Attityder till mobbning
En intervjustudie om skillnader mellan utsatta och icke utsatta områden
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2 för grundlärare 4-6, 15 hp
Handledare: Germund Larsson Nisrin Majdalani
Kristian Eriksson
Examinator: Ylva Bergström
Sammanfattning
Mobbning påverkar en stor del av skolors elever negativt, förekomsten av det kan förstöra livet för de som blir utsatta för det och mobbning som fenomen förändras och utvecklas över tid. Med det sagt är det väsentligt att forskning inom ämnet fortsätter att bedrivas för att synliggöra hur mobbning tar sig uttryck i skolans miljöer. Denna studie har utformats som en kvalitativ intervjustudie, där åtta respondenter, fyra lärare från skolor i icke utsatta områden och tre lärare samt en kurator från skolor i utsatta områden. Dessa har intervjuats med syftet att undersöka om respondenter från icke utsatta och utsatta områden skiljer sig åt i synen på mobbning samt synen på hur man bäst motverkar mobbning. Resultaten visar att det inte är någon tydlig skillnad mellan respondenter i utsatta jämfört med icke utsatta områden, även om det förekommer vissa avvikelser.
En avvikelse är att majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden visade sig ha ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår, medan de från skolor i utsatta områden visades ha ett individualpsykologiskt perspektiv gällande det. Det framkom även att respondenterna som arbetar på skolor i utsatta områden har bättre kännedom om sina skolors handlingsplaner än respondenterna som arbetar på skolor i icke utsatta områden, där majoriteten berättade att de antingen inte har en handlingsplan eller att de inte är insatta i den.
Avslutningsvis skiljde sig respondenterna från skolor i icke utsatta samt utsatta områden åt gällande synen på det främjande arbetet mot mobbning. Respondenter från skolor i utsatta områden ansåg där värdegrunden som central medan de från skolor i icke utsatta områden beskrev olika typer av relationsfrämjande och trygghetsskapande aspekter.
Nyckelord: Mobbning, utsatta områden, icke utsatta områden, individualpsykologiskt perspektiv, socialkonstruktionistiskt perspektiv.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
1. Inledning ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Mobbningsbegreppets historia ... 7
2.2 Mobbning i relation till styrdokumenten ... 8
2.2.1 Skollagen ... 8
2.2.2 Läroplanen ... 8
2.3 Mobbningens orsaker ... 9
2.4 Mobbningsfrekvens i skolan ... 10
2.5 Skolans antimobbningsarbete ... 10
2.5.1 Det främjande arbetet ... 11
2.5.2 Det upptäckande arbetet ... 11
2.5.3 Det förebyggande arbetet ... 12
2.5.4 Det åtgärdande arbetet ... 12
2.6 Olweusprogrammet ... 13
2.7 Studiens relevans ... 14
3. Forskningsöversikt ... 15
3.1 Skolan en arena för mobbning ... 15
3.2 Mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext ... 15
3.3 Skolans texter mot mobbning ... 16
4. Teoretiska utgångspunkter ... 17
4.1 Begrepp ... 17
4.1.1 Kränkande behandling ... 17
4.1.2 Diskriminerade behandling ... 17
4.1.3 Mobbning ... 17
4.1.4 Nätmobbning ... 17
4.1.5 Utsatt område ... 18
4.2 Perspektiv på mobbning ... 18
4.2.1 Individualpsykologiskt perspektiv på mobbning ... 18
4.2.2 Socialkonstruktionistiskt perspektiv på mobbning ... 19
4.3 Olweus åtgärder mot mobbning ... 20
5. Syfte och frågeställningar ... 22
6. Metod ... 23
6.1 Urval ... 23
6.2 Avgränsningar ... 23
6.3 Datainsamling ... 23
6.4 Hantering av data ... 24
6.5 Analysmetod ... 24
6.6 Forskningsetiska principer ... 26
6.7 Validitet och reliabilitet ... 27
7. Resultat och analys ... 29
7.1 Synen på mobbning ... 29
7.1.1 Begreppet mobbning ... 29
7.1.2 Mobbningens orsaker ... 30
7.1.3 Vanligaste formen av mobbning ... 31
7.1.4 Kännetecken för mobbare och mobboffer/utsatt ... 32
7.1.5 Upptäckande av mobbning ... 34
7.2 Motverkande av mobbning ... 36
7.2.1 Skolans plan för antimobbningsarbetet ... 36
7.2.2 Främjande av ett positivt skolklimat ... 37
7.2.3 Förebyggande arbete mot mobbning ... 38
7.2.4 Åtgärdande av mobbning ... 39
7.2.5 Arbete och implementering av handlingsplan ... 40
7.2.6 Uppdatering av handlingsplan ... 42
7.2.7 Utformande av handlingsplan ... 43
7.2.8 Handlingsplanens uppbyggnad ... 44
8. Diskussion ... 45
8.1 Synen på mobbning och motverkande av mobbning ... 45
8.2 Utmärkande skillnader ... 46
Referenslista ... 47
Bilaga 1. Intervjufrågor ... 49
Bilaga 2. Informationsbrev ... 50
Bilaga 3. Medgivandeblankett ... 51
1. Inledning
Hösten 2020 sändes TV-programmet I huvudet på en gärningsman, i vilket dömda gärningsmän profilerades av psykologer. Vi ansåg det anmärkningsvärt att den gemensamma nämnaren för alla gärningsmän var att de beskrevs ha genomlevt en tuff skoltid, att ha blivit utsatta för mobbning samt att de alla blivit utstötta av sina kamrater i skolan. Dessa händelser, tillsammans med andra beskrivna faktorer, förefaller ha bidragit till att dessa gärningsmän utvecklat kriminella egenskaper, vilka lett till att de kan skada sig själva och andra. Detta ledde oss till att reflektera kring skolans arbete: “Tänk om skolan hade lyckats fånga upp den här pojken/flickan som var mobbad och utstött av sina klasskamrater. Då hade inte den personen behövt utvecklas till en kriminell individ och lida och skada andra”. Skolans värdegrundsplan säger att: ”Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen” (Skolverket, 2019a, s. 10). Läser man skolornas handlingsplaner på deras hemsidor möts man gång på gång av välformulerade strategier mot mobbning. Vi frågar oss dock om de används systematiskt eller endast pryder skolornas hemsidor.
I sociala medier beskrivs ofta mobbning i skolan och det faktum att mobbning ökar bland elever i skolan (Svenska Dagbladet, 2019). Ämnet är även aktuellt inom politikens värld, där partier i riksdagen lägger fram motioner (Allmänna motioner, 2021), vilka berör det förebyggande arbetet mot mobbning. För att kunna uppnå bästa möjliga interventioner mot mobbning krävs ett underlag i form av forskning. Fokus för denna studie är att bidra till detta underlag genom att undersöka hur synen på mobbning samt synen på hur man motverkar mobbning skiljer sig åt mellan personal på skolor i utsatta områden och icke utsatta områden.
2. Bakgrund
I följande avsnitt presenteras mobbningsbegreppets historia, dess relation till skolans styrdokument, orsaker till mobbning, hur frekvent mobbning är samt hur man bör arbeta för att motverka mobbning. Då Olweus definition av, samt syn på, mobbning är centralt för denna studie beskrivs även hans antimobbningsprogram, Olweusprogrammet.
