Motverkande av mobbning

7.2.1 Skolans plan för antimobbningsarbetet

Diagram 1.8. Respondenternas skolors planer för antimobbningsarbete.

Respondenternas svar skilde sig tydligt åt gällande förekomsten av antimobbningsprogram på skolorna de arbetar på. En majoritet, tre av fyra, respondenter från skolor i utsatta områden svarade att deras skolor har antimobbningsprogram eller liknande medan en majoritet av respondenterna från skolor i icke utsatta områden svarade att deras skolor inte har antimobbningsprogram. Det mest förekommande inslaget i antimobbningsarbetet tycks av svaren att döma vara förekomsten av en speciell grupp på skolan med huvudansvar för mobbningsfrågor och liknande. Hälften av respondenterna svarade att deras skolor har en sådan grupp, varav två arbetar på skolor i utsatta områden och två på skolor i icke utsatta områden. Olweus (1991, ss. 58-59) menar att det krävs konstant beredskap eftersom mobbning kan uppstå när som helst och att det därför är passande att ha grupper ur personalen vilka håller engagemanget för arbetet mot mobbning vid liv. Ett annat eventuellt anmärkningsvärt resultat är att hälften av respondenterna från skolor i icke utsatta områden, två av fyra, svarade att upprättandet av anmälningar är en del i detta arbete, medan ingen av respondenterna från skolor i utsatta områden nämnde det.

Det är så att vi har ju skyldighet att så fort vi upptäcker eller någon som upplever sig mobbad att skriva anmälningar eller incidentrapport och lämna in den till rektorn och därefter så är det rektorn med elevhälsoteamet som går vidare[...] (Respondent icke utsatt område)

7.2.2 Främjande av ett positivt skolklimat

Diagram 1.9. Respondenternas skolors främjande av ett positivt skolklimat.

Respondenternas svar skilde sig åt gällande nämnandet av värdegrundsarbetet och typen av område de arbetar i. Majoriteten, tre av fyra, av respondenterna från skolor i utsatta områden svarade att värdegrundsarbetet är en väsentlig del i det främjande arbetet, medan endast en av respondenterna från skolor i icke utsatta områden svarade detsamma. Tre av respondenterna nämnde förekomsten av specifika aktivitetsdagar där en menade att värdegrunden användes som bas, en annan att specifika idrottsdagar ökar elevernas känsla av gemenskap och samhörighet och en tredje att dessa dagar stärker banden mellan eleverna. Enligt Olweus (1991, s. 71) är gemensamma aktiviteter elever emellan viktiga då de kan leda till att eleverna skapar en vi-känsla och bättre förhållande till varandra i det stora hela. Tre respondenter svarade att blandandet av elever från olika klasser i mindre grupper, vilka sedan får arbeta med samarbetsövningar, har positiv effekt på skolklimatet. Dessa innefattade två respondenter från skolor i icke utsatta områden och en ifrån en skola i ett utsatt område. Olweus (ibid., s. 68) nämner att denna typ av inlärning genom samarbete kan ha väldigt positiv effekt dels på elevernas inlärning, dels på deras prestationer men det kan även leda till att elevernas acceptans mot övriga i arbetsgruppen ökar och att de kan utveckla ett stödjande och hjälpsamt beteendemönster. En anmärkningsvärd skillnad mellan respondenter från skolor i icke utsatta områden och de från skolor i utsatta områden, var att hälften av respondenterna från skolor i icke utsatta områden, två av fyra, svarade att faddersystem användes och var fördelaktigt medan ingen av respondenterna från skolor i utsatta områden nämnde det. Förutom dessa nämnda resultat svarade enskilda respondenter att relationsbyggande, rastaktiviteter samt rastvakter var faktorer vilka främjade ett positivt skolklimat. Även dessa kan anses överensstämma med vad Olweus (1991, s. 71) benämner som gemensamma positiva aktiviteter, vilka kan bidra till bättre relationer eleverna emellan.

Vi jobbar väldigt mycket med det här värdegrundsdelen i läroplanen. Vi försöker ha specifika dagar. Vi här på mellanstadiet försöker ha [...] en dag för bara programmering och då blandar vi klasserna fyra till sex i färggrupper, så vi har några från fyran, några från femman, några sexan i samma grupp. Och så de lär känna varandra, man får nya kompisar (Respondent utsatt område)

7.2.3 Förebyggande arbete mot mobbning

Diagram 1.10. Respondenternas skolors förebyggande arbete.

