Tidigare forskning har visat hur medier i samband med politiska skandaler fungerar som både arena och aktör, och att det mediala förloppet i hög grad följer ett skandalnarrativ med en färdig dramaturgi och fastlagda roller. Sigurd Allern och Ester Pollack menar att politiska skandaler förenar medieföretagens kommersiella intressen med journalistikens behov av att bekräfta sin samhällsfunktion64.
Lars Nord har jämfört mediernas bevakning av två affärer med företrädare för den svenska arbetarrörelsens politiska gren. Genom analysen av Aftonbladets diskursiva berättelse om Kommunal-affären har jag visat hur John B. Thompsons fem kännetecken på en politisk skandal kommer till uttryck i en affär där i stället den fackliga grenen av arbetarrörelsen står i fokus och där initiativtagaren bakom granskningen är en redaktion med anknytning till samma rörelse. Resultaten visar att en facklig skandal i allt väsentligt följer ett politiskt skandalnarrativ. Det tyder på att fackliga företrädare av medierna betraktas och behandlas som företrädare för en politisk ideologi vilket bidrar till att frågan om hur de använder sin
62 Hillesund s 30.
63 Nord s 64.
64 Allern och Pollack s 9, 12, 17, 193, 204
maktpositionblir avgörande för deras allmänna förtroende. Kanske är de också i högre grad än andra politiska aktörer en tacksam projektionsyta för konflikten mellan medborgare och samhällselit, eftersom de fackliga organisationernas uppdrag historiskt handlat med att företräda grupper som haft en underordnad position på arbetsmarknad och det kapital som verksamheten bygger på består av medlemsintäkter65.
Nyhetsberättelsen om ”Kommunals förlorade heder” överensstämmer i hög grad med de fem kännetecken för den politiska skandalen som Sigurd Allern och Ester Pollack har hämtat från John B. Thompson. Här finns brott mot värderingar, bristande konsekvens mellan ord och handling och svikna förtroenden.Här finns anonyma källor som är villiga att avslöja och starka avståndstaganden, både från dem som svikits och dem som riskerar att dras med i fallet. Här finns journalister i rollen som offentliga kritiker och uttolkare av
händelseförloppet. Här finns snabba krav på avgång. Och här finns framför allt det vanligaste konfliktperspektivet i dagens politiska journalistik, det mellan ”vi och de”, medborgarna och etablissemanget, manifesterat i det diskursiva temat privilegiesamhället66.
Claes-GöranHolmberg skriver att texter där den traditionella berättelsens rollfigurer kan tolkas in har en särskild dragningskraft genom sin öppning mot arketypiska historier67. Händelserna i Kommunal ger onekligen möjligheter att skildra en polariserad och personifierad konflikt med moraliska förtecken, dels genom att förbundet representerar relativt lågavlönade yrkesgrupper, dels genom att dess företrädare beviljat sig själva materiella förmåner på medlemmarnas bekostnad. Konflikten anknyter också till
gemensamma värderingar och referenspunkter genom att den speglar samhällets negativa moraliska förväntningar om att makt är något som korrumperar68.
Nyhetsberättelsen om hur en starkare part har missbrukat såväl sin maktposition som den svagares – medlemmarnas – förtroende öppnar för en melodramens dramaturgi. Här finns moraliska tveksamheter som kan tolkas som resultatet av avsiktligt agerande, personer som får förkroppsliga ondskan och den offentliga avbön som utgör dramats upplösning, vilket Peter Brooks beskriver som grunddrag i melodramen med en dramaturgi som enligt honom och Martin Conboy återkommer i medierna, dag efter dag69.
65 Allern och Pollack s 12; John B Thompson (2000); Nord s 20.
66 Allern och Pollack s 9, 12.
67 Holmberg s 104.
68 Conboy s 141.
69 Brooks s 43, 45, 204.
Håkan Hvitfelt skriver att en medveten strävan efter att nyheter ska framstå som så dramatiska och viktiga som möjligt leder till att nyhetsförmedlingens språk ofta är starkt konnotativt.
Konnotationer i både språk och presentation fungerar som verktyg när Aftonbladet regisserar och presenterar ”Kommunal-skandalen” i avsnitt som är lika väl avgränsade och omsorgsfullt inramade som akter i ett skådespel. Men Aftonbladet inte bara erbjuder en scen och regisserar och utan är också själv, i Hillesunds mening, en aktör med medietriangeln som redskap 70.
Aftonbladet presenterar en konflikt som utvecklas genom komplikationer och polariseringar mellan inblandade parter, vilka i enlighet med triangelhypotesen tvingas reagera offentligt på varandras agerande. Medietriangeln förekommer framför allt när förtroendetemat tar
överhand och nyhetsredaktionen fokuserar på rollen som budbärare mellan olika aktörer.