2.1 Mobbningsbegreppets historia
Begreppet mobbning myntades först 1969 i en artikel i tidskriften Liberal Debatt av läkaren Peter Paul Heineman. Dagens Nyheter följde upp Liberal Debatt med en artikelserie mobbning i skolan (Panelius & Steinby, 1970; Agevall, 2007, s. 165). Begreppet mobbning fanns, enligt Frånberg och Wrethander (ibid., s. 6), inte på 1950-talet men handlingar och situationer som uppstått mellan elever i skolan och som idag skulle benämnas som mobbning har funnits och finns beskrivna sedan lång tid tillbaka. Frånberg och Wrethander lyfter fram att det i protokoll från 1700-talet beskrivs hur äldre elever trakasserade yngre elever för att markera den strukturella hierarkin som rådde i skolmiljön under den tidsepoken (ibid.). Förtrycket som rådde mellan eleverna benämndes som pennalism, subordination eller underordning och förekom flitigt fram till 1900-talets första hälft (ibid., s. 7). Dessa gärningar uppmuntrades av lärare och rektorer, då de ansågs som effektiva uppfostringsmedel. I själva verket uttryckte det sig i mycket sadistiska former av verbala kränkningar och misshandel (ibid.).
I slutet av 1960-talet uppmärksammades dessa händelser som ett problem i den svenska skolan och gavs då dagens benämning av skolläkaren Peter Heinemann. Peter Heinemann lånade begreppet mobbning från beteendevetaren och etologen Konrad Lorenz (Frånberg & Wrethander, 2011, s.
9). Genom en rad olika artiklar och debatter lyckades Heinemann visa att det fanns ett behov att forska vidare om begreppet mobbning, dess uppkomst samt dess konsekvenser för skolelever (ibid., s. 10). År 1973 presenterade Dan Olweus sina forskningsresultat om mobbning. Hans forskning berörde frågor som vilka som uppfattades mobba eller bli mobbade samt orsaker till mobbning. Enligt Olweus studier betraktas mobbning som ett aggressivt beteende och dess orsaker förklaras bero på de inblandade individernas olika personlighetsdrag och bakgrunder. Denna förklaringsmodell kallas för individualpsykologiskt perspektiv (ibid., s. 11). Olweus är bland de första som har utfört forskning inom mobbning nationellt och internationellt och han är den till synes dominerande referensen i litteratur om mobbning (ibid., s. 10).
2.2 Mobbning i relation till styrdokumenten
2.2.1 Skollagen
Begreppet mobbning benämns i gamla skollagarna 1985:1100, 1997:1212 och 1999:888 under kapitel 1 att skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (skollagen 1985:1100). Senare skollag (skollagen 2010:800) nämner inte begreppet mobbning, utan det kan i stället anses inkluderat i begreppet kränkande behandling.
Enligt Skolverket (2019b, s. 12) innebär kränkande behandling ett uppträdande som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminerande. I skollagen och skolans styrdokument används begreppet kränkande behandling, snarare än mobbning, då kränkande behandling innefattar även enstaka handlingar (ibid., s. 13). I 6 kap. 6 § skollagen (2010:800) ska huvudmannen (kommunen) se till att dess skolor bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandlingar av dess elever. Det är således kommunens uppgift att se till så att det finns olika handlingsplaner vilka skolorna använder för att arbeta aktivt mot mobbning. Enligt 6 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs, för att förebygga och förhindra kränkande behandling mot skolornas elever. Avslutningsvis, enligt 6 kap. 10 § skollagen (2010:800), är all personal i skolan skyldig att så fort de får kännedom anmäla till rektorn om ett barn känner sig kränkt och utsatt. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla ärendet vidare till huvudman, varpå huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda fallet samt att vidta de åtgärder situationen kräver. 10 kap. 2 § skollagen (2010:800) beskriver att grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden samt utveckla deras förmåga att tillägna sig dessa. Vidare beskrivs att utbildningen ska utformas så att den utvecklar elevernas personligheter och förbereder dem för aktiva livsval gällande sin utbildning. Sist men inte minst ska utbildningen utveckla eleverna till sociala och aktiva samhällsmedborgare. Skolverket (2011, s. 32) definierar att mobbningsbegreppet introducerades i skolstyrelsen 1980 och kravet är att skapa en skolmiljö fri från våld och trakasserier. Arbetet kring motverkandet av våld och trakasserier blev då en tydlig del i skolans uppdrag. Studiedagar introducerades även i syfte att stärka, ge information till och utbilda lärarna i antimobbningsplaner, samt för att skapa en skola vilken arbetar för att förebygga, upptäcka, åtgärda och motverka mobbning (ibid.). Dessa antimobbningsplaner förklaras mer ingående senare i denna studie. Avslutningsvis nämner Skolverket (ibid.) att arbetet mot mobbning och kränkande behandling har blivit en del av skolans värdegrundsuppdrag, där all skolpersonal har ett ansvar.
2.2.2 Läroplanen
Mobbning nämns inte uttryckligen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket, 2019a) men flera formuleringar tolkas här angränsa till skolors arbete mot mobbning.
I läroplanens inledande del, Skolans värdegrund och uppdrag, läggs stor vikt vid utbildningens förmedlande av specifika värden till skolans elever genom undervisning i värdegrunden, vilket här tolkas kunna kopplas till skolors främjande, långsiktiga arbete för att minska förekomsten av
mobbning och för att främja ett gott skolklimat. Det synliggörs genom exempelvis följande citat:
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” (Skolverket, 2019a, s. 5). Läroplanen gör det även tydligt att det inte enbart är rektor, lärare och övrig pedagogisk personal vilka har ansvaret för att utveckla och upprätthålla ett gott skolklimat, utan det är hela personalens uppgift, vilket urskiljs enligt följande:
”Alla som arbetar i skolan ska [...] medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen” (ibid., s. 10). Det finns dock ett antal formuleringar vilka har tydliga kopplingar till arbetet mot mobbning. Dessa beskriver att all personal på svenska skolor aktivt ska arbeta för att motverka diskriminering och förekomsten av kränkande behandling, där läraren även åläggs att uppmärksamma och i samråd med övrig personal motverka förekomsten av dessa skeenden. All skolpersonals ansvar i detta arbete kan ses i följande citat: ”Alla som arbetar i skolan ska […] aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper” (ibid.) och lärares specifika ansvar synliggörs genom följande citat: ”Läraren ska […] uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling”
(ibid., s. 11).
2.3 Mobbningens orsaker
Mobbning kan kopplas till begrepp som makt, rädsla, grupptryck och avundsjuka (Höistad, 2006, s. 58). Höistad menar att mobbarens behov av makt i kombination med aggressivitet är en framträdande orsak till mobbning. Olweus (2008, s. 34) menar att elever som tittar på mycket våld på tv et cetera har en tendens att utveckla ett aggressivt beteende och minskad empati och medkänsla för andra. Samtidigt menar Höistad (2006, s. 59) att det beror på att eleven inte har fått utveckla sin identitet när den var yngre och att den genom att tillägna sig makt känner att den är någon. Genom att ta makt och dominera över andra tar mobbaren makten över sin egen maktlöshet (ibid). Frånberg och Wrethander (2011, s. 35) är även eniga om att mobbning är ett uttryck för att skapa makt i relationer. Rädsla är ett annat begrepp som kopplas till mobbningen och med det menas att elever kan vara rädda att själva bli mobbade om de till exempel inte håller tyst eller är med i mobbningsgruppen (Höistad, 2006, s.60). Även rädslan att bli utstött ur gruppgemenskapen och minskat individuellt ansvar är faktorer som leder till att man är delaktig i mobbningssituationer (Höistad, 2006, s. 61; Olweus, 2008, s 33). Grupptryck är som det låter, att man inte vågar gå emot gruppen och då väljer man att hålla tyst. Det finns då risk för att mobbaren tolkar denna tystnad från andra som en acceptans och medgivande för sitt beteende (Höistad, 2006, s. 61). Mobbning sker enligt Olweus i en gruppmekanism och de som blir mest påverkade är de osäkra och svaga eleverna, vilka kan benämnas som medlöpare (2008, ss. 32-33). Avundsjuka och missunnsamhet är även orsaker för att mobbning kan uppstå mellan elever (Höistad, 2006, ss. 63-65). Med detta menas att mobbaren känner att någon har något som hen inte har eller är bättre gällande en viss
egenskap, vilket gör att mobbaren då känner avundsjuka och missunnsamhet. Mobbaren känner ett behov av att trycka ner och förstöra för eleven som upplevs som bättre (ibid).
