Synen på mobbning

7.1.1 Begreppet mobbning

Diagram 1.1. Hur respondenterna definierar mobbning.

Enligt diagram 1.1 är alla respondenter överens om att begreppet mobbning innefattar handlingar vilka upprepas vid flera tillfällen. Sju respondenter från både skolor i utsatta och icke utsatta områden är överens om att mobbning består av kränkande handlingar. Det finns ingen markant skillnad mellan respondenternas definiering av begreppet mobbning men det som skiljer sig åt är att vissa respondenter specificerar olika typer av mobbning, verbal och fysisk, samt att en respondent anser att det råder en maktobalans mellan mobbare och mobboffer och att mobbning pågår under en längre period. Av svaren från respondenter från skolor i utsatta områden, var det endast en som nämnde verbal och fysisk mobbning medan tre respondenter från skolor i icke utsatta områden nämnde verbal och fysisk mobbning. De resterande respondenterna nämner inte verbal eller fysisk mobbning. Jämför man respondenternas definition med Olweus definition av mobbning överensstämmer de. Det vill säga att mobbning definieras som att en eller flera individer utsätter en eller flera individer för negativa handlingar, upprepade gånger under en viss tid (Olweus, 1991, s. 4). Olweus nämner att de negativa handlingarna innebär att en individ skadar en annan individ fysiskt eller verbalt (ibid.). Vidare nämner en respondent att mobbning råder i form av en maktobalans mellan den utsatte och mobbaren, vilket Olweus (ibid., ss. 5, 27) även nämner då han menar att det under mobbning råder en viss obalans i styrkeförhållandet mellan mobbaren och mobboffret. Den utsatte anses av Olweus som hjälplös och att hen inte har lätt att försvara sig gentemot mobbaren (ibid.).

7.1.2 Mobbningens orsaker

Diagram 1.2. Respondenternas syn på orsaker till mobbning.

Beträffande respondenterna från skolor i icke utsatta områden var majoriteten överens om att den bakomliggande orsaken till att mobbning uppstår är att det råder en otillåtande miljö på skolan, det vill säga ingen acceptans för människors olika bakgrunder i form könstillhörighet, religion och så vidare. Vidare nämner respondenterna från skolor i icke utsatta områden att i den otillåtande skolmiljön råder värderingar och fördomar som ligger till grund för mobbning. Detta kan kopplas till det socialkonstruktionistiska perspektivet då fokus är på sammanhanget, där individerna genom sina handlingar i samspel med varandra följer socialt konstruerade regler och koder, det vill säga individernas värderingar och fördomar (Frånberg & Wrethander, 2011, s. 11). En av respondenterna från skolor i icke utsatta områden uppmärksammade att uppfostran är en av orsakerna som ligger till grund för att mobbning uppstår. Respondenten lägger i detta fall ansvaret på föräldrarollen vilket ingen av de övriga respondenterna nämner. Olweus (1991, s. 34) nämner att det finns andra faktorer som orsakar mobbning, exempelvis om eleven får uppleva mycket våld via massmedia, tv-spel och så vidare, så har den en tendens att utveckla en acceptans för våld och även en tendens till minskad empati gentemot andra individer. Olweus menar att det i viss utsträckning kan öka förekomsten av mobbning (ibid.). I föräldrarollen ingår det att man som förälder har koll på vad ens barn utsätts för via massmedia, då det kan påverka dem negativt.

Vuxentäthet nämns av två respondenter från både skolor i utsatta områden och skolor i icke utsatta områden. Med detta menas att man uppmärksammar att det är viktigt med ett fungerande rastvaktssystem samt att man har en jämn fördelning över antalet vuxna på antalet elever och att gruppstorleken spelar roll för att mobbning uppstår. Respondenternas åsikter går hand i hand med Olweus åsikter gällande rastvaktsystemet. Olweus lyfter fram att lärartätheten spelar roll för förekomsten av mobbning att det har effekten att minska mobbning under förutsättningen att lärarna är beredda att ingripa om mobbningssituationer uppstår (ibid., s. 19). Respondenterna från skolor i utsatta områden är i majoritet gällande nämnandet av att orsaken till uppkomsten av

mobbning är osäkerhet hos mobbaren. Med detta menas att orsaken till osäkerhet ligger framför allt på personlighetsdrag och självkänslan, där vissa mobbare framhäver sig genom att utsätta andra.

Denna punkt stämmer in på det individualpsykologiska perspektivet där orsaken till mobbning anses bero på de inblandades personlighetsdrag och bakgrunder (Frånberg & Wrethander, 2011, s.

11). Sammanfattningsvis kan respondenternas svar anses tyda på att respondenterna från skolor i utsatta områden tolkar orsaker till mobbning utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv, medan respondenter från skolor i icke utsatta områden snarare, till viss del, har ett mer socialkonstruktionistiskt perspektiv på orsakerna till att mobbning uppstår.

7.1.3 Vanligaste formen av mobbning

Diagram 1.3. Respondenterna syn på den vanligaste formen av mobbning.

Enligt diagram 1.3 är majoriteten av respondenterna överens om att den osynliga mobbningen är den vanligaste formen av mobbning. Tre av respondenterna anser att mobbningsproblematik på nätet är vanligast och en av respondenterna menar att både den osynliga, samt den verbala mobbningen är vanligast. Vid jämförande mellan skolor i utsatta och icke utsatta områden, finns det små skillnader. Majoriteten av respondenterna från skolor i icke utsatta områden anser att osynlig mobbning är den vanligaste formen av mobbning, medan majoriteten av respondenterna från skolor i utsatta områden anser att nätmobbning är den vanligaste. Respondenternas svar kan kopplas till Olweus beskrivning av begreppen direkt- och indirekt mobbning (1991, s. 5), med vilken respondenterna från skolor i icke utsatta områden kan anses beskriva indirekt mobbning som den vanligaste formen av mobbning. Med samma beskrivning kan respondenter från skolor i utsatta områden i stället anses beskriva direkt mobbning som den vanligaste formen av mobbning.

Olweus (2018, s. 219) nämner att nätmobbning är direkt mobbning, där exempelvis ett uppladdat foto vilket delas vidare av andra betraktas som upprepade tillfällen.

7.1.4 Kännetecken för mobbare och mobboffer/utsatt

Diagram 1.4. Respondenternas syn på och kännetecken för mobbare.

Diagram 1.4 visar att det råder en viss överensstämmelse mellan respondenterna från skolor i icke utsatta och utsatta områden. Fyra respondenter anser att en mobbare mobbar på grund av negativa livsförhållanden. Livsförhållanden som nämns är mobbarens låga självkänsla, dennes problem hemma, att den mår dåligt och då måste få utlopp för dessa känslor vilket leder till att den mobbar andra, samt att mobbaren föredrar att mobba andra för att slippa att själv bli utsatt. Vidare är två respondenter överens om att en mobbare kan vara vem som helst och detta motiverar de med att det beror på den situation och grupp man befinner sig i. Det kan härledas till det redan nämnda socialkonstruktionistiska perspektivet (Frånberg & Wrethander, 2011, s. 11). En respondent från en skola i ett icke utsatt område svarade att en mobbare är en person som saknar empati, vilket skiljer sig från resterande respondenters svar, men stämmer överens med Olweus beskrivning av mobbare. Olweus (1991, s. 25) lyfter fram att en mobbare har låg empati för mobboffret och när det gäller självkänsla beskrivs mobbaren ofta ha en positiv självbild. Olweus utesluter inte helt att vissa mobbare har en dålig självbild och därmed har ett behov att mobba andra på grund av det (ibid.). Avslutningsvis anser en av respondenterna från en skola i ett utsatt område att i vissa fall mobbar en mobbare omedvetet och att det beror på att hen brister i kommunikation samt att hen inte är tillräckligt mogen. Respondenten nämner att mobbaren då brister i sociala koder och retar en viss person, då den tror att det är så man skojar eller leker med andra. Olweus definierar inte att mobbaren brister gällande förståelse av sociala koder samt mognadsgrad. Respondentens svar kan således inte kopplas till Olweus definition.

Diagram 1.5. Respondenternas syn på samt kännetecken för mobboffer/utsatta.

Respondenternas syn på vad som kännetecknar mobboffret (diagram 1.5) varierar. Två respondenter från icke utsatta skolor samt en respondent från en skola i ett utsatt områden svarade att det är svårt att definiera vad som kännetecknar den utsatte. Nämnda respondenter menar att det kan vara vem som helst och att det inte beror på yttre avvikelser, vilket stämmer överens med Olweus till viss del då han menar att den utsatte inte har några stora avvikelser än de som inte är mobbade mer än att den utsatte är fysiskt svagare än den som mobbar (Olweus, 1991, s 22). Två respondenter, en från en skola i ett utsatt område och en från en skola i ett icke utsatt område, svarade att det beror på negativa livsförhållanden, till exempel att den utsatte kan ha låg självkänsla, vilket leder till att den blir utsatt. De menade även att det kan bero på att den utsatte har en otrygg hemmiljö, vilket kan leda till att hen får en ökad tolerans för att bli utsatt och att hen därför agerar passivt när så sker. Vidare svarade en respondent från en skola i ett icke utsatt område att den utsatte är en person som väljs ut av mobbaren, då denne bedömer att den utsatte inte kan försvara sig. Denna respondents syn på den utsatte stämmer överens med Olweus (ibid., s. 5) vad gäller en rådande maktobalans i styrkeförhållandet mellan mobbaren och den utsatte. En respondent från en skola i ett utsatt område ansåg att mobboffret oftast är tyst och tillbakadraget, vilket stämmer väl in på Olweus definition (ibid., ss. 23-24) av det passiva mobboffret.

7.1.5 Upptäckande av mobbning

Diagram 1.6. Respondenternas svar på om de har upptäckt mobbning i skolan de jobbar i.

Diagram 1.7. Hur respondenternas upptäckte mobbning.

Sex respondenter svarade att de har upptäckt mobbning (diagram 1.6), fyra från skolor i utsatta områden och två från skolor i icke utsatta områden. Fyra respondenter, tre från skolor i utsatta områden och en från en skola i ett icke utsatt område (diagram 1.7) förklarade att de har upptäckt mobbning genom att på olika sätt beskriva vikten av uppmärksamhet från personalens sida.

Exempelvis beskrev respondenten från en skola i ett icke utsatt område att genom att uppmärksamma elevernas rörelsemönster, hur eleverna pratar och agerar, kan man uppmärksamma mobbning. Olweus (1991, ss. 50-51) menar att genom medvetenhet och engagemang från den vuxna i barnens omgivning, till exempel vårdnadshavaren eller läraren, kan den vuxna upptäcka

mobbningssituationer. Ett sådant medvetet och engagerat förhållningssätt från skolpersonal och vårdnadshavare, gör det lättare att uppmärksamma omfattningen av mobbningssituationen på skolan eleven går i (ibid.). Med engagemang menar Olweus att skolpersonal tar mobbningssituationerna på allvar och tar ett ansvar för att förändra och få slut på situationerna (ibid.). En respondent från en skola i ett utsatt område förklarade att det har förekommit nätmobbning men hen förklarade dock inte hur det upptäcktes. En respondent från en skola i ett icke utsatt område berättade att en del elever är duktiga på att berätta när det uppstår mobbningssituationer (diagram 1.7). En respondent från en skola i ett icke utsatt område svarade att hen arbetar med främjande och förebyggande arbete med sina elever (diagram 1.6), vilket stack ut ur mängden. Hen berättade att redan från första dagen med nya elever börjar hen att bygga upp ett harmoniskt klassrumsklimat bland eleverna, vilket leder till att bra kamratrelationer byggs mellan dem. Det leder i sin tur till att mobbning bland hens elever inte uppstår. Olweus (1991, s. 50) lyfter i sitt program upp att en del av det förebyggande arbetet mot mobbning är att skapa goda och fungerande kamratrelationer bland elever. Detta kan leda till att den mobbade eleven känner sig trygg, omtyckt och accepterad av kamratgruppen vilket hjälper att stärka den mobbades självförtroende. Vidare svarade en respondent från en skola i ett icke utsatt område (diagram 1.6) att hen har upptäckt mobbning men i låg grad. Med detta motiverar respondenten att hen knappt har upplevt mobbning och att hen sällan upplevt mobbning som pågått en längre tid.