Aftonbladet beskriver händelseförloppet med hjälp av ett språk som understryker och förstärker konflikter, polariseringar och kontraster, och med en layout som med Kristina Wallanders ord fungerar som ”visuell bekräftelse av textens budskap”71.
Wallander beskriver hur hon uppfattar att journalisten i hennes jämförelse av fyra nyhetstexter sällan släpper in röster som fördjupar eller motsäger texternas konstruktioner av skildrade händelseförlopp vilket resulterar i en ”skenbart ganska ovedersäglig beskrivning av
verkligheten”. Lars Nord noterar en större ensidighet i perspektivet i granskningen av Laila Freivalds år 2000 än i Ove Rainer-affären 1983. Han iakttar också hur vinklingen på privat moral förstärks över tid på bekostnad av en bredare politiska vinkel72. Kommunal beskrivs i det material som jag har undersökt konsekvent och konkret som ett ”pampvälde” (160115).
Det pampväldet får symboliseras av förbundskassör Anders Bergström och ordförande Annelie Nordström. Här finns få röster som komplicerar bilden eller vidgar perspektiven, exempelvis kring belöningssystem i samhället generellt.
Nord tycker sig se att en förändring av det journalistiska idealet lett till att politiska kommentatorer har fått en mer framskjuten roll. I Kommunal-affären är det uppenbart att denna kategori har en avgörande betydelse för hur den diskursiva berättelsen utvecklas genom sina tolkningar och ställningstaganden. Däremot har ledarskribenterna inte samma inflytande över affärens utgång, vilket stämmer med de iakttagelser som Nord, Enli och Stúr gör73.
70 Hillesund s 149; Hvitfelt s 73; Nerman s 55.
71 Hillesund s 121, 145, 148; Wallander s 173.
72 Nord s 56, 63;Wallander s 171.
73 Nord s 24, 64; Nord, Enli, och Stúr s 87.
Göran Leth menar att socialdemokratiska tidningar har gjort det till princip att kritisera arbetarrörelsens företrädare. Aftonbladet hade en ledande roll i Rainer- och Freivalds-affärerna74. Även i Kommunal-affären har tidningen initiativet. Att den tidigare rörelseägda tabloiden med en s-märkt ledarredaktion erbjuder en arena för detta skådespel är högst
begripligt när granskningen betraktas i ljuset av melodramens sökande efter en högre mening.
Behovet av en enande och renande berättelse med en tydlig gemensam fiende som understryker det fackligt-politiska uppdragets betydelse och aktualitet är stort i dagens politiska kontext. Fienden är de individer som förkroppsligar den korrumperande makten i privilegiesamhället. Nyhetsberättelsen om ”Kommunals förlorade heder” skapar möjligheter att tydliggöra och betona arbetarrörelsens värden, uppdrag och utmaningar.
I nyhetsdiskursens symboliska verklighet döms mellan rätt och fel, skriver Holmberg75. Jag menar att den diskursiva berättelsen om Kommunal-affären också kan läsas i ljuset av att arbetarrörelsen famlar efter sin roll i 2000-talets Sverige. (Hur en sådan diskursiv berättelse konstrueras i medierna är ett annat tänkbart studieobjekt.) Här tar Aftonbladets ledarredaktion rollen som Kommunal-affärens uttolkare och erbjuder en arena för en mer eller mindre intern socialdemokratisk diskussion. När Kommunals ledning gjort avbön bankar rörelsens hjärta kanske litet hårdare vid tanken på den gemensamma uppgiften än vad det gjorde före avslöjandena. Berättelsen om Kommunals förlorade heder får i ledarredaktionens regi en tydlig poäng76: Arbetarrörelsens företrädare får inte glömma sina rötter, det finns mycket kvar att kämpa för.
Jag valde att avgränsa min studie av Kommunal-affären till konstruktionen av den diskursiva nyhetsberättelsen. Det finns fler dimensioner som skulle vara intressanta att undersöka:
Hur förhöll sig övriga svenska medier till Aftonbladets granskning? Närmade förloppet sig någonsin ett mediedrev? På vilket sätt förhåller sig andra mediers bevakning till den diskursiva berättelse som min studie visar på?
Hur såg den digitala spridningen av Aftonbladets artiklar om Kommunal ut? Vad kännetecknar de artiklar som fick störst respektive minst spridning? Hur ser spridningsmönstren ut i relation till den diskursiva berättelsen?
Hur såg Kommunals egen krishantering ut? Vilka spår lämnar den i nyhetsbevakningen?
74 Leth s 109-110; Nord s 29, 31-32, 65.
75 Holmberg s 102-103.
76 Wallander s 169.
Jag har i min studie bland annat utgått från Lars Nords undersökning av två affärer med socialdemokratiska statsråd. Om det finns motsvarade forskning kring liknande affärer med fackliga företrädare är det en självklar ingång till ytterligare fördjupning i Kommunal-affären.