Avslutningsvis lyfter Olweus (2008, s. 35) fram att mobbningsproblematiken i en skola inte enbart beror på aggressionsframkallande faktorerna i omgivningen som nämns ovan. Det beror även på skolpersonalens inställning, rutiner och beteenden. Dessa aspekter är väldigt betydelsefulla när det gäller att minska och förebygga mobbning (ibid). Skolan anses vara en mötesplats för elever där samhällets värderingar och kunskaper reproduceras. Skolan fungerar som en spegel på samhället, vilket kan leda till social marginalisering och kulturell exklusion, där de som inte passar in i majoritetens kultur, religion, etnicitet och så vidare trycks undan. De som bryter mot majoritetens normer uppfattas i sådana fall som problem och inte som en tillgång, då de anses försvåra en gemensam socialisation. Det kan leda till en uppdelning i vi och dem, vilket i sig bidrar till förekomsten av kränkningar, mobbning och diskriminerande handlingar (Frånberg & Wrethander, 2011, s. 15). När mobbning anses uppstå mellan individer ur ett sådant socialt konstruerat samspel, ses dess orsaker utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Frånberg & Wrethander, 2011, s.
11), vilket kommer att beskrivas vidare i teoriavsnittet.
2.4 Mobbningsfrekvens i skolan
Enligt en rapport från Skolverket (2011, s. 12) baserad på en både kvalitativ och kvantitativ utvärdering av 39 skolors metoder mot mobbning, visades det att cirka 7-8 procent av skolors elever uppfattade sig som mobbade. Elever som blir utsatta för mobbning under en längre tid får ofta skamkänslor och en försämrad självbild (ibid). Enligt Frånberg och Wrethander (2011, ss. 29- 30) var cirka 14 procent av alla elever som sökte hjälp hos BRIS år 2008 mobbningsrelaterade fall.
Elever är i stor utsträckning beroende av vuxnas förståelse, stöd och hjälp, då de har ett begränsat handlingsutrymme (ibid., s. 31). Elever anser ofta att lärare sällan upptäcker mobbning vilket förekommer i skolan och de har i vissa fall dålig tillit till de vuxna. Det beror på att eleverna ofta tror att även om läraren får kännedom om mobbning så kommer hen inte att göra något åt det (ibid.). Det kan leda till att elever känner mindre tillfredsställelse för sin skolgång (ibid.). Frånberg och Wrethander (ibid.) anser att detta är väldigt viktiga att beakta och det synliggör behovet av att uppmärksamma mobbningens problematik.
2.5 Skolans antimobbningsarbete
Olweus (2008, ss. 49-50) diskuterar att det är viktigt att angripa direkt mobbning, vilket består av öppna negativa eller aggressiva beteenden mot andra elever, samt att det även är viktigt att minska och förebygga indirekt mobbning, exempelvis social isolering och utfrysning. Skolverket (2011a, s.
10) upplyser om att åtgärdsprogrammen för antimobbning sällan används rakt av utan att flera olika program används samtidigt eller bara delar av dem. Skolverket rapporterar även att det
viktigaste inte är vilket program som används utan att arbetet mot mobbning bedrivs effektivt (ibid., s. 15). Med effektivt menas ett systematiskt arbete inkluderat av främjande, förebyggande samt åtgärdande arbete, huvudpunkter för ett framgångsrikt antimobbningsarbete (ibid.). Nedan beskrivs dessa aspekter av antimobbningsarbetet, samt den upptäckande aspekten, vilken Skolverket (2019b, s. 98) beskriver angränsar till det främjande samt förebyggande arbetet.
2.5.1 Det främjande arbetet
Det främjande arbetets syfte är att skapa en trygg skolmiljö för alla elever och all skolpersonal, vilket är tänkt att bidra till att eleverna får maximala möjligheter att lära och utvecklas i skolan (Skolverket, 2019b, s. 16). Genom att lärare och elever visar respekt i ord och handling för allas lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och så vidare, uppnås en trygg skolmiljö (ibid.). Det främjande arbetet gäller all personal i verksamheten och pågår konstant och målinriktat under hela skoldagen (ibid.). Lärarna organiserar undervisningen så att alla elever utmanas och utvecklas samt så att eleverna får möjlighet att samtala kring normer och värderingar som är viktiga att vårda, bibehålla och lyfta fram i skolans verksamhet (ibid.). Det främjande arbetet fungerar som underlag för hela värdegrundsarbetet och för arbetet mot kränkande behandling och diskriminering (ibid., s. 17). Skolans främjande arbete är även viktig då en god och fungerande främjande skolmiljö möjliggör ett effektivt arbete för att förebygga och åtgärda kränkningar (ibid). Ett framgångsrikt främjande arbete vilar på stabila rutiner över hur personalen i skolan bör tolka och omsätta värdegrunden samt hur den konkret bör uttryckas i undervisningen (ibid., s. 40).
2.5.2 Det upptäckande arbetet
Det upptäckande arbetet går ut på att man genom att etablera tillitsfulla och goda relationer mellan elever och skolpersonal, ökar sannolikheten för att elever vågar berätta för personalen om sin skolsituation (Skolverket, 2019b, s. 98). Med det följer möjligheten att upptäcka problem inte enbart på individnivå utan även på gruppnivå (ibid.). Det är svårt att upptäcka och få kännedom om mobbning och kränkningars orsaker om det i stället råder underrapportering och en slags normaliseringsprocess i synen på mobbning (ibid.). Underrapportering innebär att eleven inte vågar berätta om att den är mobbad eller har blivit kränkt. Det kan bero på att eleven känner skam över att vara mobbad samt att eleven kanske inte känner tilltro till skolans personal (ibid., s 99).
Normaliseringsprocessen är ett annat problem som leder till att man inte upptäcker mobbning, kränkningar och diskriminerande handlingar. Normaliseringsprocessen innebär att kränkande behandling i verbal form blir en del av skolans vardag och skolspråk, vilket kan osynliggöra förekomsten av mobbning då det kan riskera att bagatelliseras och avdramatiseras (ibid., s 107).
Därför rekommenderar Skolverket att lärarna är med och är aktiva under rasterna för att där skapa goda och tillitsfulla relationer med eleverna, vilket gynnar det upptäckande arbetet (ibid.).
