8.1 Synen på mobbning och motverkande av mobbning
Respondenterna från skolor i både utsatta områden och icke utsatta områden var överens om att mobbning kan beskrivas som kränkande behandling vilken sker under upprepade tillfällen. Denna samstämmighet bland respondenterna stämmer inte överens med Forsmans (2003, s. 257) slutsatser, det vill säga att begreppet mobbning beskrivs på ett heterogent, otydligt, vis. Majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden menade att en otillåtande miljö var en starkt bidragande orsak till att mobbningsbeteenden förekommer bland elever, vilket kan härledas till det socialkonstruktionistiska perspektivet (Frånberg & Wrethander, 2011, s. 11). I motsats till det svarade majoriteten av respondenterna från skolor i utsatta områden att orsaken till mobbning ofta kan härledas till en osäkerhet hos mobbaren och att denna osäkerhet ofta beror på mobbarens personlighetsdrag och självkänsla. Detta resonemang kan anses stämma överens med det individpsykologiska perspektivet (ibid.). På frågan om man kan definiera mobbare och den utsatta har majoriteten av respondenterna en syn vilken överensstämmer med det socialkonstruktionistiska perspektivet (ibid.). Detta då de vanligaste svaren kretsade dels kring möjliga negativa livsförhållanden vilket kan kopplas till miljöns påverkan, dels att vem som helst ansågs kunna vara mobbare och utsatt, vilket går helt emot Olweus (1991) individualpsykologiska perspektiv där dessa individer i stället anses besitta specifika karaktärsdrag. Respondenternas svar tycks antyda att respondenterna från skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än de från skolor i icke utsatta områden, där flera beskrev att de inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den. Detta kan kopplas till Forsmans (2003, s. 230) studie om att skolan inte visar något stort intresse för att dra nytta av det antimobbningsplaner har att erbjuda.
När det gäller hur ofta handlingsplanerna uppdateras och implementeras hänvisade majoriteten av alla respondenter (diagram 1.12) till att en specifik vuxengrupp på deras skolor har ansvaret att utforma och implementera handlingsplanen. En sådan lösning tolkas här bidra till att personalen, bortsett från de i de specifika grupperna, distanseras från handlingsplanens innehåll och implementering. Det kan kopplas till Larsson (2019, s. 63) där hen i stället menar att bäst antimobbningsarbete uppnås genom att ett åtgärdsprogram mot mobbning implementeras och att arbetet med handlingsplanens antimobbningsmodell måste ske på ett systematiskt sätt (ibid., ss. 68-70). Vid tolkandet av hur handlingsplanen implementeras och utformas svarar respondenter i utsatta områden genom att hänvisa till specifika vuxengrupper, klassträffar och enkätundersökningar över otrygga platser, vilket ligger till grund för handlingsplanens utformning och implementering. Skolor i utsatta områden arbetar systematiskt och implementerar handlingsplanen efter skolans behov vilket kan kopplas till Larssons (ibid., s. 63) resonemang om att när skolor anpassar åtgärdsmodellen efter skolans behov, leder det till positiva effekter på skolmiljö, lärarna och eleverna. Majoriteten av respondenter från skolor i icke utsatta områden
svarade annorlunda, där en förklarade att hen inte har en handlingsplan på sin skola och två andra att de inte är insatta i sina skolors handlingsplaner. Svaren från respondenter från skolor i icke utsatta områden kan kopplas till Forsmans (2003) studie där skolpolitiker, skolpersonal och blivande lärare anses behöva lära sig mer om mekanismerna bakom mobbning och handlingsplaner.
Vid beskrivande av de specifika aspekterna av handlingsplanerna, nämligen det främjande, förebyggande samt det åtgärdande arbetet, skilde sig svaren mellan respondenter från skolor i utsatta och icke utsatta områden åt gällande beskrivandet av det främjande arbetet. Majoriteten av respondenterna från skolor i utsatta områden beskrev värdegrunden som central i det främjande arbetet medan resterande respondenterna beskrev olika typer av relationsfrämjande samt trygghetsskapande aspekter. Förutom det överensstämmer respondenternas svar till hög grad gällande de specifika aspekterna av arbetet med handlingsplanerna. Dessa nämnda aspekter tolkas här grundade i en positiv elevsyn där nära lärar-elevrelationer är tänkta att främja ett positivt skolklimat samt minska mobbning. Majoriteten av respondenterna arbetandes på skolor i utsatta områden svarade även på olika vis att det var genom deras uppmärksamhet på exempelvis elevernas rörelsemönster och bättre relationer med eleverna, som de fick vetskap om att mobbning förekom på deras skolor. Det överensstämmer med Larssons (2019, s. 53) resultat vilket visade att skolor med en väl anpassad handlingsplan även utvecklade mer positiv och medveten syn på mobbning.