Litteratur och källor
Källmaterial:
”Medlemmarnas pengar går till att täcka förluster i fackförbundets krogbolag”. Aftonbladet 2016-01-13
”’Det är en skandal’”. Aftonbladet 2016-01-13
”Krogen lockar – med sexshow”. Aftonbladet 2016-01-13
”De betalade inte för sig”. Aftonbladet 2016-01-14
”Här ljuger han om sitt boende”. Aftonbladet 2016-01-14
”Här drack de för 110 000 kronor”. Aftonbladet 2016-01-14
”’De borde avgå – och skämmas’”. Aftonbladet 2016-01-14
”Ordföranden Annelie Nordström vädjar till Kommunals medlemmar: Stanna kvar”.
Aftonbladet 2016-01-14
”Tilldelas lyxvåning av facket”. Aftonbladet 2016-01-15
”Bergström tvingas kliva ner”. Aftonbladet 2016-01-15
”Extravagansen är långt från medlemmarnas vardag”. Aftonbladet 2016-01-15
”’Han fick ta en kula för Nordström’”. Aftonbladet 2016-01-15
”Trots alla sina skandaler – får motsvarande åtta undersköterskors lön”. Aftonbladet 2016-01-15
”Medlemmarna kräver: Hela ledningen måste gå”. Aftonbladet 2016-01-15
”’Det har druckits mycket’”. Aftonbladet 2016-01-15
”Fälld – av lyxresan”. Aftonbladet 2016-01-15
”Lådvis med vin langas till festvåningen”. Aftonbladet 2016-01-15
”Chefen för tillståndsenheten: De kan få en återkallelse”. Aftonbladet 2016-01-15
”Hela Kommunals ledning måste avgå”. Aftonbladet 2016-01-16
”Det här skulle aldrig ha hänt på pappas tid”. Aftonbladet 2016-01-16
”’De ljög för mig’”. Aftonbladet 2016-01-16
”Ordnade boende – även till sin son”. Aftonbladet 2016-01-16
”Kommunal har tappat 1 400 medlemmar – på 48 timmar”. Aftonbladet 2016-01-16
”Medlemmarna förlorar på att vi splittras”. Aftonbladet 2016-01-16
”Den här fajten är bara pinsam”. Aftonbladet 2016-01-16
”Satsar 25 miljoner – på lyxig nattklubb”. Aftonbladet 2016-01-16
”Tänk om hon inte är en bimbo”. Aftonbladet 2016-01-17
”Anställda kränks och trakasseras”. Aftonbladet 2016-01-17
”Hur kan chefen för något så rötskadat sitta kvar?” Aftonbladet 2016-01-17
”Tjata inte mer om pampvälde”. Aftonbladet 2016-01-18
”’Hon borde ha skaffat den på annat sätt’”. Aftonbladet 2016-01-18
”Tre av fyra toppar har fått sina lägenheter genom fackförbunden”. Aftonbladet 2016-01-18
”KU-anmäls – för kontraktet”. Aftonbladet 2016-01-19
”Fackets krog var bulvan – nu granskas langningen av alkohol”. Aftonbladet 2016-01-19
”Tvingades att förklara skandalen – inför LO”. Aftonbladet 2016-01-19
”Jag är lika arg – men lämna inte facket nu”. Aftonbladet 2016-01-20
”Deras krav: avgå”. Aftonbladet 2016-01-20
”Stefan Löfven: Wallström ska inte ta timeout”. Aftonbladet 2016-01-20
”Sprit och sex är inte problemet”, Aftonbladet 2016-01-21
”Jakten på Wallström är direkt oanständig”. Aftonbladet 2016-01-21
”’Förlåt oss, förlåt mig’”. Aftonbladet 2016-01-21
”Kräver att hon avgår nu direkt”. Aftonbladet 2016-01-21
”Massflykt från fackförbundet”. Aftonbladet 2016-01-21
”’10 000 medlemmar är en viktig signal’. Löfven: Förtroendet räckte inte till”. Aftonbladet 2016-01-21
”Nordström om safariresan: Klart att jag ångrar det”. Aftonbladet 2016-01-21
”Utan journalistiken hade Kommunal aldrig avslöjats”. Aftonbladet 2016-01-21
”Granskning när den är som bäst”. Aftonbladet 2016-01-21
”Är det rätt att lämna facket?”. Aftonbladet 2016-01-21 Tryckta källor:
Allern, Sigurd & Ester Pollack (red) (2009) Skandalenes markesplass. Politikk, moral og mediedrev. Bergen: Fagbokforlaget
Bergström, Göran och Kristina Boréus (red.) (2012) Textens makt och mening. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Brooks, Peter (1976) The melodramatic imagination. Balzac, Henry James, melodrama and the mode of excess, New Haven and London: Yale University Press
Alan Bryman (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber
Conboy, Martin (2007) The Language of the News. London: Taylor and Francis
Fowler, Roger (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. London &
New York: Routledge
Hvitfelt, Håkan (1986) Difteri i pressen. En analys av nyhetsbevakningen och informationen om difterismitta i Göteborg. Psykologiskt försvar Nr 135. Stockholm: Styrelsen för
psykologiskt försvar
Hillesund, Terje (1994) Står det noe nytt? Innføring i analyse av aviser og nyheter.