2.5.3 Det förebyggande arbetet
Syftet med det förebyggande arbetet är att förhindra att diskriminering och kränkande behandling utvecklas på skolor (Skolverket, 2019b, s. 52). Detta uppnås genom att man arbetar med regelbundna kartläggningar, analyser och insatser för att motverka negativa situationer i de identifierade riskområdena, samt genom att arbeta med uppföljningar och utvärderingar av hur det har gått (ibid., s. 78). Skolverket påpekar att det är viktigt att personalen får utbildning i hur diskriminering och kränkande behandling uppstår samt i hur det bör motverkas (ibid.).
Skolpersonalen måste vara uppmärksam på vilken stämning som råder bland eleverna, exempelvis om det finns tecken på grupptryck, normer som bryter mot skolans värdegrund och så vidare samt arbeta för att skapa ett klimat där alla har en plats och kan nå erkännande (ibid., s. 79). Det förebyggande arbetet är ett systematiskt kvalitetsarbete som fungerar likt en cykel (ibid., s. 78), det vill säga att processens olika steg ständigt upprepas. Vid genomförande av kartläggningar och analyser utgår man ofta ifrån elevernas åsikter genom att de får fylla i enkäter och deltaga i trygghetsvandringar, med syftet att synliggöra var eleverna känner sig otrygga och för att skapa en bild över den rådande problematiken på skolan. Det är viktigt att eleverna medverkar i analysen och att utformandet av insatser grundas på resultatet från analysen av insamlade data (ibid., s. 80).
Skolverket (ibid.) rapporterar att det finns risker när man söker och implementerar enkla lösningar mot mobbning, exempelvis då skolor köper redan utvecklade handlingsplaner, även beskrivna som program, mot mobbning vilka sedan implementeras. Detta menar Skolverket inte är optimalt då dessa färdiga program inte är skapade eller anpassade efter den egna skolans situation och förutsättningar (ibid.).
2.5.4 Det åtgärdande arbetet
Syftet med det åtgärdande arbetet är att skyndsamt åtgärda fall av diskriminering, kränkande behandling samt att säkerställa att det inte uppstår i framtiden (Skolverket, 2019b, s 112). Det åtgärdande arbetet har rutiner för skyldigheten att anmäla, utreda samt för att vidtaga åtgärder mot alla möjliga former av trakasserier och kränkningar (ibid.). Det är viktigt att man har klart för sig vem som är ansvarig för de olika delarna av det åtgärdande arbetet. Huvudmannen är oftast ansvarig för att skapa rutiner för ansvarsfördelning, rapportering, utredning, hantering, dokumentation och uppföljning (ibid., s 113). Det måste även formuleras rutiner gällande ansvarsfördelningen mellan huvudman och rektor, samt mellan rektor och personal i skolan (ibid.).
Det åtgärdande arbetet skiljer sig åt från det främjande- och förebyggande arbetet. Då det är all personals ansvar i skolan att arbeta främjande och förebyggande, läggs i stället oftast ansvaret för det åtgärdande arbetet på en liten grupp på skolan med syftet att effektivisera arbetet (ibid.). Denna grupp består oftast av rektor, elevhälsopersonal och lärare (ibid., s. 123). Det åtgärdande arbetets åtgärder skiljer sig mellan hur man handskas med mobbaren och den utsatta. Elever som blivit utsatta för mobbning har ofta försvagat självförtroende och känner ofta skamkänslor och maktlöshet över sin situation. Därför behöver dessa elever stöd och hjälp för att komma tillbaka
och bli en del av den sociala gemenskapen i skolan (ibid.). Gällande eleven som mobbar så håller läraren ett individuellt samtal där hen gör det tydligt för eleven att det inte är acceptabelt att kränka sina klasskamrater (ibid.). I svårlösta fall kopplas rektorn in för disciplinära åtgärder mot enskilda elever (ibid.). Avslutningsvis kan utredningar och åtgärder göras för den kultur och normer som råder i skolan om de påverka skolmiljön negativt (ibid.).
2.6 Olweusprogrammet
Olweusprogrammet är utvecklat av Dan Olweus, en av de främsta forskarna inom forskningen om mobbning. Den första versionen av programmet lanserades 1985. Programmets handledning består av tio kapitel, i vilka det redogörs för hur programmet bör genomföras (Skolverket, 2009, s. 137).
Målsättningen med Olweusprogrammet är att minska mobbningsproblem, förebygga nya mobbningsproblem samt att skapa en bra lärandemiljö genomsyrad av trygghet (Olweus, 2018, s.
7). Programmet innefattar fyra huvudprinciper knutna till forskning om utveckling och förändring av problembeteenden, mer specifikt aggressiva problembeteenden (ibid., s. 9). Principerna består av utvecklandet av en skolmiljö präglad dels av ett varmt, positivt och engagerat bemötande av alla vuxna i verksamheten, dels av tydliga gränser mot oacceptabelt beteende. De innefattar även icke bestraffande påföljder för elever vilka bryter mot de uppsatta reglerna, samt att de vuxna, både i hemmet och i skolan, ska agera som positiva rollmodeller och auktoriteter för eleverna (ibid.).
Arbetet för att implementera Olweusprogrammet bygger på ”train the trainer”-principen, där en till två utvalda personer från skolan tränas av en Olweusinstruktör. Dessa personer blir så kallade nyckelpersoner, vilka sedan får ansvaret att hålla i regelbundna möten i studie- och handledningsgrupper, där olika kapitel av Olweusprogrammet genomarbetas. Under mötena får deltagarna prova på olika problemsituationer genom till exempel rollspel och de får även reflektera och utbyta erfarenheter av situationer kopplade till Olweusmaterialet (Skolverket, 2009, s. 143;
Olweus, 2018, s. 23). Programmet inleds med ett frågeformulär vilket skolans elever får fylla i. Det syftar till att ta reda på skolans mobbningssituation, elevernas mående och hur synen är kring hur vuxna och elever agerar när mobbning förekommer. Samma enkät används sedan årligen för att bedöma skolans utveckling gällande mobbningssituation (Skolverket, 2009, s. 138). Programmets arbete sker på tre nivåer i verksamheten: skol-, klassrums- samt individnivå. På skolnivå genomförs elevenkäten, gemensamma regler mot mobbning utformas, rastvaktssystemet introduceras eller utvecklas och det bildas även pedagogiska samtalsgrupper, även kallade studie- och handledningsgrupper, med regelbundna möten (ibid.). På klassrumsnivå arbetar läraren och eleverna tillsammans fram regler mot mobbning under specifika klassmöten en gång i veckan.
Läraren för även kontinuerliga samtal med elevernas vårdnadshavare där de informeras om klassens sociala klimat (ibid.). På individnivå har läraren ansvar att direkt ingripa om mobbning förekommer.
Hen ska då föra allvarliga samtal enskilt med mobbaren och mobbningsoffret. Mobbaren ska informeras om att skolans vuxna känner till situationen, att de ser allvarligt på det inträffade och
att de kommer att sätta stopp för det. Mobbningsoffret uppmanas att berätta för en vuxen om kränkningarna fortsätter (ibid.).
2.7 Studiens relevans
Då företeelsen av mobbning ständigt förändras och utvecklas är det väsentligt att man forskar vidare inom ämnet. Denna studie är relevant dels då mobbning är ett ständigt aktuellt inslag i skolors verksamheter, dels då mobbning påverkar elevernas framtida självbilder. En självbild föds man inte med, den är inlärd (Ellmin, 2014, s. 74). En självbild beskriver alla delar av personligheten och sättet man förhåller sig till omvärlden. Man utvecklar en god självbild genom att få känna sig älskad, hörd, sedd, accepterad och respekterad för den man är. Självbilden utgör en bas för elevers utveckling och lärande och en god självbild är en styrka när elever möter olika situationer i samhället (ibid.). För att ge så många elever som möjligt chansen att få uppleva en positiv skolmiljö där de får utvecklas och lära under trygga förhållanden kan motverkandet av mobbning inte anses som annat än otroligt viktigt och relevant. Därför har denna studie valts att kretsa kring ämnet mobbning.
3. Forskningsöversikt
Nedan presenteras tidigare forskning kring mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext.
3.1 Skolan en arena för mobbning
Avhandlingen Skolan - en arena för mobbning (Erikssons m.fl., 2002, s. 12) består av en sammanställning av forskning kring problemområdet mobbning i skolan. Genom att analysera 116 vetenskapliga artiklar har författarna skapat sig en överblick över forskningsområdet mobbning i skolan (ibid). I dess resultat redovisas att kamratgruppen eller åskådarna har en positiv effekt på mobbaren, det vill säga att mobbaren får en publik som samtycker med mobbarens handlingar, vilket leder till att mobbningen intensifieras (ibid., s.85). Författarna analyserar även forskningsartiklar som berör elevernas attityder till mobbning och resultatet visar att eleverna anser att mobboffret förtjänar att bli utsatt, att det är hens fel samt att vissa elever inte vågar ingripa vid mobbningssituationer på grund av rädsla att själva bli mobbade (ibid., s. 88). Enligt Eriksson m.fl.
(ibid., s. 89) har lärare ofta dålig kännedom om omfattningen av mobbning på skolan de arbetar på och elever anser ofta att lärare är dåliga på att ingripa mot mobbning. Författarna lyfter i sin studie fram att klasstorlek inte har någon betydelse för mobbning. Däremot påverkar elevers socioekonomiska status och etniska tillhörighet omfattningen av mobbning. Eriksson m.fl.
redovisar studier genomförda i Kanada och USA, vilka visar att mobbning förekommer mer frekvent i skolor i stadskärnor där den sociala statusen bland elever ofta är mer skiftande, jämfört med skolor på landsbygden där elevers sociala status ofta är mer homogen (ibid., ss. 90-91).
3.2 Mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext
Larsson har i Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext (2019) granskat vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i skolan genom ett socialekologiskt perspektiv, där analysverktyget mixed method har använts. Mixed method som Larsson har utgått ifrån i sin analys består av kvalitativa och kvantitativa intervjuer, webbenkäter och vanliga enkäter (2019, s. 53). Larsson lyfter fram att när en modell implementeras börjar skolorna arbeta utifrån mobbningsmodellens kartläggning och att personalen som deltar i undersökningen då får möjlighet att samtala och byta erfarenheter samt inleda skolans mobbningsförebyggande arbete. Resultatet visar att implementering av mobbningsmodeller ledde till att personalen upplevde sig mer säkra på sin kunskap och tryggare i sina roller (ibid., s. 63). Skolorna formade mobbningsmodellens innehåll så att den passade deras behov vilket ledde till att de fick en positiv och medveten syn på mobbning, exempelvis var mobbning kan förekomma. Även språkmedvetenheten ökade då mobbning inte enbart kan vara fysisk, utan även psykisk och verbal. Eleverna som deltog i mobbningsmodellen fick också en positiv syn på sin skolmiljö vilket förbättrade skolklimatet bland eleverna (ibid.).
Vidare visade Larssons (ibid., ss. 68-70) resultat att kommuners handlingsplaner inte lyckades minska mobbningen helt och hållet. Vissa skolor lyckades minska mobbningen medan andra inte lyckades. Larsson (ibid.) beskriver i sin slutdiskussion att bara för att man presenterar en antimobbnings modell behöver inte mobbningen minska, utan det krävs att skolan arbetar med antimobbningsmodellen på ett systematiskt vis.
3.3 Skolans texter mot mobbning
Forsman (2003, s. 17) har i sin avhandling Skolans texter mot mobbning genomfört en innehållsanalys där skolans texter har tolkats. De analyserade texterna består av handlingsplaner, åtgärdsprogram samt metoder och modeller mot mobbning. Forsman har vidare gjort en jämförelse där materialets dokumenterade syn på och förhållningssätt mot mobbning i skolan har ställts mot styrdokumentens texter (ibid.). Vad som framkom i resultatet var att de flesta kommunerna förpliktigar sig att följa de internationella konventionerna vilka tillvaratar barns rättigheter samt de lagar och förordningar som ingår i värdegrunden för en demokratisk skola (ibid., s. 230). Vidare redovisar Forsman att vissa kommuner inte har tydliga rutiner för att registrera mobbningsstatistik.
Avslutningsvis lyfter Forsman fram att begreppet mobbning beskrivs på ett heterogent vis, det vill säga att begreppet inte beskrivs tydligt. Vissa texter som analyserades likställer begreppet mobbning med kränkande särbehandling (ibid., s. 257). Utbildningsutskottet menar i stället att det är oviktigt hur begreppets definieras och att huvudsaken är att skolan arbetar aktivt förebyggande och åtgärdande (ibid., s. 240). Förebyggande arbete presenteras i skoltexterna och anses vara ett mål för en mobbningsfri skola (ibid., s. 245). Akuta åtgärder mot mobbning presenterades i texterna i form av punkter eller återgiven text av Olweus program, Pikas modell och Ljungströms metod (ibid.).
4. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkter, vilka används för att analysera undersökningens material. Inledningsvis beskrivs begrepp relevanta för denna studie, följt av de teoretiska utgångspunkterna. De teoretiska utgångspunkterna innefattar Dan Olweus åtgärdsprogram samt mobbning ur socialkonstruktionistiskt och individualpsykologiskt perspektiv.
4.1 Begrepp
4.1.1 Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en individs värdighet, utan att det anses som diskriminerande enligt diskrimineringslagen (Skolverket, 2019b, s.12).
4.1.2 Diskriminerade behandling
Diskriminerande behandling består av missgynnande eller kränkande behandlingar som har samband med, kön, etnisk tillhörighet, religionstillhörighet, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning (Skolverket, 2019b, s.12).
4.1.3 Mobbning
Denna studie har valt att använda Olweus (1991) definition av mobbning. Detta då Olweus är ett känt namn inom mobbningsforskningen samt då hans definition ofta refereras till av andra forskare. Olweus definition av mobbning lyder: “En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.” (Olweus, 1991, s. 4). Negativa handlingar beskrivs av Olweus som en eller flera individers handlingar vilka är menade att skada en annan eller flera andra individer, antingen fysiskt eller verbalt (ibid.). Olweus menar även att det krävs ett ojämnt styrkeförhållande för att negativa handlingar ska ses som mobbning, där den utsatte har svårt att försvara sig mot kränkningarna (ibid., s. 5). Mobbning kan enligt Olweus delas upp i två kategorier: direkt och indirekt mobbning.
Direkt mobbning innefattar öppna, synliga angrepp, exempelvis fysiska och verbala kränkningar, medan indirekt mobbning innefattar olika typer av social isolering, utfrysning och andra mer osynliga negativa handlingar (ibid.).
