De slutsatser som presenteras angående principer om rättssäkerhet bekräftas av den tidigare forskningen i mångt om mycket. Den tidigare forskningen har dock bedrivits på ett annat sätt och har inte lika konkret pekat på
rättssäkerhetsbrister i handläggningsprocessen. Resultaten från denna studie kan därav berika den forskning som redan gjorts. Studien belyser en rad potentiella rättssäkerhetsbrister i handläggningsprocessen av
sjukpenningärenden, till exempel att positiva beslut innan bedömningen mot normalt förekommande arbeten inte kvalitetssäkras. En utvärdering av kvaliteten och rättssäkerheten i dessa beslut, likt studien av Sturesson et al. (2015), utgör därav en rekommendation till framtida forskning. I den tidigare forskningen saknas renodlade maktanalyser men maktuttryck
framkommer bitvis i forskning som berör de försäkrades upplevelser. De maktuttryck som presenteras i studien uppmärksammades utifrån
försäkringsutredarens perspektiv och drabbar de försäkrade. En studie som undersöker maktuttryck utifrån de försäkrades perspektiv utgör ytterligare en rekommendation till framtida forskning då det kan bli ett värdefullt komplement till denna studie.
I metoddiskussionen diskuteras studiens överförbarhet och att studiens resultat kan vara av relevans även för annan myndighetsutövning.
Handlingsutrymmets inverkan på rättssäkerheten, till exempel, kan vara av vikt inom andra grenar av det sociala arbetets praktik eftersom
gräsrotsbyråkrater som arbetar i andra verksamheter har ett
handlingsutrymme likt försäkringsutredarnas. Biståndshandläggning är ett bra exempel på en sådan verksamhet då den har en del likheter med handläggningen av sjukpenningärenden. Rättssäkerhetsbrister som presenteras i studien skulle således även kunna identifieras inom
biståndshandläggningen. Vidare är maktspråk och makt-vetande ständigt närvarande inom socialt arbete i sin helhet vilket innebär att resultatet i viss mån kan generaliseras och leda till bättre förståelse om
7 Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i
samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i
kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 8–15.
Axelsson, T. & Qvarsebo, J. (2017). Maktens skepnader och effekter:
maktanalys i Foucaults anda. Lund: Studentlitteratur.
Birkhed, C. (2002). Är det acceptabelt att påtvinga den försäkrade rehabilitering?. I Vahlne Westerhäll, L. (red) Rättssäkerhetsfrågor inom
socialrätten. Stockholm: Norstedts Juridik, ss. 195–220.
Bryman, A. (2016). Social Research Methods. 5. uppl., Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Stockholm: Liber.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). Makt. Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 34–53.
Evans, T. & Hupe, P. (2019). Conceptualizing discretion. I Evans, T. & Hupe, P. (red.) Discretion and the Quest for Controlled Freedom. London: Palgrave Macmillan, ss. 1–13.
Försäkringskassan (2017). Försäkringsmedicin på Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/sjukvard/forsakringsmedicin/forsakrings medicin-pa-forsakringskassan [2020-12-03]
Försäkringskassan (2020). Rehabiliteringskedjan.
https://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/om_socialforsakringe n/rehabiliteringskedjan [2020-12-08]
Hollertz, K., Jacobsson, K. & Seing, I. (2018). Organizational governance of activation policy: Transparency as an organizational ideal in a Swedish welfare agency. International Social Security Review, 71(4), ss. 71–89. doi:10.1111/issr.12190
Holmgren, K., Rosstorp, F. & Rohdén, H. (2018). Förtroendet för
Försäkringskassan hos personer med erfarenhet av sjukförsäkringen – en fokusgruppsstudie. Socialmedicinsk tidskrift, 95(3), ss. 288–297.
Hultgren, P. (2011). Det dubbla statushandikappet och sjukförsäkringens moraliska praktiker: en aktstudie om sjukpenningärenden som får negativa beslut på Försäkringskassan. Diss. Växjö: Linnéuniversitetet.
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:405736/FULLTEXT01.pdf Jacobsson, K., Seing, I. & Hollertz, K. (2019). Följsamhet som
styrningsideal hos Försäkringskassan - ett hot mot rättssäkerheten?
Socialmedicinsk tidskrift, 96(5), ss. 682–689.
Johannessen, A., Tufte, P. & Christoffersen, L. (2020). Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. 2. uppl., Stockholm: Liber
Josefsson, L. (2008). Om språket och makten. I (red.) Makt. Stockholm: Verbum, ss. 28–37.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Mannelqvist, R. (2017). Rättssäkerhet i sjukförsäkringen. I
forskarseminarium i Umeå 14–15 januari 2015 (Socialförsäkringsrapport
2017:1). Stockholm: Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d1f9e2c0-e066-4fe7-
8ddb-cc4e9510aa91/socialforsakringsrapport-2017-01.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015a). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber, ss. 220–236.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015b). Från stoff till studie: om
analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur
Riksrevisionen (2018). Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa: en
process med stora utmaningar. Stockholm: riksrevisionen.
https://www.riksrevisionen.se/download/18.74e14d25162d3d1f14e4da83/15 26286318651/RiR_2018_11_ANPASSAD.pdf
SBU. (2017). Samverkan vid psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt socialförsäkring. En kartläggning av kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. Stockholm: SBU.
https://www.sbu.se/contentassets/8b34180cd1394d4b8eec8c46ffbc542f/sam verkan-psykisk-ohalsa.pdf
Seing, I., Ståhl, C., Nordenfelt, L., Bülow, P. & Ekberg, K. (2011). Avstämningsmötet som arena för förhandling om arbetsförmåga.
Socialmedicinsk tidskrift, 88(5), ss. 408–417.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-16673
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:110. Socialförsäkringsbalk. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2020). Försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb [2020-10-02]
Sturesson, M., Hörnqvist Bylund, S., Edlund, C., Hansen Falkdal, A. & Bernspång, B. (2015). Quality in sickness certificates in a Swedish social security system perspective. Scandinavian Journal of Public Health, (43), ss. 841–847. doi:10.1177/1403494815597163
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme:
utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur
Upmark, M., Hagberg, J. & Alexanderson, K. (2011). Negative encounters with social insurance officers – experiences of women and men on long-term sick leave. International Journal of Social Welfare. (20), ss. 309–317. doi:10.1111/j.1468-2397.2009.00702.x
Vahlne Westerhäll, L. (2002). Introduktion. I Vahlne Westerhäll, L. (red)
Rättssäkerhetsfrågor inom socialrätten. Stockholm: Norstedts Juridik, ss.
15–21.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Yin, R. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: