete och vad denna tillfredsställelse i sin tur bidrar till gällande arbetsförmedlarnas utveckling i sin yrkesroll. Teorin upplevdes som något snäv i användandet och skulle kunna kompletteras med en teori med större fokus på vilka faktorer som bidrar till kompetensutveckling på arbetsplatsen. Ett exempel är sociokulturell teori. Paulsson och Rohdin (2011) skriver att en sociokulturell teori förklarar individens handlingar och sambandet med kontexten denne verkar i. Sociokulturell teori skulle kunna användas genom att förklara hur arbetsförmedlarna påverkas av Arbetsförmedlingen som arbetsplats och hur detta i sin tur påverkar hur arbetsförmedlarna ser på sina möjligheter till kompetensutveckling. En sociokulturell teori hade kunnat ge en djupare analys av vilka faktorer som påverkar arbetsförmedlaren i dennes kompetensutveckling därför skulle det vara ett bra komplement i denna undersökning.
Den andra teorin, Parsons (1909) Trait and factor theory, har använts för att beskriva arbetsförmedlarens arbete med matchning. Teorin har även tagit upp relevansen av det personliga mötet kontra de digitala kontaktvägarna.
Det valda teoretiska begreppet handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes 1997) har använts för att förklara vad kompetensutvecklingen kan bidra med för arbetsförmedlaren i arbetet med matchning. Begreppet är egentligen individuellt men i denna undersökning har det använts för att förklara hur arbetsförmedlarens kunskaper inom utbildning, yrken och arbetsmarknad kan ha för betydelse i mötet med den arbetssökande.
8.3. Metoddiskussion
Eftersom syftet med undersökningen var att få en djupare förståelse för arbetsförmedlarnas arbete med matchning, vad kompetensutveckling kan bidra med i matchningsarbetet och hur matchningen har påverkats av Förnyelseresan, var en kvalitativ metod adekvat. Det är som Larsen (2009, 22) skriver, att en kvalitativ metod är lämpligast när syftet är att undersöka den mjuka datan vilket bidrar till att det inte går att generalisera resultatet. En kvantitativ metod hade varit lämpligt om syfte och frågeställningar varit vinklade åt ett mer generaliserande håll.
Som tidigare nämnts behöver undersökningen uppnå en hög validitet och reliabilitet, för att bli trovärdig (Larsen 2009, 40-41). En hög validitet nås genom att vid intervjuerna ställa, för frågeställningarna, relevanta frågor. Då mycket användbar empiri framkom, ansågs det att en hög validitet uppnåddes. Vid intervjuerna hade informanterna möjlighet att lägga till frågor och svar som de upplevde hade missats. Hade en striktare intervjuguide använts, där informanterna inte haft möjlighet att lägga till svar, hade viktig empiri missats. Detta hade gett en lägre validitet. Vad gäller reliabiliteten i en kvalitativ undersökning, kan det vara svårt att uppnå, enligt Larsen (2009, 81). Om intervjuerna genomförts på en annan plats eller tid, hade informanterna eventuellt gett andra svar. Även interaktionen mellan intervjuare och informant kan påverka informantens svar. Med medvetenhet om dessa faktorer har noggrannheten i efterarbetet av intervjuerna varit viktig, så att svaren inte blandats ihop.
Då slutsatsen baseras på vad som framkommit i intervjuerna hade resultatet blivit annorlunda om andra informanter hade deltagit. Under författandet av undersökningen har reflektion kring valet av informanter gjorts. Hade undersökningen genomförts utifrån den första idén om att bara intervjua informanter som arbetar med nyinskrivna arbetssökande innan ett åtgärdsprogram, hade resultatet sett annorlunda ut. Fördelen med att informanterna arbetar inom olika områden på Arbetsförmedlingen, har bidragit till en bredare och djupare kunskap om arbetsförmedlarnas tankar utifrån deras arbetsuppgifter. Informanterna som deltagit i undersökningen har inte varit nyanställda på Arbetsförmedlingen. I och med detta kan de vara partiska då Arbetsförmedlingen (2018d) själva är positiva till Förnyelseresan trots att Statskontorets (2016) granskning visar på brister. Det kan upplevas som att informanterna färgas av Arbetsförmedlingen och inte ärligt vågar berätta vad de tycker och känner. Arbetsförmedlingens
framställning av sig som myndighet, kan ha influerat informanterna i deras intervjusvar. Detta i sin tur kan påverka reliabiliteten i denna undersökning.
8.4. Uppsatsens betydelse för kommande yrkesroll
I den kommande yrkesrollen som studie- och yrkesvägledare kommer vi att möta människor som står inför ett studie- eller karriärval. Vi kommer möta människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, eller är mitt i den. Arbetsförmedlingen är den myndighet i Sverige som har i uppgift att främja och stödja individer i att finna arbete och fungera som en slags vägledare för dessa. I vår kommande yrkesroll finns stora möjligheter till att vi har någon form av samarbete med Arbetsförmedlingen, antingen direkt eller indirekt. Därför anser vi att valet av ämnesområde är högst relevant för studie- och yrkesvägledare, då Arbetsförmedlingen verkar inom en jämbördig kontext.
8.5. Förslag på vidare forskning
Vidare ses det intressant att se undersökningens syfte och frågeställningar ur de arbetssökandes perspektiv för att ta reda på hur de upplever digitaliseringen och arbetsförmedlarnas kompetens i relation till matchning.