4.1.4 Nätmobbning
Definitionen av mobbning har varierat över tid och utvecklats i takt med samhällets utveckling. Ett exempel är begreppet nätmobbning som har tillkommit i samband med teknikens utveckling (Ellmin, 2014, s. 30). Med begreppet nätmobbning menas att mobbningens arena har ändrat form och utökats till att innefatta även sociala medier på internet (Ellmin, 2014, s.30; Olweus, 2018, s 219). Dessa arenor består av kommunikation och interaktion via digitala medier som datorer, mobiler, surfplattor, spelkonsoler och så vidare (ibid.). Vid diskussioner om hur nätmobbning bör
definieras har det ifrågasatts om kriteriet upprepning kan användas på samma sätt som vid traditionell mobbning. Diskussionen har framför allt gällt enskilda handlingar som att pinsamma foton på en elev läggs ut på nätet, där fotot kan nå ut till många mottagare på kort tid. När det gäller sådana handlingar, kan de definieras som upprepning, genom att ta hänsyn till om ett enstaka meddelande kan spridas till många mottagare, något som på sätt och vis kan motsvara det kriteriet (Olweus, 2018, ss. 219-220).
4.1.5 Utsatt område
Enligt underrättelseenheten (2019, s. 4) innebär ett utsatt område att det är ett geografiskt område vilket präglas av en låg socio-ekonomisk status och att kriminella individer har en påverkan på befolkningen i området. I utsatta områden förekommer det våld, öppen narkotikahandel och ett klimat av utåtagerande missnöje mot samhället (ibid.). De boende känner att de upplever otrygghet och de anmäler i hög utsträckning inte brott och medverkar inte i rättsprocessen på grund av rädsla (ibid.).
4.2 Perspektiv på mobbning
4.2.1 Individualpsykologiskt perspektiv på mobbning
Individualpsykologiska perspektivet är en av mobbningsforskningens huvudinriktningar och har dominerat mobbningsforskningen sedan 1970-talet (Frånberg & Wrethander, 2011, ss. 28, 47).
Forskningen inom perspektivet inleddes med Dan Olweus studie av pojkars aggressivitet (ibid., s.
10). Olweus publicerade 1973 en enkätstudie vars frågor kretsade kring vilka egenskaper, hemförhållanden och relationer till andra människor som passar bäst in på typiska mobbare respektive mobboffer. Resultaten låg sedan till grund för Olweus definierande av begreppet mobbning, samt hans förklaringar av dess bakomliggande orsaker (ibid., s. 10). I detta perspektiv ses mobbning som ett aggressivt beteende, antingen fysiskt eller psykiskt, där dess orsaker anses grundas i deltagarnas personligheter, attribut och bakgrunder (ibid., s. 11). En strävan i detta perspektiv är således att fastställa specifika kännetecken för mobbare och mobboffer. Dessa individers handlingar, beteenden, personliga egenskaper samt handlingsmönster är vad som fokuseras på i mobbningsforskning med det individualpsykologiska perspektivet (Skolverket, 2011, 35).
Även om forskning inte har visat att specifika yttre kännetecken hos mobbare eller mobboffer har betydelse för uppkomsten av mobbning menar Olweus att mobbare ofta är fysiskt starkare än sina kamrater, aggressiva mot sin omgivning samt impulsiva (Olweus, 1991, s. 22). Utmärkande är även att de ofta har ett behov av att dominera andra (ibid.). Olweus (ibid., s. 34) nämner även att barn vilka får uppleva våld via mediala uttryck, spel eller annat har en tendens att utveckla en försvagad empatisk förmåga gentemot andra, vilket Olweus anser kan öka förekomsten av mobbning.
Gällande mobbarens empatiska förmåga, menar Olweus (ibid., s. 25) även att mobbaren ofta har en positiv självbild, även om han poängterar att det kan finnas mobbare med dålig självbild och att det då kan vara en av orsakerna till deras mobbningsbeteende. Olweus delar upp mobboffer i två kategorier: passiva och provocerande mobboffer. Passiva mobboffer kännetecknas av ängslighet, osäkerhet, att de är fysiskt svagare än sina kamrater samt att de inte har några nära vänner i klassen.
Blir de angripna drar de sig undan och Olweus menar att det tycks som att deras beteende signalerar till omgivningen att de är osäkra och inte kommer att ha modet att ge igen om de utsätts för kränkningar (ibid., ss. 23-24), vilket kan bidra till att de blir utsatta. Provocerande mobboffer är mindre förekommande än passiva mobboffer. De kännetecknas av ett häftigt humör, att de ofta har svårt att koncentrera sig och att de ofta är oroliga. Deras beteende tycks ofta provocera andra elever, vilket bidrar till att de kan hamna i konflikt med andra elever och att det kan skapas en negativ bild om dem i klassen (ibid., ss. 24-25).
4.2.2 Socialkonstruktionistiskt perspektiv på mobbning
I det socialkonstruktionistiska perspektivet är utgångspunkten att orsaken till individers handlingar i sociala miljöer beror på social påverkan (Frånberg & Wrethander, 2011, s. 11). Exempelvis anses situationer där barn i specifika sammanhang utsätter andra barn för utfrysning eller kränkande behandling, som socialt konstruerade (ibid.). I den socialt konstruerade situationen av mobbning följer de inblandade individerna socialt konstruerade regler och koder, vilka gör mobbningen begriplig och logisk för individerna i det sammanhanget. Dessa icke önskvärda socialt konstruerade situationer går, enligt detta perspektiv, att förändra (ibid., s. 12). Då individers sociala verkligheter är konstruerade utifrån vanor, roller och de institutioner de befinner sig i, samt att individer alltid konstruerar subjektiva upplevelser av sina sociala verkligheter, är det även möjligt att dekonstruera dessa situationer och upplevelser. Genom att dekonstruera situationer och upplevelser, kan deras uppbyggnad undersökas, vilket kan underlätta återuppbyggnad till något annat mer önskvärt (ibid.).
Genom att undersöka hur situationer skapas genom sociala konstruktioner, kan man exempelvis titta närmare på skolsystemets uppbyggnad, en institution elever ofta befinner sig i i samband med socialt konstruerade situationer av mobbning. Frånberg och Wrethander (ibid., s. 13) beskriver att skolans organisation innefattar dels skolsystemets struktur vilken upprätthålls av individerna verksamma inom dess institution men den inrymmer även dess sociala liv, vilket förändras och utvecklas inom institutionens ramar. Detta sociala liv med dess samspelsmönster mellan barn, vuxna och barn och vuxna, utvecklas och förändras över tid och ingår i institutionens sociala praktiker, där dess koder och regler ges struktur och mening. Detta sociala liv beskrivs av Frånberg och Wrethander (ibid.) existera parallellt med, eller som en reaktion mot, institutionens formella verksamhet. Med det sagt kan skolan som institution anses bidra till detta sociala liv, där mobbning förekommer som en del i det sociala livets koder och regler (ibid.).
Frånberg och Wrethander (2011, s. 14) beskriver även vad de kallar kamratkultur. Med det menas barns utvecklande av kulturer sinsemellan med syftet att skapa samhörighet och gemenskap med varandra. Denna strävan efter gemenskap innefattar en viss sortering, en social differentiering mellan individer, vilket kan stärka banden mellan de barn vilka anser varandra inkluderade i gemenskapen. Det som kan uppfattas som mobbning bland barn, kan med ovan nämnda resonemang ses som ett socialt spel om handlingsutrymme vilket bekräftar rådande maktförhållanden inom barngruppen.
4.3 Olweus åtgärder mot mobbning
För att främja ett positivt skolklimat beskriver Olweus flera metoder skolor kan använda sig av.
Han beskriver exempelvis att gemensamma positiva aktiviteter elever emellan kan öka deras känsla av gemenskap och skapa bättre förhållanden dem emellan (Olweus, 1991, s. 71). Om dessa aktiviteter även innehåller samarbetsövningar kan det, enligt Olweus (ibid., s. 68), ha väldigt positiv effekt dels på elevers inlärning och prestationer, dels på deras beteende gentemot sina kamrater.
Olweus beskriver att inlärning genom samarbete kan leda till att elevers acceptans gentemot andra ökar och att de får möjlighet att utveckla ett stödjande beteendemönster gentemot sina kamrater (ibid.). För att påverka elevers beteende positivt är det även viktigt att de blir positivt bemötta av lärare och övrig personal på skolan, vilka ger eleverna uppmärksamhet. Olweus menar även att det är lättare för elever att ta till sig kritik, exempelvis mot deras eventuella mobbningsbeteende, om de känner sig någorlunda omtyckta av personalen som säger till dem (1991, s. 65).
Gällande det förebyggande arbetet mot mobbning lyfter Olweus fram flera aspekter vilka är viktiga.
Ett fungerande rastvaktssystem och tillräcklig lärartäthet menar Olweus spelar roll i arbetet mot mobbning (Olweus, 1991, s. 19). För att det ska fungera krävs det dock att personalen har inställningen att agera när de ser något och inte vara passiva (ibid.). Förutom det är det även viktigt att personalen och övriga vuxna i elevernas närhet är medvetna om mobbningens omfattning, att de tar mobbningssituationer på allvar och att de tar ansvar för att förändra dessa situationer till det bättre (ibid., ss. 50-51). Enligt Olweus är det viktigt att skolan tydligt visar att mobbningsbeteende inte accepteras och att sådant beteende kommer att få konsekvenser för den mobbade, vilka kan komma att trappas upp om mobbaren inte tar till sig skolans direktiv (ibid., s. 75).
Som nämnts ovan menar Olweus att goda elevrelationer är viktigt i arbetet mot mobbning. Det är även positivt för den mobbade om hen har goda relation till någon eller några i sin klass. Det kan göra att hen känner sig mer trygg och omtyckt vilket hjälper till att stärka hens självförtroende (Olweus, 1991, s. 50). Då mobbning kan uppstå när som helst är det viktigt att ständigt vara beredd på att så kan ske. Olweus (ibid., ss. 58-59) menar därför att det är fördelaktigt för skolors arbete mot mobbning om de utformar grupper ur personalen med syfte att hålla engagemanget och arbetet mot mobbning vid liv. Olweus (ibid., s. 62) nämner även att det är viktigt att inte enbart arbeta i
ett skolperspektiv utan även på klassnivå. Han menar att det är viktigt att klassen tillsammans utformar regler för hur man ska bete sig mot varandra och specifika regler mot mobbning. Dessa ska vara lätta att förstå och alla elever i klassen bör involveras i detta arbete (ibid.).
5. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka om synen på mobbning samt synen på hur man motverkar mobbning skiljer sig mellan personal på skolor i utsatta områden jämfört med personal på skolor i icke utsatta områden.
Frågeställningar:
• Hur är personalens syn på mobbning och hur anser personalen att mobbning bör motverkas?
• Hur varierar sätt att se på mobbning och hur mobbning motverkas mellan skolpersonal på skolor i utsatta och icke utsatta områden?
6. Metod
Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i en respondentundersökning. I en respondentundersökning är det svarspersonerna själva och deras egna tankar som är studieobjekten (Esaiasson m.fl., 2012, s. 228). Undersökningens data analyserades sedan i en tematisk analys. Nedan beskrivs undersökningens urval och avgränsning, datainsamling, hantering av data, analysmetod samt forskningsetiska principer och undersökningens validitet och reliabilitet.
6.1 Urval
Tillvägagångssättet för att välja deltagare för intervjustudien skedde dels genom ett bekvämlighetsurval, dels genom ett systematiskt urval. Med bekvämlighetsurval menas att deltagare tillgängliga för undersökningen väljs (Trost, 2010, s. 140). I denna studie valdes deltagare beroende på om de var villiga att deltaga eller ej, således inte genom ett begränsat, specifikt urval. Då studien sökte deltagare från skolor i utsatta samt icke utsatta områden kan det dock anses som ett specifikt urvalskriterium. Urvalet kan med det anses delvis systematiskt, då systematiskt urval, enligt Bryman (2018, s. 232), innebär att man väljer respondenter direkt ur urvalsramen. Sammanlagt tillfrågades cirka 40 lärare, kuratorer och övrig personal på grundskolor i dels utsatta områden, dels i icke utsatta områden i Sverige. Som hjälp för att få vetskap om skolor i utsatta områden användes polisens NOA-lista (underrättelseenheten, 2019, s. 7). Av de tillfrågade var det sammanlagt åtta personer, sju lärare samt en kurator, vilka valde att deltaga. Alla respondenter arbetade med elever i årskurserna 1-6. Av dessa arbetade fyra på skolor i icke utsatta områden och fyra på skolor i utsatta områden. Alla deltagare arbetade på olika skolor i Sverige.
6.2 Avgränsningar
Studien kommer att avgränsas till begreppet mobbning och inte begreppet kränkande behandling eller diskriminerande behandling. Detta då begreppet kränkande behandling är väldigt brett medan begreppet mobbning är mer specifikt samt preciserat i studiens teoriavsnitt. Då den mobbade beskrivs i denna studie, används synonymerna mobbad, mobboffer samt utsatt.
6.3 Datainsamling
Som undersökningsmetod valdes den kvalitativa intervjun. Den kvalitativa intervjun har fördelen att kunna producera utförliga svar från respondenterna, samtidigt som det möjliggör flexibilitet och följsamhet under intervjun utifrån respondenternas svar (Bryman, 2018, ss. 561-562). Sju lärare och en kurator intervjuades med syftet att undersöka deras syn på mobbning samt motverkandet av mobbning i skolorna de arbetar på. Intervjuerna hade en semistrukturerad prägel med en struktur i form av en intervjuguide med frågor uppdelade i två teman: synen på mobbning och motverkande
av mobbning. Frågorna var till övervägande del utformade som öppna frågor men ett antal var av direkt, ja-eller-nej-karaktär. Samtidigt som undersökarna höll sig till intervjuguidens struktur och ordningsföljd, kunde de, så länge de höll sig till de bestämda frågorna, vinkla frågorna och följdfrågorna något beroende på respondenternas svar och egna frågor. Den karaktären på intervju är fördelaktig då det, enligt Bryman (ibid., s. 561), under kvalitativa intervjuer är önskvärt att ge respondenterna utrymme i sina svar för att kunna röra sig i olika riktningar, vilket i sin tur ger undersökaren kunskap om vad respondenterna upplever som mest relevant och viktigt.
Intervjuerna skedde via samtal på nätet med programmet Zoom och varje intervju var 20 min lång.
Intervjuerna spelades in via Zoom och transkriberades vid senare tillfällen.
6.4 Hantering av data
Studiens respondenter har anonymiserats, där deras namn bytts ut mot numrering samt bokstav beroende på vilken typ av områden deras skolor ligger i. Allt materialet kopplat till studien förvaras på sådant vis att ingen obehörig kan få tillgång till det. Information om respondenternas identiteter förvaras åtskilt från resterande material för att öka säkerheten i anonymiseringen.
6.5 Analysmetod
Studiens analys har genomförts som en tematisk analys, där inspiration hämtats från Bryman (2018, s. 702), vilken menar att tematisk analys är en av de vanligaste analysmetoderna när det kommer till kvalitativa forskningsstudier. Vid utformandet av analysens teman, beskriver Bryman (ibid., ss.
