FAKULTETETN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLE
barn-unga-samhälle
Examensarbete i fördjupningsämne Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Vem får vara med?
En intersektionell textanalys av bilderböcker
Who’s included?
An intersectional textual analysis of picture books
My Westman
Förskollärarexamen 210hp
Datum för slutseminarium 2018-05-28
Examinator: Hanna Sjögren Handledare: Camilla Löf
2
”Jag vill skriva för en läsekrets som kan skapa mirakel. Barn skapar mirakel,
när de läser. Därför behöver barn böcker.”
3
Förord
Jag vill tacka min handledare Camilla Löf, för vägledning och uppmuntran genom en process med bitvis vacklande självförtroende. Tack också till Despina Tzimoula som med sitt engagemang introducerade begreppet intersektionalitet för oss förskollärarstundeter under termin fem. Jag vill också tacka Emelie och Malin som kom med bra och användbara synpunkter efter sin genomläsning av min uppsats. Sist av allt vill jag tacka mig själv för att jag faktiskt på egen hand tog mig igenom den här processen.
4
Abstract
Denna studie undersöker ur ett intersektionellt perspektiv karaktärer i 37 bilderböcker som ingår i ett bokpaket som alla Malmö stads förskolor fick ut år 2016. Syftet är att förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen. Metoden som används är kvalitativ textanalys, vilken grundas ett hermeneutiskt perspektiv. Analysmetoden är inspirerad av den hermeneutiska cirkeln och sambandet mellan förståelse och förförståelse. I analysen har text och bild setts som en enhet – en ikonotext och textanalysen har alltså innefattat inte bara text utan också bild. I de alla de 37 böckerna har en överstiglig analys gjort av huvudkaraktärerna och sedan har fem böcker analyserats mer ingående utifrån olika intersektionella aspekter såsom genus, kön, etnicitet, funktion, sexualitet med flera.
I resultatet gick att utläsa att genus är den intersektionella aspekt som bilderboksskaparna i denna studie har fokuserat på, då många karaktärer ur ett genusperspektiv är komplext framställda. Könsfördelningen bland huvudkaraktärerna var relativt jämt fördelad mellan pojkar och flickor, men icke-könade karaktärer utgjorde endast en ungefärlig tiondel. Majoriteten av huvudkaraktärerna var vita och endast i tre böcker förekom karaktärer med någon form av synlig funktionsnedsättning. Endast i en bok förekom samkönat föräldraskap, men ensamstående föräldrar förekom något mer frekvent. Dock var den familjekonstellation som oftast förekom kärnfamiljen.
Nyckelord: Bilderbok, förskola, intersektionalitet, identitetsskapande, hermeneutisk cirkel, ikonotext
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Historiskt perspektiv ... 10
2.2 Bilderboken i förskolan ... 10
2.3 Konstruktioner av karaktärer i bilderboken... 11
2.4 Intersektionalitet och bilderboken ... 14
2.5 Boken i förhållande till barns identitetsskapande och förståelse för sin omvärld ... 15
2.6 Inplacering i forskningsfältet ... 15
3. Teori ... 17
3.1 Identitet och performativitet ... 17
3.2 Identitet utifrån ett intersektionellt perspektiv ... 18
3.3 Kritik mot intersektionalitetsbegreppet ... 19
4. Metod ... 21
4.1 Val av metod – kvalitativ textanalys ... 21
4.2 Urval ... 22
4.3 Material: Presentation av fem utvalda bilderböcker ... 24
4.4 Tillvägagångssätt ... 25
4.5 Analysfrågor ... 26
4.6 Etiska överväganden ... 27
5. Analys och Resultat ... 28
5.1 Huvudkaraktärer ... 28
5.2 Analys av de fem utvalda bilderböckerna ... 31
Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum (2007) ... 31
Melvin möter Vildis och Tildis av Anna Munyua och Johan Eriksson (2014) ... 34
Orättvist av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund (2012) ... 35
Sabelles röda klänning av Marina Michaelidou-Kadi och Daniela Stamatiadi (2015) ... 37
Tilly som trodde att… av Eva Staaf och Emma Adbåge (2014) ... 39
5.3 Sammanfattande analys ... 40
6. Diskussion ... 43
7. Framtida forskning ... 46
Referenser ... 47
Bilaga ... 51
7
1. Inledning
Jag minns när jag var liten, närmare bestämt åtta år. Min familj och jag hade varit och sett ringaren i Notre Dame på bio. I bilen hem sade jag till min bror att jag var Esmeralda (den kvinnliga huvudrollen). Han sade då att ”nej, det kan du ju inte vara. Hon har svart hår!” Jag minns hur ledsen jag blev över att han sade så. När jag tänker på detta som vuxen slår det mig hur viktigt det är för ett barn att kunna spegla sig i karaktärer i böcker, filmer och media. För mig som liten blond tjej fanns det massa karaktärer att identifiera mig med rent utseendemässigt. Bara denna gång fick jag mothugg när jag identifierade mig med en karaktär. Men hur är det för dem som nästan aldrig ser sig själva i böcker, filmer och medier? Eller för de barn som aldrig ser sin familj representerad? Kåreland (2009) menar att det ofta framhålls att det är viktigt att barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Jag kan av egen erfarenhet bara hålla med. Jag slutade som barn och slutar som vuxen att läsa böcker om jag inte hittar någon att identifiera mig med på något sätt.