Det stämmer dock inte överens med Erikssons m.fl. (2002, s. 12) då de i motsats till denna studies resultat, beskriver att lärare ofta har dålig kännedom om sin skolas mobbningssituation. Gällande det förebyggande arbetet menar majoriteten av lärarna att konsekvenser för mobbaren är viktigt, där flera beskriver olika typer av åtgärdsplaner. Majoriteten beskriver även att det finns specifika antimobbningsgrupper på deras skolor och att samtal med eleverna och klasserna i syfte att förebygga mobbning anses viktigt. Respondenterna från utsatta områden tycks vara mer insatta i arbetet med sina skolors handlingsplaner och besitta kunskap om fler metoder kring implementeringsarbetet i förhållande till respondenter från icke utsatta områden.
8.2 Utmärkande skillnader
Av resultatet att döma är det ingen markant skillnad mellan svaren från respondenter arbetandes i skolor i utsatta områden jämfört med de arbetandes i skolor i icke utsatta områden. Det som kan sägas är att respondenterna arbetandes på skolor i utsatta områden tycktes vara mer insatta i sina skolors handlingsplaner samt besitta fler metoder gällande antimobbningsarbetet, än respondenter från skolor i icke utsatta områden. Vid beskrivandet av mobbningens orsaker tycktes respondenter från utsatta områden i hög grad besitta ett individualpsykologiskt perspektiv medan respondenter från icke utsatta områden snarare beskrev orsaker utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.
Respondenterna skiljer sig även åt gällande beskrivandet av de vanligaste formerna av mobbning de upptäckt i sina skolor. Respondenter från icke utsatta områden beskrev olika typer av indirekt mobbning som den vanligaste, medan respondenter från utsatta områden beskrev olika typer av direkt mobbning som den vanligaste.
Referenslista
Tryckt litteratur
Agevall, O. (2007). Mobbning, interaktion och meningsproduktion: Lokala kulturer, individuella trakasserier och kategoriell uteslutning. I M. Carleheden, R. Lidskog & C. Roman (red), Social interaktion: förutsättningar och former. (s. 165) Malmö: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Stockholm.
Ellmin, R. (2014). Att förebygga mobbning i skolan. Liber AB: Stockholm.
Eriksson, B., Lindberg, O., Flygare, E. & Daneback, K. (2002). Skolan - en arena för mobbning.
Lenanders grafiska AB: Kalmar.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (4., [rev.] uppl. ed.). Norstedts juridik.
Forsman, A. (2003). Skolans texter mot mobbning, reella styrdokument eller hyllvärmare?.
Universitetstryckeriet: Luleå.
Frånberg, G. & Wrethander, M. (2011). Mobbning - en social konstruktion?. Studentlitteratur AB:
Lund.
Höistad, G. (2006). Mobbning och människovärde. Elanders Infologistics Väst AB: Mölnlycke.
Kvale, S., Brinkmann, S. & Torhell, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl. ed.).
Studentlitteratur: Lund.
Olweus, D. (1991). Mobbning i skolan - vad vi vet och vad vi kan göra. Liber AB, Stockholm.
Olweus, D. (2008). Mobbning i skolan - vad vi vet och vad vi kan göra. Liber AB, Stockholm.
Olweus, D. (2018). Olweusprogrammet mot mobbning och antisocialt beteende. ISBN 978-91-7773-554-0 Eboksproduktion Publit.
Panelius, O. & Steinby, T. (1970). Svenska modeord. Lund: Gleerup.
Skollagen 2010:800. (2019). Med lagen om införande av skollagen (2010:801). Norstedt Juridik AB:
Stockholm.
Skolverket. (2009). På tal om mobbning - och det som görs. Skolverket: Stockholm.
Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. DanagårdLitho AB: Stockholm.
Skolverket (2011a). Vad fungerar - Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. DanagårdLitho AB:
Stockholm.
Skolverket (2019b). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda - hur skolan kan arbeta mot diskriminering och kränkande behandling. Elanders Sverige: Stockholm.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Internetkällor
Allmänna motioner. (2021). Hämtad:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/uttag/allmanna-motionstiden 2020_H8D1AMT/html#totop (2021-04-12).
Larsson, P. (2019). Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext. Hämtad:
https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/171447/larsson_paula.pdf?sequence=1&isAll owed=y (2021-04-01).
Skollagen. (1985:1100). Hämtad: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-19851100_sfs-1985-1100 (2021-04-12) Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019.
Stockholm: Skolverket. Hämtad:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 (2021-04-21).
Svenska Dagbladet. (2019). Mobbningen ökar – förebyggande arbete krävs. Hämtad:
https://www.svd.se/mobbning-och-ohalsa-okar-i-skolan (2021-04-06).
Underrättelseenheten. (2019). Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden. Diarienr A309.000/2018. Hämtad:
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2019/juni/positiva-trender-i-manga-utsatta-omraden/
(2021-04-21).