702-703) att man utifrån studiens data identifierar teman vilka kan kopplas till studiens syfte. I denna studie har teman valts utifrån studiens teori och forskningsfrågor, vilka sedan har kopplats samman med syftet (ibid.). Efter transkribering av de insamlade intervjusvaren, strukturerades dessa tillsammans i enskilda tabeller för varje enskild fråga (tabell 1), där inspiration hämtats från Brymans (2018, s. 704) beskrivning av Frameworks matrisbaserade tematiska analysmetod. Därefter sammanfattades varje respondents svar, följt av att de mest meningsbärande orden i svaren valdes ut. Dessa sammanfördes sedan och presenterades i olika teman, samt med deras frekvens av svar, i tabellform (tabell 2.). Resultaten i tabellerna gjordes sedan om till diagram (diagram 1.3).
Diagrammen var sedan till hjälp dels för att skriva den slutgiltiga analysen, dels för att presentera studiens resultat på ett överskådligt, strukturerat vis. Summan av respondenternas svar i de redovisade diagrammen, är för vissa frågor större än antalet respondenter. Det beror på att respondenterna gavs möjlighet att ge flera svar på vissa frågor.
Tabell 1. Svar på frågan vilken mobbning respondenterna ansåg var vanligast.
Vilken form av
mobbning anser du är vanligast?
Intervjuobjekt Intervjusvar
1i Den osynliga mobbningen, svår att upptäcka och förhindra. Fysisk mobbning är lätt att förhindra för man ser att det händer.
2i Verbal mobbning. Väldigt sällan att barn slåss. Nätmobbning har eskalerat.
3i Inte den verbala utan den mer dolda, som blickar och utfrysning.
särskilt bland flickor). Att man fryser ut någon och sen har man inget bevis inget som eleverna kan sätta ord på mest en känsla.
Äldre elever kan det vara verbalt.
4i (Osynlig) Verbala mobbningen är vanligast. Utanförskap och utfrysning. I vissa fall är det en känsla och då måste man fråga om den får lov att vara med. Att det sker omedvetet.
5u I stort sett ingen fysisk mobbning. Handlar mer om kränkningar på nätet. Kan uppstå grupperingar som skapar maktobalans. Nätet lägger vi mest tid på.
6u Kränkande ord är det jag märker mest, sen uppstår det säkert saker när jag inte ser. Kränkande orden är tjockis, du är så ful och din jäkla bög.
7u Mobbning som sker ute på nätet och det är det svåraste att komma åt. Det är inte vanligt att man liksom ger sig på varandra fysiskt som det var som när jag var ung.
8u Utfrysning händer mest i mellanstadiet. Mognadsstadie, svårt med sociala koder
Intervjuobjektens namn har anonymiserats med numrering samt bokstav beroende på vilken typ av områden deras skolor ligger i, där bokstaven i står för icke utsatt område och bokstaven u står för utsatt område.
Tabell 2. Tematisering av svar på frågan vilken mobbning respondenterna ansåg var vanligast.
Vilken form av mobbning anser du är vanligast?
Skola i utsatt område Skola i icke utsatt område
Osynligt 2 3
Nätet 2 1
Verbal 0 1
Diagram 1.3
6.6 Forskningsetiska principer
Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 105) finns det fyra etiska områden vilka bör övervägas i samband med intervjuundersökningar: informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser samt forskarens roll. Författarna beskriver att informerat samtycke innebär att deltagare i studien informeras om studiens syfte, upplägg, tänkbara risker och förtjänster med att deltaga samt möjligheten att när som helst avbryta sitt deltagande i studien. Denna studies deltagare delgavs ett informationsblad samt en medgivandeblankett innan intervjutillfällena, där ovan nämnda aspekter beskrevs. Intervjuerna inleddes inte förrän deltagarna skrivit under medgivandeblanketten och därmed givit sitt samtycke (ibid., s. 107). Gällande konfidentialitet beskriver Kvale och Brinkmann (ibid., s. 109) att det är viktigt att studien följer de, tillsammans med deltagarna, överenskomna riktlinjerna. I denna studie delgavs deltagarna information om att deras namn och personuppgifter skulle komma att anonymiseras samt att endast forskarna och deras handledare hade tillgång till
materialet. Med det tredje området, konsekvenser, menas att forskare bör beakta eventuella möjliga för- och nackdelar med anledning av en persons deltagande i studier. Det primära ställningstagandet bör då vara att deltagarnas risk för skada på grund av deltagande i studier ska vara så liten som möjligt (ibid., s. 110). I denna studie bedöms risken för att deltagarna ska påverkas negativt på grund av deras deltagande som väldigt liten. Deras deltagande har anonymiserats och intervjuerna har följt en tydlig struktur där deltagarnas person inte inkluderats, utan endast deras professionella roller inom deras respektive skola. Den sista punkten gällande forskarens roll, innebär att forskare bör föra sig på ett moraliskt och etiskt vis gentemot studiens deltagare samt själva forskningsarbetet i stort (ibid., s. 111). Denna studies forskare anser att så har varit fallet i denna studie.
6.7 Validitet och reliabilitet
Bryman delar upp validitet i intern och extern validitet. Intern validitet kretsar kring huruvida en undersökning utformats och genomförts så att det som är tänkt att undersökas verkligen undersöks (Bryman, 2018, s. 465). Studiens intervjuguide har utformats med studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt, vilket forskarna anser har stärkt undersökningens utformning gällande dess relevans i förhållande till studiens syfte. Under genomförandet av intervjuerna har intervjuguidens frågor även genomgåtts på ett strukturerat vis. Med extern validitet menas i vilken utsträckning en undersöknings resultat kan generaliseras till andra situationer och individer (ibid., s. 466). Studien baseras på åtta intervjuer varav fyra respondenter arbetandes på skolor i utsatta områden och fyra arbetandes på skolor i icke utsatta områden. Det är för få deltagare för att kunna utföra en generalisering för alla skolor i Sverige. Men denna studie har utgått ifrån en respondentundersökning där det är svarspersonerna själva och deras egna tankar som är studieobjekten (Esaiasson m.fl., 2012, s. 228).
God reliabilitet beskrivs av Esaiasson (2017, s. 64) som avsaknaden av slumpmässiga fel i samband med undersökningar, fel vilka skulle kunna påverka undersökningen. Alla intervjuer följde samma tillvägagångssätt med intervjuguiden som stöd och alla intervjuer anses av undersökarna ha genomförts på likartat vis. Alla intervjuer spelades även in för att kunna spelas upp flera gånger och även för att möjliggöra transkribering. Detta för att säkerställa att skevheter inte uppstod på grund av att undersökaren missade något eller hörde fel. Gällande en studies grad av reliabilitet, är den även beroende av huruvida studien kan replikeras med likartade förutsättningar. Bryman (2018, s. 465) benämner detta som extern reliabilitet och menar att denna aspekt kan vara svår att säkerställa inom kvalitativ forskning. Detta då kvalitativ forskning ofta sker i en specifik social miljö vilken kan vara svår, om inte omöjlig, att återskapa. Trots detta menar Bryman att forskare inom kvalitativ forskning kan höja den externa reliabiliteten genom att tydliggöra förhållningssättet forskaren intar i samband med undersökningen, så att efterföljande studier kan ske med samma förhållningssätt (ibid.). Att återskapa denna studie kan med ovan nämnda resonemang bli svårt
