Innan vi började med arbetet hade vi båda en förutfattad mening om att vi tillslut skulle hamna i ett läge där arbetet enbart skulle handla om musik och språkutveckling. Men förskollärarna överraskade oss, och ganska snabbt kom vi fram till att vi ville gå in med bredare frågeställningar och inte bara fokusera på ett utvecklingsområde som förskollärarna talade om under våra intervjuer.
Vi har under arbetets gång insett att vårt arbete skulle varit lättare att genomföra om vi valt att fördjupa oss inom ett område som förskollärarna menar att musik kan utveckla. Till exempel tar alla pedagoger upp musiken som ett språkutvecklande verktyg. Detta kunde vi också se i tidigare uppsatser inom samma område (musik) där det fanns mycket fokus på just musik och språkutveckling. Just därför ville vi istället bredda vår undersökning för att få en vidare bild av hur förskollärare resonerar kring allt som händer i musikstunden, samt planeringen inför denna. I detta arbete har vi fokuserat på musikstunden, men vi har även stött på exempel där musik används i andra sammanhang på förskolan. Att sammanfatta alla dessa hade dock blivit ett helt nytt arbete i sig.
Metoden vi använt (dvs. intervju) har varit rimlig att använda för att få fram önskat resultat. Dock har vi funderat lite över våra individuella intervjutekniker som gjort att vi ställt frågor lite annorlunda och således fått olika kvalitet på svaren. Detta var något vi skulle diskuterat med varandra inför varje intervju. Något annat vi skulle lagt mer fokus på är att få ut något mer kvalitativt ur observationerna. Visserligen fyllde de en viktig funktion inför intervjun, men kanske hade vi kunnat använda dem på ett bättre sätt? Exempelvis skulle vi kunnat skriva ner och analysera mer av det vi såg, och kanske låtit det gå en dag mellan observation och intervju så frågorna om specifika delar av musikstunden varit mer direkta. Under arbetets gång har vi lärt oss mycket, men framförallt har vi träffat många inspirerande pedagoger och barn som fått oss att längta lite extra till vi tar vår examen i januari 2011 och äntligen kan börja arbeta!
inte att barn är medvetna om hur mycket de lär sig genom att ”bara sjunga”. Detta arbete har ju till exempel visat på att många av förskollärarnas intentioner inte är synliga över huvud taget. Som exempelvis att arbeta med barns självkänsla som är något som inte är mätbart.
5.1 Sammanfattning
Vi tycker oss ha uppnått vårt syfte och svarat på våra frågeställningar. Förskollärarna arbetar medvetet med musik för att utveckla olika kompetenser hos barnen. Oftast väljer förskolläraren material, och motiverar detta med olika syften, beroende på barngrupp och vad de har för mål med musikstunden. Musikstunderna ser dock relativt likadana ut i alla förskolor vi besökt. Språkfördelningen i barngruppen spelade inte så stor roll för förskollärarnas planering av musikstunden. Däremot verkade de ta större hänsyn till barnens ålder.
Referenser
Muntliga källor
Intervju med Anna, Trollebos förskola. 2010-09-17. Intervju med Bob, Bootlegs förskola. 2010-09-16.
Intervju med Lisa, Hästens Montessoriförskola. 2010-09-14. Intervju med Magdalena, Backens förskola. 2010-09-09. Intervju med Rosita, Mumindalens förskola. 2010-10-01. Intervju med Sissela, Bullerbyns förskola. 2010-09-20.
Litteratur
Antal Lundström, Ilona (1996). Musikens gåva – Hur musik påverkar barns utveckling genom att stimulera inneboende resurser och ge ökad social kompetens. Uppsala: Konsultförlaget i Uppsala AB.
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.
Arnér Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – Att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. Stockholm: Runa Förlag. Comenius, J-A. (1989). Didactica Magna. Lund: Studentlitteratur (E-bok).
Crncec, Rudi & Wilson, Sarah J. & Prior, Margot (2006-08-04). Educational Psychology, vol. 26, no. 4, s. 579-594. The Cognitive and Academic Benefits of Music to Children: Facts and fiction.
Don Lind, Heléne (2007). Musik och rörelser hör ihop. I Fagius, Gunnel (Red.) Barn och sång - Om rösten, sångerna och vägen. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (1999). Förskolebarn i matematikens värld. Stockholm: Liber AB.
Einarsson, Jan (2004). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, Mats & Fransson, Anders (1992) Praktisk intervjuteknik. Stockholm: Nordstedts Akademiska förlag.
Ericsson, Ingegerd (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Evans, Alan C & Forgeard, Marie & Hyde, Krista L. & Lerch, Jason & Norton, Andrea & Schlaug, Gottfried & Winner, Ellen (2009-03-11). The Journal of Neuroscience. Musical Training Shapes Structural Brain Development. http://www.jneurosci.org/cgi/reprint/29/10/3019?maxtoshow=&hits=10&RESULTFORMAT= &author1=Schlaug&andorexactfulltext=and&searchid=1&FIRSTINDEX=0&sortspec=relevanc e&resourcetype=HWCIT
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Uppsala: Uppsala University Library.
Frister Lind, Heléne (1999). Flyg lilla fjäril – Rytmik och rörelsesånger för de små. Mölndal: Förlaget Lutfisken AB.
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Granberg, Ann (1997). Småbarnsrytmik. Stockholm: Liber AB.
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa Förlag.
Jernström, Elisabet & Lindberg, Siw (1995). Musiklust. Stockholm: Runa förlag.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.