Barns identitetsskapande och förståelse för sin omgivning är inte bara någonting som jag funderat över. Det är också en stor del av förskolans uppdrag och i förskolans läroplan (SKOLFS, 1998:16) finns ett antal stycken som tar upp detta tema. Nedan följer tre exempel. Förskolan ska se till att:
• ”varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den” (SKOLFS, 1998:16, s. 9)
• ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld.” (ibid. s. 9)
• ”Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.” (ibid. s. 4)
Ett sätt att med barn arbeta med identitet och förståelse för den verklighet vi befinner oss i är att använda bilderboken som redskap. Rhedin (1992) beskriver bilderboken som ”en bok av begränsat omfång som i skönlitterärt syfte vill berätta en historia genom en kombination av text och bilder, så att det förekommer minst en bild per uppslag.” (s.15). Nikolajeva (2000) använder sig av liknande formuleringar och beskriver bilderboken som en unik konstform
8
som i likhet med film och teater tvingar mottagaren att förena den gemensamma betydelsen av olika kommunikationselement. I denna uppsats kommer denna definition av vad en bilderbok är att användas. En annan aspekt som måste tas i beaktande i analysen av en bilderbok är hur bild och text samverkar. Jag kommer att se på bilderboken som en ikonotext. Begreppet ikonotext lanserades av Kristin Hallberg (1982) och innebär att man ser på bild och text som en gemensam enhet som tillsammans berättar någonting för läsaren. Textanalysen i föreliggande studie kommer således innefatta inte bara text utan också bild.
Men vilka bilderböcker är det då som läses i förskolan och spelar det någon roll för barnens identitetsskapande? Eilard (2008) skriver i sin avhandling om läsebokens förändrade karaktär att de diskurser (de sätt som vi talar om samtiden) som vi på olika sätt får förmedlade till oss ger oss vissa föreställningar om vad kön, genus, sexualitet, barndom och etnicitet är. Hon menar att om vi alltid blir matade med samma typ av diskurser kommer vissa identiteter framstå som mer ”normala” än andra. Även om Eilards studie handlar om läseboken i skolan finns poänger som är applicerbara även på ett mer generellt plan – för läsning av andra genrer och för barn i olika åldrar. Detta skulle i så fall betyda att om barn endast får läsa böcker där protagonisten har en mamma och en pappa kommer denna familjekonstellation att framstå som ”normal” för barnen medan samkönade föräldrar skulle framstå som avvikande. På samma sätt kan vithet och medelklass komma att bli det enda ”normala” i barns ögon om de flesta böcker som läses i förskolan har en protagonist som ingår i dessa sociala kategorier.
