Avsnittet upplyser resultatet i studien genom diskussion över forskningsfrågorna och studiens syfte.
6.1 Resultatdiskussion
Hur påverkas den interna kommunikationen mellan de olika nivåerna i hierarkin vid formell och informell kommunikation?
Studien som utfördes på fallföretaget lyfter fram hur den interna kommunikationen fungerar på olika hierarkiska nivåer. Författarna anser att på den lägsta nivån upplever lagermedarbetare att det finns vissa brister inom kommunikationen som sker på grund av ryktesspridning. En orsak till att ryktesspridning sker är den informella kommunikation, anledningen till detta är att lagermedarbetare har nära relationer till varandra och på grund av att det är en öppen arbetsplats där medarbetarna är nära varandra så anser författarna att det är orsaken till att ryktesspridning kan skapas. Kommunikationen mellan lagermedarbetare och närmaste chefer, arbetsledare sker oftast på ett informellt sätt. Formell kommunikation som sker mellan de aktörerna är genom månadsmöte. Författarna hävdar att lagermedarbetare har svårt att uttrycka sig under dessa möten. Det som studien visar väldigt tydligt är att den interna kommunikationen påverkas olika beroende på vilka arbetsuppgifter som individen har (hierarkin). Driftchef och lagerchefer upplever att de hela tiden har ett tätt samarbete med varandra och vid formell kommunikation så antecknas det alltid vilket underlättar för framtida missförstånd. När det är informell kommunikation så tar de direkt tag i eventuella problem för att få besitta fullständig och korrekt information direkt för att kunna gå vidare i arbetet samt undvika missförstånd.
Vilka interna kommunikationskanaler finns tillgängliga att användas och lämpligast för att kunna kommunicera internt inom fallföretaget?
I denna studie anser författarna att face to face kommunikation fungerar bäst för alla aktörer i hierarkin på grund av att de har möjlighet att få en direkt kontakt samt skapa en diskussion vilket underlättar framtida missförstånd, alla individer i studien vill kunna förstå varandra och undvika missförstånd som kan skapa diskussioner och i värsta fall konflikt mellan individerna. Arbetsledarna tyckte att en viss information som berör medarbetarnas prestation kan vara känslig och bör kommuniceras på rätt sätt, därav face to face som är den lämpligaste kanalen för sådana budskap. Face to face är den kanalen med högst kapacitet att föra vidare svåra, orutinmässiga budskap på (Daft & Lengel, 1998).
De svaren som individerna gav undersökarna gör att de kan dra en slutsats att det är face to face som skapar minst missförstånd vilket gör att konflikter undviks. Kupritz och Cowell (2011) studie kan styrka resultatet i vår studie då fallföretaget som undersöktes i den studien har fått fram liknande resultat angående vilka kommunikationskanaler som fungerar bäst. I deras studie anser medarbetarna att face to face kommunikation är det effektivaste sättet för chefen att sprida information neråt i hierarkin, dock så studerades endast en nivå i hierarkin i deras studie till skillnad från den här som studerade flera nivåer vilket måste tas i betänkande. Elektronisk kommunikationskanal som mejl ansågs enligt Kupritz och Cowell (2011) ha negativ påverkan på kommunikation på grund av det tar lång tid att få svar och att det inte går att tolka personens ansiktsuttryck, vilket även fallföretaget i den här studien visar. I vår studie
har medarbetarna tillgång till mejl, dock så använder inte alla den på grund av att de inte arbetar med administrativa uppgifter där mejl används till skillnad från företaget på Kupritz och Cowell (2011) studie där medarbetarna använder sig av mejl dagligen.
Wåhlins (2015) studie handlade om hur medarbetarna upplever intern kommunikation som finns med deras närmsta chef. Företaget som studerades i studien var dock relativt litet och inte lika stort som fallföretaget i vår studie. Resultatet i deras studie kan ha påverkats på grund av antalet anställda som fanns i det företaget. En chef har inte lika många att nå ut till när det är några anställda vilket gör att cheferna oftast är tillgängliga och öppna för diskussion, detta var ett resultat som framkom av Wåhlins (2015) studie. Fallföretaget i vår studie var till skillnad från Wåhlins (2015) ett stort företag dock så upplever medarbetarna att cheferna ofta var tillgängliga och kunde kontaktas via telefon eller sms när de inte fanns möjlighet till face to face kommunikation. I Wåhlins (2015) studie förekom det kommunikation via olika kommunikationskanaler som kunde användas internt, de kommunikationskanaler som hittades i den undersökningen användes även på fallföretaget i den här studien. Det visar att en fungerande kommunikation inte handlar om hur stor företaget är utan hur tillgängliga olika aktörer är internt och vilka kommunikationskanaler som finns till hands.
Författarna anser att studiens syfte är uppnått genom den insamlade empirin som har gjort det möjligt att dra egna slutsatser mot de teorier som har valts ut. Frågeställningarna i studien formades efter studiens syfte för att kunna sträva mot målet. Vi anser att frågeställningarna som valdes ut var lämpliga och har besvarats genom studien.
6.2 Tidigare forskning inom området
När kommunikation sker mellan olika chefer på fallföretaget (driftchef och lagerchef) så sker det oftast via mejl eller telefon på grund av att de inte befinner sig nära varandra. Resultatet från Kupritz och Cowell (2011) studie om hur medarbetare anser att deras chefer ska kommunicera på ett effektiv sätt visar att användning av mejl kan vara kontraproduktivt. Författarna hävdar att mejl leder till onödig väntetid tills mottagaren svarar på den information som den har fått. Resultatet visar även att face to face är det effektivaste sättet att kommunicera enligt medarbetarna. Utifrån empirin som samlades in på fallföretaget så visade det att användning av mejl kan orsaka missuppfattning. Anledningen till att informationen kan misstolkas eller uppfattas fel är att när kommunikationen exempelvis sker på mejl så skrivs det inte utförligt, en orsak kan vara att de oftast har många mejl att svara på vilket gör att de snabbt svarar på ett för att gå vidare till nästa.
Den formella kommunikationen anses i det här studien vara det bästa alternativet för den interna kommunikationen på den högre nivån på grund av att det oftast sker återkoppling.
Enligt Daft och Lengel (1998) är det viktigt för chefer att välja en kanal som förmedlar budskapet på rätt sätt samt att kanalen har hög kapacitet att föra informationen vidare på bästa sätt. Resultatet i vår studie visade att vissa chefer använder sig utav kanaler beroende på vilket ämne som det ska kommuniceras om.
De svarande aktörerna ansåg att face to face kanalen är mest lämplig för att föra vidare information när det gäller medarbetarnas prestation. Genom att kommunicera face to face kan
det skapas mening utav budskapet. På grund av att individens prestation anses vara känslig bör en rik kanal används för att förmedla denna information. Daft och Lengel (1998) hävdar att face to face är den lämpligaste kanalen i förmedling av svåra eller oväntade budskap.
Den formella kommunikationen är enklare och används generellt mer på högre nivåer i hierarkin på grund av att informationen inte ska missuppfattas och kunna föras vidare på ett korrekt sätt. Wåhlin (2015) studerade medarbetarnas upplevelse av den interna kommunikation med deras närmaste chefer samt vilka kommunikationskanaler medarbetarna väljer. Resultatet visade att Wåhlins (2015) studie för intern kommunikation utfördes på ett företag som är relativt litet med inte så många anställda. Medarbetarna ansåg att chefernas närvaro också är en viktig förutsättning till en god internkommunikation. Utifrån den data som samlades in på fallföretaget, som handlade om medarbetarna och deras kommunikation med närmaste chef, svarade de att det finns en god kommunikation mellan de på grund av att cheferna alltid är tillgängliga. Dessa medarbetare anser att det har blivit enklare att kommunicera med deras chefer på grund av att de alltid är på plats. De svarade också att telefon används när deras närmaste chefer inte är tillgänglig på plats.
6.3 Metoddiskussion
Hade en kvantitativ ansats använts till att samla empiri hade det nått ut till större urval av deltagarna i studien. Författarna hade haft möjligt att samla in mycket mer data som skulle ha varit relevant för studien. Men med kvantitativ ansats hade datainsamlingen inte fått samma engagemang och inte lika djup information från deltagarna. Formuleringen till intervjuerna är grundade på studiens syfte, forskningsfråga och teorier.
Datainsamlingen utfördes på ett specifikt fallföretag, hade författarna valt att involvera fler företag för att samla data hade det påverkat studiens resultat. Genomförandet av intervjuerna har påverkat studiens resultat om det hade skett gruppintervjuer, genom individuella intervjuer samlades relevant och nyanserad information från varje deltagare. Hade det istället varit gruppintervjuer för att samla data hade deltagarna påverkat varandra med deras svar och vissa deltagare hade haft det svårare att uttrycka sig fritt och ge djupare svar. På grund av att intervjun skedde på plats på arbetsplatsen skapades det en personlig kontakt mellan författarna och deltagarna. En distans intervju var i denna studien olämplig på grund av att det hade skapat risk för att deltagarna att inte visa lika stort intresse som under intervjuer på plats.
Urvalet till studien är hämtat utifrån olika aspekter, det har tagits hänsyn till kön, vilken typ av anställning och ålder. Studiens resultat hade påverkats om det hade varit samma aspekter av urval. Genom att välja deltagarna utifrån dessa aspekter, gav det relevant samt olika typer av information från varje anställd.