Fredrikstad: Institutt for Journalistikk
Hillesund, Terje (1996) Aktører, talehandlinger og nyhetsdramaturgi. Bergen: Det samfunnsvitenskapelige fakultet, Universitetet
Holmberg, Claes-Göran (1995) De sagolika nyheterna. Claes-Göran Holmberg & Jan Svensson red. (1995) Medietexter och medietolkningar. Läsningar av massmediala texter.
Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Leth, Göran (1998) Svensk journalistik – perioder och problem ur Presshistorisk årsbok 1998.
Stockholm: Föreningen Pressarkivets vänner
Lundgren, Kristina (1997) Diskursanalys vs. Massmedieretorik. Rhetorica Scandinavia 1997:
2.
Lundgren, Kristina, Birgitta Ney och Torsten Thurén (1999) Nyheter – att läsa tidningstext.
Stockholm: Ordfront Förlag
Nerman, Bengt (1973) Massmedieretorik. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB Nord, Lars (2001) Statsråden och dreven. Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000.
Stockholm: Stiftelsen Institutet för Mediestudier
Lars Nord, Gunn Enli, och Elisabeth Stúr (2009) Pundits and political scandals. A study of political commentators in Norway and Sweden. Sigurd Allern och Esther Pollack (eds.) (2012) Scandalous! The mediated construction of mediated political scandals in four nordic countries. Göteborg: Nordicom
Propp, Vladimir (1928) Morphoplogy of the folktale. Austin, Texas: University of Texas Press Strömbäck, Jesper (2015) Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. Michael
Karlsson och Jesper Strömbäck (red.) (2015) Handbok i journalistikforskning. Lund:
Studentlitteratur
John B Thompson (2000) Political Scandal: Power and Visibility in the Media Age.
Cambridge: Polity
Wallander, Kristina (2002) Nyhetstextens förvandlingar. Fyra nyhetsberättelser i Dagens Nyheter 1914-1993. Umeå: Institutionen för kultur och medier, Universitetet
Yaxley, Heather (2012) Risk, Issues and Crisis Management. Allison Theaker (2012) The Public Relations Handbook. London and New York: Routledge
Elektroniska källor:
http://www.aftonbladet.se
http://www.aftonbladet.se/nyheter/granskning/article22070298.ab http://annonswebb.aftonbladet.se/aftonbladet.html
http://www.kiaindex.se/sok/?section=6
http://www.schibsted.com/en/Media-Houses/Aftonbladet https://sv.wikipedia.org/wiki/Aftonbladet#LO_och_Schibsted
Bilagor
Bilaga 1 Kvantitativ analys, frågeschema
Vilken typ av artikel rör det sig om – nyhet, ledare, debattartikel, kommentar eller enkät?
Vilket tema har artikeln -‐ krogverksamhet, resor och representation, lägenheter, förtroende, fackligt medlemskap, försvar eller avbön?
Vilka källor uttalar sig i artikeln – företrädare för Kommunals ledning, annan företrädare för Kommunal, medlem, politiker, kommentator, expert, anonym källa?
Hur beskrivs person som företräder Kommunals ledning – i neutrala, positiva eller negativa termer?
Hur beskrivs Kommunals lednings agerande – i neutrala, positiva eller negativa termer?
Hur beskrivs person som företräder Kommunal i övrigt – i neutrala, positiva eller negativa termer?
Hur beskrivs Kommunals övriga verksamhet – i neutrala, positiva eller negativa termer?
V6 = annan företrädare Kommunal V7 = medlem
V13 = beskrivning Kommunals ledning V14 = beskrivning ledningens agerande
V15 = beskrivning Kommunals övriga företrädare V16 = beskrivning Kommunals övriga verksamhet
V1 = artikel
1 Medlemmarnas pengar går till att täcka förluster i fackförbundets krogbolag 2 ”Det är en skandal”
8 Ordföranden Annelie Nordström vädjar till Kommunals medlemmar: Stanna kvar 9 Tilldelas lyxvåning av facket
10 Bergström tvingas kliva ner
11 Extravagansen är långt från medlemmarnas vardag