Under år 2016 gav Malmö stad alla Malmös förskolor ett stort bokpaket med böcker avsedda för språkutveckling (se bilaga). Paketet innehåller också en del ”…modernare titlar på teman som genus, mångfald, djur och natur” (Lindroth, 2016). Detta bokpaket kommer jag i föreliggande studie titta närmare på för att se vilka olika positioner och identifikationsmöjligheter som via bilderböckerna erbjuds barnen i förskolan. Till följd av utdelandet av bokpaketet kan vi veta att Malmös förskolor har ett visst utbud av normkritiska bilderböcker. Men hur ser egentligen utbudet ut? Finns det endast en bok som representerar samkönat föräldraskap och kan denna bok då sägas representera alla barn till samkönade föräldrars verklighet eller behöver det finnas fler? Räcker det ATT barn till samkönade föräldrar och icke-vita barn representeras i bilderböckerna eller behöver vi tänka på HUR de
9
framställs? Är ett barn med samkönade föräldrar bara just det, eller ingår det i fler sociala kategorier? Med utgångspunkt i en intersektionell förståelse för frågor om identitet (se t.ex. Dolk, 2011) så framstår det som självklart att flera kategorier samverkan. Barnet är kanske tre år, sitter i rullstol och har låginkomsttagande föräldrar. Vad gör detta med barnets identitet och kan utbudet av bilderböckerna i förskolan verkligen spela någon roll för barnets självbild? Tenngart (2012) menar att genom barnlitteraturen skapas en trygg plats där barn genom att tolka karaktärer i boken och jämföra med sig själv kan reflektera över det
semiotiska jaget. Det semiotiska jaget är alltså den vi tror att vi är (ibid.). Tenngart (2012)
skriver att barn genom att läsa om litterära karaktärers inre tillstånd dels kan förstå sig själva bättre, men också förstå andra, verkliga människors inre tillstånd bättre. Kan vi då genom att se över vilka böcker barnen har tillgång till i förskolan och på så sätt ge dem fler karaktärer att tolka och jämföra sig med, ge dem en bättre förståelse för sig själva och sin omvärld? Jag kommer i min studie inte kunna svara på hur böckerna påverkar barnens självbild, men jag kommer undersöka vilka möjligheter till identifikation och självförståelse barnen får via böckerna.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att ur ett intersektionellt perspektiv förstå de böcker som ingår i det bokpaket (se bilaga) som Malmö stads förskolor fick under år 2016. Mitt mål är att genom att synliggöra sociala kategorier såsom kön/genus, klass, etnicitet, funktion och sexualitet/familjekonstellation i böckerna, förstå vilka möjligheter till identifikation dessa böcker ger barnen.
Frågeställningar
1. Hur framställs karaktärer i böckerna med utgångspunkt i olika sociala kategorier såsom kön/genus, klass, etnicitet, funktion och sexualitet/familjekonstellation?
2. Vilka sociala kategorier framträder oftare än andra i framställningen av karaktärerna i bilderböckerna?
3. Vilka sociala kategorier framträder mer sällan eller inte alls i framställningen av karaktärerna i bilderböckerna?
10
2. Tidigare forskning
Bilderboksforskningen rör sig inom många skilda discipliner och under slutet av 1900-talet har denna forskning utvidgats mer och mer (Simonsson, 2004). Nikolajeva och Scott (2001) kartlägger den nutida forskningen kring bilderböcker i sin bok How picturebooks work. I Sverige är de namn som gjort betydande insatser inom bilderboksfältet Nikolajeva (2000), Rhedin (1992) och Hallberg (1982). Nedan följer, efter en kort beskrivning av det historiska perspektivet, en översikt av forskningsfältet som är aktuellt för denna studie. Fokus ligger på studier om användandet av bilderböcker i förskolan, konstruktioner av karaktärer utifrån olika sociala kategorier i bilderboken och på barns identitetsskapande i samspel med bilderboken. Sist kommer en redogörelse för var i fältet denna studie placerar sig.
2.1 Historiskt perspektiv
Rhedin (1992) menar att bilderboken som vi idag tänker oss den föddes under 1800-talet. Men dessa tidiga bilderböcker kan ändå inte sägas vara lika våra nutida bilderböcker på alla sätt och den moderna bilderboken kan inte sägas ha fötts förrän efter andra världskriget (Kåreland, 2008). Under 1800-talet och en bit in på 1900-talet var många bilderböcker sedelärande och till för att uppfostra barnen i moral och gudsfruktan (Kåreland, 2009). Under 1900-talet börjar bilderboken formas till det vi idag är bekanta med och bilderboksförfattare som Elsa Beskow slår igenom (Kåreland, 2008). Som just nämndes kom dock den moderna bilderbokens födelse efter andra världskriget då författare som Lennart Hellsing, Astrid Lindgren och Tove Jansson slog igenom (ibid.). I och med förskolans utbyggnad under 70-talet ökade bilderboksutgivningen och än i idag är ökningen stigande (ibid.). Enligt bokprovningen (2018) har bilderboksutgivningen ökat från 300 utgivna titlar år 2000 till 900 utgivna titlar år 2017.
