Självförtroende och självkänsla 43

Magdalena, Sissela och Rosita tar upp att musiken kan hjälpa till att stärka barnens självförtroende och självkänsla.

Självförtroende och självkänsla är två olika begrepp med olika betydelse. Att ha ett gott självförtroende innebär att tro på sin förmåga att prestera, ”jag vet att jag kan”. Medan en god självkänsla handlar om att tycka om sig själv och veta att man duger som man är utan att behöva prestera på topp hela tiden, ”jag är medveten om mitt eget värde, jag är viktig och jag behövs” (Törnblom, 2005:11). Exempel: Trots att jag inte kan texten till ”Lilla snigel” så är jag lika mycket värd ändå.

Magdalena uttrycker att hon och hennes kollegor arbetar mycket med att försöka stärka varje barns självkänsla och självförtroende. Hon menar att musiken är en del av det arbetet:

Jag har märkt att det blir vissa barn som kan vara lite mer stela och lite mer blyga och lite mer tillbakadragna som inte gillar att ha fokus på sig. För det blir väldigt mycket fokus om vi sitter i samlingen och man har en trumma som alla ska spela på en och en som man skickar runt. […] Har man lite musik, kanske lite högre ljud och vi är många som dansar och det är avslappnat och man själv deltar om man vill. Då blir dem här barnen osynliga med hjälp av musiken på något sätt. Dem känner sig osynliga och vågar släppa lite. […] Det är helt fantastiskt att se hur de kan få vara sig själva och släppa fram sitt inre jag. Som de kanske inte alltid vågar i andra situationer. Vill att de ska stärka deras självkänsla och självförtroende. För att jag tror att det är grunden till allt. Lärande och livet och allt. Att när man börjar i skolan så ska man tro på sig själv […] Man klarar sig bättre i livet då. Och jag tror att musiken är en stor del av det. (Magdalena, 2010-09-09)

Genom att få barnen mer delaktiga hoppas de att de genom musiken kan bli mindre blyga inför varandra. Antingen genom sången i sångstunden, eller den mer spontana dansen. Genom att vara en i mängden, eller ”osynlig” som hon uttrycker sig, vet barnet med sig att det han eller hon gör inte kommer märkas bland all annan rörelse i rummet.

Som vi nämner i sinnesstämningskapitlet så visar Clynes forskning på att vi som medmänniskor kan påverka varandras sinnesstämningar (Udden, 2004:64f). Om vi som pedagoger går in i musikstunderna med en positiv inställning som innefattar glädje och lekfullhet kan vi även framkalla lek om barnen tillåter. Detta kan då bidra till positiva effekter när vi i leken släpper prestationskraven och låter barnen släppa loss.

”[…] vissa forskare tolkar leken som en viktig del av barnens kompetensmotiv. Genom leken kan barnet lyckas med olika utmaningar. Detta innebär en stimulerande inverkan på barnens jaguppfattning och på deras uppfattningar om vad de kan klara av. Känslan av kompetens ökar, motivationen och förmågan att klara ett liknande beteende förstärks,

vilket stimulerar jagutvecklingen och därmed hela personligheten […]” (Evenshaug & Hallen, 2001:340)

Genom detta citat kan vi se att Magdalenas teori om att låta barn känna den prestationslösa känslan genom en lustfylld aktivitet och därigenom våga släppa fram sig själv, kan öva upp en trygghet som sedan kan bidra till en personlighetsutveckling. Denna personlighetsutveckling kan exempelvis vara självkänslan som påverkas positivt. Vilket i sin tur borde betyda att en god självkänsla kan utvecklas genom musiken, men enbart om den är lustfylld och frivillig. Detta borde också gälla miljön i övrigt och inte bara musiken. Knutsdotter Olofsson anser att om något är fritt från prestationskrav så kan detta, genom leken, leda till ökade kompetenser (2003:26f).

Vi tycker oss också kunna se hur hon mer indirekt vill stärka barnens självkänsla genom tidigare citat angående sångvalen, där hon väljer sånger som kan få barnen att finna en gemensam sak när de blir lite äldre:

”Det finns vissa låtar som man kan skoja med sina kompisar om, som alla känner till. Jag vill att även barnen här ska känna till dessa låtar. Det är därför vi sjunger ’Du, skåning, du skåning’.” (Magdalena, 2010-09-09)

Även Rosita pratar om sitt val av tema (just nu hösten) som något som förenar barnen då hon hävdar att alla har varit med om hösten; fattig som rik och helt oberoende hur länge man bott i Sverige. Hösten är just nu och den är alla med i.

Genom gemensamma upplevelser menar vi att barnen kan känna samhörighet och gruppkänsla och via detta kan de utveckla många sociala egenskaper men också en större säkerhet i sig själv. Genom tillhörighet ökar förståelsen för vem man är och det kan bli lättare att veta hur man kan och vill agera. Om detta säger Lisa såhär:

”[…] det handlar inte om att jag ska komma först, eller att jag ska sjunga starkast, eller att jag ska komma först i sångerna […]” (Lisa, 2010-09-14)

Har barnen övat upp sin självkänsla och sitt självförtroende så är det troligtvis inte tävling eller prestation som blir den centrala delen i musikstunden. Vilket i sig kan göra att musiken blir en trygg aktivitet som kan bidra till utveckling av andra kompetenser.