Syftet med denna studie var att ur ett intersektionellt perspektiv förstå de bilderböcker som ingår i det bokpaket Malmö stads förskolor fick år 2016. Detta för att på så sätt synliggöra sociala kategorier för att förstå vilka möjliga identifikationer barn har i böckerna. Som tidigare nämndes gjorde studien inte anspråk på att förmedla en sanning utan jag vill visa på ett sätt att tolka bilderböcker. Mina tolkningar i analysen har påverkats av min förförståelse om de olika intersektionella aspekterna. Detta är i linje med den metod jag använt mig av, nämligen kvalitativ textanalys (Allwood & Eriksson, 2010). Syftet med studien var inte att förklara hur de intersektionella aspekterna tar form i konstruktionerna av karaktärerna i bilderböckerna, utan att förstå hur detta kan gå till.
Hur urvalet i denna studie sett ut och gjorts är en aspekt som till stor del påverkat analysen. Mycket tid lades på att kategorisera och gå igenom alla huvudkaraktärerna i bokpaketet, vilket var tid som istället kunde lagts på djupare analys av de fem utvalda bilderböckerna. Hade istället valet att endast analysera de fem utvalda bilderböckerna gjorts, hade säkert fler intressanta upptäckter kunnat hittas i respektive bok. Dock gav ett större urval en bredare bild och en bättre representativitet av hur möjligheterna till identifikation i bilderböckerna faktiskt ser ut i Malmös förskolor, vilket var syftet med studien. Därför anser jag att urvalets storlek var adekvat för denna studies syfte.
I kapitel 4.3 nämnde jag att jag ämnade vara så objektiv som möjligt i mina tolkningar. Detta skulle jag uppnå genom att i så hög grad som möjligt argumentera för mina resultat och genom att förhålla mig till vald teori. Tolkningar är dock alltid subjektiva och mina tolkningar kan därför inte garanteras vara fria från min förförståelse. Att många av de sociala kategorierna är komplexa att urskilja i framställningarna av karaktärerna och att ikonotexten ofta lämnar stort tolkningsutrymme till mig som läsare, gör att tolkningar av vissa sociala kategorier blir mer subjektiva än andra. Till exempel är klassperspektivet svårt att få grepp om då huvudkaraktärerna i de fem utvalda böckerna är barn och därför inte kan analyseras utifrån förvärvsarbete eller utbildningsnivå. Det blir de sparsamma beskrivningarna av föräldrarna och avbildningar av miljöer och kläder som bildar tolkningsgrunden för vilken klasstillhörighet karaktärerna har. Det är också dessa aspekter som Odenbring (2015)
44
använder sig av när hon tolkar den intersektionella aspekten klass. Även aspekten etnicitet blir komplex att tolka. I de fem utvalda böckerna nämns aldrig karaktärernas etnicitet i text utan detta fick tolkas utifrån avbildningarna av karaktärerna. Endast i ett fall nämndes att huvudkaraktären kom från ett annat land, men vilket land nämndes aldrig. Detta gjorde i sig att det blev min tolkning som placerade en karaktär i en viss etnicitet vilket på ett sätt kan ses som problematiskt.
Som Tenngart (2012) skriver kan barn för att förstå sig själva bättre spegla sig i bilderbokskaraktärer. Men vad händer när utbudet av böcker inte räcker till? I paketet fanns endast en bok som porträtterade en familj med samkönade föräldrar. Alltså har barn till samkönade föräldrar få att känna igen sig i. Inte heller får barn med någon form av synlig funktionsnedsättning någon bred repertoar av böcker att kunna läsa och se sig själva i då endast två böcker lyfter fram karaktärer med någon form av synlig funktionsnedsättning. Många av bilderböckerna i paketet är normbrytande, men normen som framförallt behandlas är den om köns- och genuskonstruktion. Bilderbokskaparna målar ur ett genusperspektiv fram icke-normativa och komplexa karaktärer vilket gör att regnbågsfamiljerna och karaktärerna med någon form av synlig funktionsnedsättning snällt får kliva åt sidan. Att genus idag är ett ämne som det talas mycket om i bilderbokssammanhang syns också i min analys där genus är den sociala kategori som fått mest utrymme. Både i min analys och bilderböckerna måste alltså andra sociala kategorier så som funktion och sexualitet ge plats åt tolkningar och olika framställningar av genuskategorin. En anledning till att min studie riktat fokus mot genuskategorin kan också vara användandet av Nikolajevas (2004) abstrakta schema som är skapat för att se mönster i framställningar av kön. Hade liknande mallar använts för till exempel kategorierna klass eller sexualitet hade kanske mer fokus kunnat riktas mot dessa sociala kategorier.
Någonting som Odenbring (2015) tar upp i sin studie är vikten av att kritiskt fundera över valet av böcker som ska läsas för barnen i förskolan. Hon menar också att pedagogen behöver prata med barnen om böckernas budskap efter läsning. Detta är i linje med det Schmidt (2013) lyfter fram när hon säger att barn för att bli läsare behöver få diskutera boken efter läsning. Med andra ord är den typ av studie som gjorts i denna uppsats relevant för att lyfta
45
betydelsen av en medvetenhet kring vilka böcker som finns och vilka som läses i förskolan. För även om bokpaketet är normbrytande på några sätt finns det sociala kategorier som inte syns i dessa bilderböcker.
Som jag skrev i inledningen tyckte min lillebror när jag var åtta år att jag inte kunde vara Esmeralda i Ringaren i Notre Dame. I det bokpaket som jag undersökt i denna studie finns däremot ett antal karaktärer som åttaåriga My hade kunnat identifiera sig med utan att någon reagerat på att utseendena skiljde sig åt. Tilly i Tilly som trodde att… (Staaf & Adbåge, 2014) hade till exempel varit en bra kandidat. Min familj som bestod av mamma, pappa och två bröder hade jag också kunnat se bland familjerna i bokpaketets böcker. Men mina egna barn då? Jag är gift med en kvinna och när vi får barn kommer vårt barn ha två mammor. Vilka förebilder kommer de få i förskolans böcker? I bokpaketet fanns endast en bok som överhuvudtaget nämnde samkönat föräldraskap. Ur ett genusperspektiv kommer mina barn att ha flera komplexa karaktärer att kunna jämföra sig med och inspireras av, men de kommer sällan att se sin familj i böckerna. Dessutom riskerar mina barns familj att ses som avvikande eftersom andra barn på förskolan inte har fått läsa om samkönat föräldraskap. För som Eilard (2008) skriver så blir de diskurser som vi ofta får förmedlade till oss de som blir det ”normala” och de vi inte får förmedlade till oss lika ofta riskerar att ses som avvikande. Så för att alla barn ska kunna få känna igen sig i förskolans bilderböcker behövs med andra ord fler undersökningar som analyserar och tittar på de böcker som finns ute på förskolorna.
46