2.2 Bilderboken i förskolan
I en studie som bygger på observationer gjorda av studenter på förskolor runt om i Sverige utkristalliserar Damber, Nilsson och Ohlssons (2013) mönster i litteraturläsningen i förskolan. I sitt resultat visar de att läsning sker i förskolan mellan 0 och 16 gånger i veckan och att tiden för läsningen varierade mellan två och 45 minuter. En del som är relevant för min studie i Damber, Nilsson och Ohlssons (ibid.) resultat, är vilka böcker som läses i
11
förskolan och hur dessa väljs ut. Det visade sig i studien att innehållet i böckerna som lästes inte verkade ha någon betydelse för valet utan valdes spontant. Det skulle i så fall betyda att även om det finns ett stort utbud av nya normkritiska böcker på en förskola är det inte säkert att barnen får ta del av dem.
Simonsson (2004) visar en liknande bild av läsning i förskolan. I sin avhandling skisserar hon upp en bild av den forskning som gjorts på bilderboken med inriktning på pedagogik och socialisationsfrågor. Hon undersöker med en etnografisk metod och deltagande observationer hur bilderboken används i förskolan. En intressant aspekt i Simonsson avhandling är hur hon i sitt resultat kan se hur barnen genom bilderböckernas bilder, som hon uttrycker det, ”prövar olika positioner” (s.205). Detta kan jämföras med det som togs upp i min inledning där Tenngart (2012) menade att bilderboken hjälper barnet att reflektera över det semiotiska jaget. I sin empiri visar Simonsson (2004) att förskolans bokutbud kan sägas ingå i en särskild kanon. Med en kanon menas en samling etablerade och godkända böcker som anses kvalitativa (ibid.). Hon menar att denna kanon dessutom har sett snarlik ut ett tag eftersom Asplund Carlsson (1993) tar upp samma böcker i sin avhandling. Simonsson (2004) lyfter fram att en anledning till detta kan vara att pedagoger på förskolan vill att barnen ska ”få möta böcker som beskrivs som klassiker och moderna halvklassiker” (s.96). Finns denna kanon kvar 14 år senare eller har den förändrats? Och vad händer om förskollärare fortsätter att välja de klassiska böckerna? Riskerar inte barnen att gå miste om nyare bilderböcker med mer normbrytande tematik då?
2.3 Konstruktioner av karaktärer i bilderboken
Det finns många studier som handlar om hur kön konstrueras i bilderböcker (se t.ex. Kåreland, 2005; Kåreland & Lindh-Munther, 2005; Hiltunen, 2017; Nikolajeva, 2000; Österlund, 2008; Grettve, 2008; Sciurba 2016; Öhrn, 2008; Warnqvist, 2012). Listan kan göras väldigt lång. Bland bilderböckernas karaktärer är det väldigt många pojkar och inte lika många flickor (Österlund, 2008). Nikolajeva (2000) menar dock att det inte är det biologiska könet hos karaktärerna utan det socialt konstruerade könet som bör ligga till grund för litteraturanalyser. Hon diskuterar begreppet ”performativt genus” för att beskriva hur och om böckernas karaktärer uppvisar egenskaper som avslöjar deras genustillhörighet. I sin studie har Dale et al (2016) med hjälp av ett kodningssystem, analyserat hur kön konstrueras
12
i prinsessböcker. I sitt resultat kan de utläsa att de flesta prinsessor konstrueras utifrån ett könsstereotypt mönster där utseende, omhändertagande och inaktivitet utgör stora delar av beskrivningen av prinsessorna.
Det är inte bara i prinsessböcker som könsstereotyper framträder. Kåreland (2005) tar i sin studie upp två välkända bilderbokskaraktärers könskonstruktion – en flicka och en pojke. Hon visar i sitt resultat på hur karaktärerna visar på beteenden som kan ses som stereotypa för deras kön. Flickan beskrivs som ”en liten hjälpreda” och pojken som en äventyrare. Österlunds (2008) analys av Pija Lindenbaums Gittan-karaktär visar också den på det omhändertagande personlighetsdraget hos en flickkaraktär. Hennes studie målar dock fram en mer komplex flickskildring i Gittan-böckerna. Österlund (ibid.) framhåller att hon med en genusanalys inte vill befästa några ”statiska grundtyper” (s.108) utan hon vill visa på att flick- och pojkkaraktärer kan konstrueras på alla möjliga sätt. Hon menar att flickor som ska framträda som starka i böckerna riskerar att tappa sin femininitet på så sätt att de tar över den traditionella pojkrollen och att detta är problematiskt. Nästan alla de studier som hittills tagits upp har handlat om flickors framställning och bara en om en pojkes. Detta beror på att mycket av de studier jag hittat på genuskonstruktion i bilderböcker har fokuserat på flickors framställning och inte lika många på pojkars. Sciurba (2016) undersöker dock i sin artikel hur könsöverskridande manliga karaktärer framställs i amerikanska bilderböcker. Öhrn (2008) fokuserar också på manliga karaktärer när han analyserar Ulf Starks uppväxtskildringar ur ett manlighetsperspektiv.