Karlsson, Rauni (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. Göteborg: Göteborgs Universitet.
http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/20057
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Kjellander, Eva (2005). Sitter ekorren fortfarande i granen? Sångrepertoar i grundskolan nu och då. (Pedagogiska institutionen/ Avd. för bild, musik och kulturpedagogik. C- uppsats I musikvetenskap) Växjö: Växjö universitet.
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:204834/FULLTEXT01
Kylemark, Mimmi & Winther, Mia (1999). ITIS Studiematerial – Vad säger pedagogerna om inlärning och kunskap. Stockholm: Utbildningspartementet.
Läroplanen för förskolan – LpFö98 (2006). Skolverket. Stockholm: CE Fritzes. Pramling Samuelsson, Ingrid, & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.
Rauscher, Frances H (2003-09-00). ERIC Clearinghouse on Elementary and Early Childhood Education. Can Music Instruction Affect Children’s Cognitive Development?
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Schellenberg, Glenn (2004-08-15). Music lessons enhance IQ. Psycological science 15: 511- 514.
Siroiney, Lill (2000). Musiken i Montessoripedagogiken del 1. Lund: Lill Siroiney & Förlaget för språklig medvetenhet i Lund HB.
Skjöld Wennerström, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (2008). Montessoripedagogik i förskola och skola. Stockholm: Natur & Kultur.
Sterner & Johansson (2008). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Emanuelsson, Göran & Wallby, Anders (Red.). Små barns matematik. Göteborg: Livréna AB.
Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Törnblom, Mia (2005). Självkänsla nu! Stockholm: Bokförlaget Forum AB.
Uddén, Berit (2004) Tanke, Visa, Språk – Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
Vernersson, Inga-Lill (2002). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Nätburen information
Nationalencyklopedin http://www.ne.se/prosodi Hämtad: 2010-05-26 Nationalencyklopedin http://www.ne.se.support.mah.se/lang/spr%C3%A5kpsykologi Hämtad: 2010-06-03Bilaga 1 – Intervjuguide
Innan intervjun
I vilken mån får vi använda oss utav din intervju?
Får vi lämna ut ljudfilen till examinator och opponenter eller endast det transkriberade materialet?
Vem är förskolläraren?
Vad har du för utbildning? När tog du din lärarexamen? (Hur gammal är du?)Hur länge har du arbetat inom barnomsorgen? Spelar du något instrument? Sjunger?
Har du någon musikalisk utbildning? Musik inom lärarutbildningen? Kurs? Fortbildning? Håller du på något med musik på fritiden?
Vad lyssnar du på för musik?
Vad tyckte du själv om musiken i förskolan och skolan när du var mindre?
Hur arbetar denne med musik och varför?
Hur arbetar du med musik?Fler än ett sätt?
Använder du något material vid musiktillfällena? Instrument (som barnen använder)? Hur? Förekommer musik i andra sammanhang på förskolan?
Varför har du valt att jobba med musik så som du gör?
Är det någon/något speciell du inspireras av när du planerar dina musikstunder? Har du läst någon litteratur om barn och musik?
Vad tror du barnen utvecklar genom musik och sång? Hur tror du musiken påverkar barnens språk?
Tror du att du planerat musikstunderna på ett annat sätt om gruppen sett annorlunda ut? Exempelvis språkfördelning?
Musiken som en andraspråksträning
Tänker du annorlunda gentemot de elever som har ett annat modermål? Hur ser på sång och musik som en väg in i det svenska språket?
Vem väljer?
Hur ofta har ni musikstunder som den vi såg tidigare idag? Varför sjunger ni just de sångerna ni sjöng idag?
Vem har valt dem?
I den mån du själv väljer sånger, vad tänker du på när du väljer? Hur presenterar du en ny sång första gången? Hjälpmedel?
Sjunger ni någon gång sånger på något annat språk? Barnens modersmål? Engelska?
Om förskolan
Vad vill du att vi ska kalla dig, din avdelning och förskola i undersökningen? Hur många barn går på den här förskolan?
Hur många avdelningar har ni?
Hur är åldersindelningen på de olika avdelningarna? Hur många barn har ni på varje avdelning?
Bilaga 2 - Montessoriklockorna
Detta är ett material som från grunden kommer från Montessoripedagogiken. Klockan består av en träfot med en ”hatt” av metall som ger en ton när den anslås med en träklubba. Det finns 13 klockor med 13 olika toner som motsvarar samtliga toner inom en oktav på exempelvis ett piano. Klockorna är i tonarten C-dur, och går från tonen C till C. De tonerna som främst används har en brun träfot, men det finns även en andra upplaga där toner som motsvaras av en vit tangent har en vit fot, och de som motsvaras av en svart tangent har en svart fot.
Övningar som kan utföras med klockorna är exempelvis:
Gradering – välj ut ett passande antal toner och låt barnen gradera dem från lägsta till högsta ton
Hitta par – eftersom varje ton finns i två exemplar kan pedagogen exempelvis dela ut klockorna till barnen och låta dem hitta sin ”tonkompis”
Givetvis kan även klockorna ha funktionen av ett instrument som kan spelas på, precis som man spelar på ett vanligt piano.
Förslagsvis ställer man då fram klockor som motsvarar en C-durskala Som ett nästa steg efter man ställt upp C-durskalan kan man lägga ut siffror vid tonerna (1-8) och/eller tonens namn. Sedan kan elever skapa egna melodier eller låna färdiga ”sångkort”. Dessa sångkort består av sifferkombinationer, som kan ses som ett enkelt sätt att skriva noter (vilken ordning man ska spela på tonerna för att få fram den tänkta melodin).
Senare kan man även gå hela vägen från siffermelodier till att spela efter notmaterialet som finns.