Majoriteten av respondenternas svar innefattade beskrivningar vilka kretsar kring konsekvenser för mobbaren vid förekomsten av mobbning. Det som togs upp var konsekvensmatris, åtgärdstrappa samt konsekvenstrappa och dessa beskrevs bestå av olika nivåer av åtgärder vilka, om mobbningen inte upphörde, stegrades. Dessa respondenter var även tydliga med att mobbaren behöver inse allvaret i situationen. En respondent beskrev att rektorns inblandning kan hjälpa till att skicka en allvarlig signal till mobbaren om att dennes beteende är oacceptabelt. Detta är i linje med Olweus (1991, s. 75) tankar om åtgärder gentemot mobbaren. Skolan måste enligt honom vara tydlig med att beteendet inte accepteras och att åtgärder, eller konsekvenser, kommer att trappas upp om beteendet fortsätter. Majoriteten av respondenterna beskrev även samtal och diskussioner med sina elever i helklass som ett bra sätt att förebygga mobbning. I dessa samtal fördes då diskussioner om hur man bör agera, om värdegrundsaspekter och vett och etikett. Olweus (ibid., s. 62) menar att detta arbete är viktigt för att motverka mobbning och att klassen bör involveras i utformandet av regler mot mobbning. Två respondenter, en från en skola i ett utsatt område och en från en skola i ett icke utsatt område tog upp klassrumsplatserna som en aspekt i detta arbete och att läraren bör bestämma dessa och eventuellt byta elevernas platser med jämna mellanrum. En respondent från en skola i ett icke utsatt område beskrev även sitt belöningssystem med stjärnor som en metod vilken ansågs fungera bra gällande elevernas beteende gentemot varandra. Detta tycks överensstämma med Olweus (ibid., s. 65) då han nämner att positiv uppmärksamhet från läraren är viktigt för att påverka en elevs beteende. Beträffande skillnaden mellan respondenter från utsatta och icke utsatta områden var antalet respondenter vilka beskrev konsekvenser högre bland

respondenter från skolor i icke utsatta områden än de från skolor i utsatta områden. Motsatsen gällde beskrivningen av samtal i klassrummet, vilket endast beskrevs av två respondenter från skolor i utsatta områden men av tre respondenter från skolor i icke utsatta områden.

Vi har konsekvensmatriser att om man får en tillsägelse och sedan funkar det inte så blir det hemringning fortsätter problemet att uppstå blir det samtal med rektorn (Respondent icke utsatt område)

7.2.4 Åtgärdande av mobbning

Diagram 1.11. Respondenternas skolors åtgärdande arbete.

Alla respondenterna från skolor i både utsatta samt icke utsatta områden var överens om att åtgärdsarbetet mot mobbning bör inkludera att kontakta de involverades vårdnadshavare, samt att föra samtal med de involverade. Olweus (1991, ss. 75-80) nämner att när man får vetskap om en mobbningssituation är det skolans ansvar att ta tag i problemet och informera de involverade elevernas vårdnadshavare. Han menar även att det är viktigt att inleda ett samtal med de involverade för att så snabbt så möjligt få stopp på mobbningssituationen (ibid). Två respondenter från skolor i utsatta områden och en respondent från en skola i ett icke utsatt område nämnde att det görs en anmälan när en mobbningssituation uppstår. En respondent från en skola i ett icke utsatt område nämnde att hen utgår från värdegrundsplanen för att åtgärda mobbning samt att hen arbetar mot mobbning genom konfliktlösning. Två respondenter från vardera område berättade att de kopplar in elevhälsoteamet för att åtgärda mobbning. I elevhälsoteamet ingår kurator, elevkoordinator och en representant från varje årskurs och där berättar kuratorn och elevkoordinator om handlingsplanen samt åtgärder för situationen. Vidare påpekar en respondent från vardera område att deras skolor använder en trygghetsgrupp för att åtgärda mobbning. Skolans trygghetsgrupp har till uppdrag att arbeta för trygghet och trivsel, genom elevnära samarbete med elevråd, klassmöten och så vidare. Trygghetsgruppen består av representanter från fritidshemmet, lärare i låg- och

mellanstadiet, elevhälsoteamet och skolledningen. Två respondenter från skolor i utsatta områden och en respondent från en skola i ett icke utsatt område berättade att samtal med skolans rektor är en av åtgärderna som utförs mot mobbning. En respondent från vardera område nämnde åtgärdstrappan i arbetet med mobbningssituationer. Avslutningsvis utmärkte sig en respondent från en skola i ett utsatt område från övriga respondenter då hen beskrev att mobbaren kan få byta skola. Alla åtgärder i diagram 1.11 är enligt Olweus (ibid., ss. 48-49) åtgärder vilka är effektiva mot mobbning.

7.2.5 Arbete och implementering av handlingsplan

Diagram 1.12. Respondenternas skolors arbete kring handlingsplanen och dess implementering.

Resultatet från diagram 1.12 visar att majoriteten av respondenterna från skolor i både utsatta och icke utsatta områden svarade att deras skolor använder en specifik vuxengrupp med ansvar över skolans handlingsplan. Detta arbete inkluderar att ta upp olika situationer och eventuella frågor som behöver förnyas, förbättras och så vidare. Tre av respondenterna från skolor från utsatta områden och en respondent från en skola i ett icke utsatt område berättade att de har olika personalträffar under studiedagar. Under personalträffarna beskrivs personalen diskutera olika problemlösningar och punkter kring mobbningsarbetet. Två respondenter från skolor i utsatta områden berättade att de har olika klassträffar med sina elever där de involverar eleverna och lyfter upp elevernas åsikter. Frågan förs vidare till vuxengruppen och eventuellt skapas nya regler. Vidare berättade två respondenter från skolor i utsatta områden och en respondent från en skola i ett icke utsatt område att de aktiverar eleverna i implementeringsarbetet kring handlingsplanen genom att ålägga dem att besvara enkätundersökningar kring otrygga platser på skolområdet. Svaren används sedan som underlag för handlingsplanens olika arbeten för att skapa en trygg skola. Slutligen berättar en respondent från en skola i ett icke utsatt område att hens skola inte har en handlingsplan.

Jämför man svaren från respondenterna från skolor i utsatta områden med svaren från respondenterna från skolor i icke utsatta områden, är respondenterna överens gällande arbetet kring handlingsplanen, där en specifik vuxengrupp beskrevs ta hand om det arbetet och se till att det implementeras i deras skola. Olweus (1991, s. 94) nämner att när handlingsplaner införs i enskilda skolor är det önskvärt att man bildar en liten grupp med ansvar för att samordna insatserna genom att informera och hjälpa relevanta målgrupper med åtgärder kring mobbningssituationer.

Olweus är väldigt positiv kring införandet av samordningsgruppen, då den får till följd att handlingsplanens arbete effektiviseras och att insatserna blir mer systematiska och långsiktiga (ibid.). Personalträffar, klassmöten och enkätundersökningar kring otrygga platser är väldigt viktigt enligt Olweus (ibid., ss. 94-95), vilken menar att det skapar medvetenhet och engagemang hos lärarna och vårdnadshavarna kring problemet mobbning. Det leder i sin tur till att de engagerar sig mer i åtgärder kring mobbning. Olweus nämner även att det finns andra metoder för att göra vårdnadshavare och lärare medvetna om mobbning i skolan men han anser att de ovannämnda metoderna är de vanligast förekommande i skolan och att de är kärnkomponenter för handlingsplanens utformning och implementering (ibid.).

7.2.6 Uppdatering av handlingsplan

Diagram 1.13. Respondenternas skolors uppdaterande av handlingsplanen.

Enligt diagram 1.13 synliggörs en bred variation i svaren från respondenterna men majoriteten av respondenterna svarade att handlingsplanen uppdateras en gång per år. Respondenter från skolor i utsatta områden svarade att handlingsplanen uppdateras allt ifrån en gång per år till flera gånger per år. En av dessa respondenters svar kunde dock inte tolkas, då svaret var för vagt formulerat.

Av respondenterna från skolor i icke utsatta områden, svarade en att skolan inte hade en handlingsplan, en annan att de hade en gammal handlingsplan som följde med år efter år och en tredje att hen inte var insatt kring handlingsplanen. Enligt 8 § i skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling mot skolans elever.

7.2.7 Utformande av handlingsplan

Diagram 1.14. Respondenternas delaktighet i handlingsplanens utformande.

I diagrammet ovan (Diagram 1.14) presenteras hur många respondenter som har varit med och utformat handlingsplanen. Majoriteten av respondenterna har inte varit med och utformat skolans handlingsplan mot mobbning, varav en beskrev att hens skola inte har en handlingsplan. Vid jämförelse mellan respondenter från skolor i utsatta områden och respondenter från skolor i icke utsatta områden, tycks respondenter från skolor i utsatta områden vara mer insatta i deras respektive skolas handlingsplan för antimobbningsarbetet. Enligt Olweus (1991, ss. 87-88) blir handlingsplaner mest effektiva då skolor arbetar med dem långsiktigt, under flera år. Ett framgångsrikt arbete med dessa kan leda till att klimatet i skolan påverkas positivt, att elevernas trivsel ökar samt att förekomsten av mobbning minskar (ibid.).

7.2.8 Handlingsplanens uppbyggnad

Diagram 1.15. Respondenternas svar på handlingsplanens uppbyggnad.

En respondent från en skola i ett icke utsatt område berättade att hens skola inte har en handlingsplan men att de utgår ifrån diskussioner av olika fall som uppstår i skolan, samt att de har ett trygghetsteam, vilket ger stöd vid behov av hjälp. Vidare berättar en annan respondent från en skola i ett icke utsatt område att hens skolas handlingsplan är uppbyggd utifrån värdegrundsplanen och anpassad efter elevernas åldrar. Handlingsplanen beskrivs innefatta etiska och moraliska övningar för eleverna och även dessa är anpassade för elevernas specifika åldrar. Beroende på ålder är vissa övningar lämpliga för yngre elever och vissa övningar mer lämplig att utföra med äldre elever. En respondent från en skola i ett utsatt område berättade att skolans handlingsplan är uppbyggd och anpassad efter skollagen. Två respondenter från skolor i utsatta områden berättade att handlingsplanen aldrig är statisk, att den ständigt omvärderas och att den anpassas efter elevernas åsikter. Tre respondenter, två från skolor i icke utsatta områden och en respondent från en skola i ett utsatt område berättade att de inte insatta i handlingsplanen.