Mycket av den forskning som gjorts på hur sexualitet gestaltas i böcker rör sig kanske föga förvånande inom ungdomslitterärt fält (t.ex. Jonson, 2008; Crisp, 2009). När sexualitet tas upp som ämne i bilderboken handlar det om hur familjekonstellationer ser ut eller i vissa fall bikaraktärers sexualitet som i Pija Lindenbaums (2006) Lill-Zlatan och morbror Raring. Esposito (2009) gör dock analyser av hur sexualitet konstrueras i några amerikanska bilderböcker om barn med två mammor. Hon problematiserar med hjälp av Innes (1997) formulering hur personer som inte i sitt verkliga liv träffat till exempel lesbiska personer riskerar införliva den bilden av lesbianism som bilderboken och andra texter förmedlar, som den verkliga bilden. Esposito (2009) menar att eftersom det finns åtskilliga sätt att vara
13
lesbisk på så borde detta synas i representationen i böcker, men att den inte gör det. Hon pekar också på problematiken i att barnen i de böcker hon analyserat ifrågasätter varför de inte har en pappa. Esposito menar att detta är problematiskt eftersom detta inte är en erfarenhet som alla barn till lesbiska mammor har. Hon framhåller också att detta gör att böckerna fortfarande är ”trapped within heterosexist discourse” (s.67), det vill säga att de befäster att heterosexualitet är det normala och homosexualitet det onormala. Även Crisp (2009) visar i sin studie om konstruktioner av homosexuella i ungdomsböcker att dessa homosexuella porträtteras utifrån heteronormativa och heterosexuella föreställningar om sexualitet. En annan aspekt som är intressant i Espositos studie är hur hon menar att böckerna idylliserar hur livet ser ut för familjer med samkönade föräldrar. Hon menar att författarna bortser från att dessa familjer i verkligheten stöter på motstånd och att detta borde vara en del av boken. Något som bör tas i beaktande är att Esposito rör sig i en amerikansk kontext och att hon därför jämför med hur livet för barn med samkönade föräldrar ser ut i USA.
Studier som undersöker hur konstruktioner av olika former av funktionsnedsättningar ser ut i bilderböcker har varit svårare att hitta än till exempel genus- och könskonstruktioner. Golos och Moses (2011) undersöker dock i sin studie hur personer med nedsatt hörsel porträtteras i bilderboken. Koss (2015) undersöker hur representationen av olika funktionsnedsättninger ser ut när hon i sin artikel gör en kritisk innehållsanalys av ett stort antal bilderböcker. Hon tittar i sin artikel på huvudkaraktärernas etnicitet, kön och funktion. Dock undersöker hon aldrig hur dessa sociala kategorier samverkar i framställningen av karaktärerna i böckerna utan hon skiljer de olika åt i sin analys. Även studier som handlar om hur utbud och framställningar av den sociala kategorin etnicitet ser ut, har varit svårare att hitta. Förutom Koss (2015) som just nämndes kan Braden och Rodriguez (2016) nämnas. De har i sin studie liksom Koss (2015) använt sig av kritisk innehållsanalys, men de har valt att studera hur latinamerikanska karaktärer framställs i bilderboken. I sitt resultat kan de urskilja att många karaktärer är stereotypt framställda både ur ett etniskt perspektiv och ur ett genusperspektiv. De menar också att latinamerikanska barns verklighet idylliseras i böckerna och att historierna tycks utspela sig i en utopisk verklighet. Detta kan jämföras med den idylliserade verklighet som Esposito (2009) menar framställs i bilderböcker om barn med två mammor.
14
2.4
Intersektionalitet och bilderboken
Studier som gjorts av bilderböcker ur ett intersektionellt perspektiv är få. Två stycken har dock hittats (Odenbring, 2014; