Diskussion

Empirin belyser att sociala medier kan både fungera som ett verktyg för självförverkligande och identitetsskapande med ett motkrav att tillåta företagen göra vinst av ens deltagande. Båda perspektiven är otillräckliga. Det första är ett falskt medvetande av sociala mediers syfte och det andra är ett upplyst falskt medvetande där man tror sig ha sett igenom det och kan därmed fortsätta sitt deltagande. Det tredje perspektivet är att det finns en emancipatorisk potential inom teknologin som kan bli demokratisk där informationen är under allmänhetens kontroll. Studien belyser att sociala medier underminerar sin egen politiska potential genom att tjäna kapitalismens intresse som skapar nya former av exploatering. Konsumenten blir en prosument under ridån av njutning och vilseleds till att se sociala medier som en plattform för kommunikation och inte som en av världens största reklambyråer. Istället för kommunikation mellan vänner fungerar det som en datingservice för företag och konsumenter med makten att kontrollera vad vi ser och inte ser (Ranger. 2020: 259).

Vi arbetar inte mindre eller är mindre stressade vilket pekar på huruvida någonting står i vägen för oss att dra nytta av teknologin snarare än att exploateras av den. Sverige är i framkanten av digitalisering vilket gör det till en allt större nödvändighet för individen att hänga med i den digitala utvecklingen. Sådant som den vanliga människan använder bör ses som allmännyttiga tjänster vilket motsäger sig kapitalismen. De erbjuder en bas för motstånd för den kapitalistiska livssynen av appropriering och kommodifiering. Men häri ligger också frågan i vilken utsträckning digitala allmännyttor är emancipatoriska. Sociala medier har en underliggande tendens att upplösa kritiska energier till punkten då ojämlikhet och herraväldet intensifieras och inget reellt motstånd organiseras (Ossewaarde & Reijers. 2017: 611). Det genererar ett falskt medvetande av att vara dominerad av ett hegemoniskt paradigm märkt av illusionen av ett utbrett samtycke. Kritiken för att avslöja det falska medvetandet måste grunda sig i det

exploaterande väsen vi kallar för teknologi och hur den dominerar oss istället för att tjäna oss (Ibid: 619). På mikronivå är det den individuella cynikern som genom sin sociala karaktär stärker systemet. Trots misstro till sina härskare fortsätter cynikern med sina praktiker genom företagsritualer, dyrkar företagssymboler eller bär erkända märken. Cynismen är det upplysta

falska medvetandet som kapitalismen drar nytta av genom att tillåta fritt flödande systemkritik,

ironi och cynism eftersom det underminerar kritisk kapacitet att utvärdera och motstå kapitalismens intressen. Äkta motstånd upphäver maktkonstellationer och innebär social revolution, vilket inte är möjligt inom ett kapitalistiskt samhälle. Vi tror inte riktigt på denna ideologi, men trots det så fortsätter vi att utöva den. Det kan enklast förstås som ett upplyst

falskt medvetande där den enskilde förstår det bakomliggande intresset i ideologin men vägrar

samtidigt att ta avstånd från den. Cynismen gör att vi inte bryr oss och gör oss till cyniska medborgare som inte har några förväntningar och lever med illusionen att tro sig ha sett igenom systemet som gör det enklare att acceptera det istället för att revoltera (Paulsen. 2015: 149- 153). Som om vetskapen av ens maktlöshet att förbättra våra livsvillkor och hur meningslöst motstånd är ska skydda en från förtrycket man lever under.

Marx förutspådde när fysiskt arbete inte längre var nödvändigt för basala varor till följd av produktivitetsutvecklingen skulle abstrakt intellektuellt arbete ersätta det fysiska som grundstenen i ekonomin och leda till åtskiljandet från det alienerande arbetet inom den kapitalistiska ekonomin (Rey. 2012: 405). Minskat tvång till produktion och därmed mer fri tid kommer inte bara att stimulera individens utveckling utan också leda till nya behov och marknader för kapitalismen (Ibid: 407). Det digitala arbetet har anpassat sig till att dra nytta av spontant icke alienerande arbete. Dock har alienationen inte försvunnit utan gömts från prosumenten och anpassat sig till det immateriella arbetes produktion. All information om oss köps och säljs till den som vill manipulera vårt beteende. Genom vår blotta existens producerar vi värdefulla varor och exploateras under hela dagen vilket förvandlar hela samhället till en fabrik utan väggar (Ibid: 414). Under den industriella kapitalismen var arbetaren tvungen att alienera sig själv genom att sälja sin arbetskraft, i kontrast till prosumenten på sociala medier som både är villig och ivrig att delta i aktiviteter som företag kan skapa värde ur. Detta betyder att så länge som alienationen inte är en central del av vårt användande av internet så är vi hyfsat villiga att låta oss exploateras. Om människor är ignoranta eller omedvetna om de värden de skapar för företag så kommer exploateringen bli allt mer lömsk, och där exploatering sker följer social ojämlikhet (Ibid: 416-417).

Referenslista

Vetenskapliga artiklar

Bozkurt, A & Tu, C. (2016). ‘Digital identity formation: socially being real and present on

digital networks’. Educational Media International, 53:3, 153-167, DOI:10.1080/09523987.2016.1236885.

Dusi, D. (2018). ‘Beyond prosumer capitalism: Retaining the original understanding of

prosumption’. Current Sociology. 2018, Vol. 66(5) 663-681. DOI:10.1177/001139217697459

Ranger, J. (2020). ‘Slow Down! Digital Deceleration Towards A Socialist Social Media’. Tripple C, St. High’s College, University of Oxford, UK. 18(1): 254-267, 2020.

Rey, P, J. (2012). ‘Alienation, Exploitation, and Social Media’. Sage Publications, American Behavioral Scientist DOI: 10.1177/0002764211429367.

Treem, J, W. Dailey, S, L. Pierce, C, S. Biffl, D. (2016). ‘What We Are Talking About When

We Talk About Social Media: A Framework for Study’. Sociology Compass 10/9 (2016), 768-

784, 10.1111/soc4.12404

Ossewaarde, M & Reijers, W. (2017). ‘The illusion of the digital commons: ‘False

consciousness’ in online alternative economies’. Organization. 2017, Vol. 24(5) 609-628. DOI:

10.1177/1350508417713217

Litteratur

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Aspers, Patrik (2017). Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Upplaga 2:3. Tryck: People Printing, Kina. Sättning: Gyllene Snittet AB, Helsingborg.

Bauman, Zygmunt (2016). Konsumtionsliv. Fjärde tryckningen. Diadalos AB, Göteborg. Birkler, Jacob (2016). Vetenskapsteori, en grundbok. Andra upplagan. Repro 8 AB Stockholm Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Tredje upplagan, fjärde tryckningen Diadalos AB, Göteborg.

Goffman, Erving (2016). Jaget och maskerna, en studie i vardagslivets dramatik. Upplaga 6:4 Studenlitteratur AB, Lund.

Honneth, Axel. (2003). Erkännande, Praktisk-filosofiska studier. Diadalos AB. Tryck: MediaPrint Uddevalla AB.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:4 Studentlitteratur AB, Lund.

Paulsen, Roland (2015). Empty Labor, Idleness and Workplace Resistance. Cambridge University Press

Rosa, Hartmut (2014). Acceleration, modernitet och identitet, Tre Essäer. Diadalos AB, Göteborg. Tryck: Bookwell AB, Borgå, Finland.

Scheff, Thomas J. (1994). Microsociology, Discourse, Emotion and Social Structure. The University of Chicago. Printed in the United States of America.

Sjöberg, Katarina & Wästerfors, David (2008). Uppdrag: Forskning- Konsten att genomföra

kvalitativa studier. Upplaga 1:1. Liber AB.

Skärvad, Per-Hugo & Lundahl, Ulf (2016). Utredningsmetodik. Upplaga 4:2 Studentlitteratur AB, Lund

Standing, Guy (2016). Prekariatet. Den nya farliga klassen. Diadalos AB, Göteborg. Swedberg, Richard (2014). The Art of Social Theory. Princeton University Press.

Therborn, Göran (2018). Kapitalet, överheten och alla vi andra. Klassamhället i Sverige- det

rådande och det kommande. Arkiv förlag, Lund.

Webbsidor Internetstiftelsen 2019/09/25 https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2018/sociala-medier/ (Hämtad) 2020/05/25 Svd 2018/0/217 https://www.svd.se/hjarnforskaren-ungas-psykiska-ohalsa--var-tids-stora-samhallsproblem (Hämtad) 2020/05/25)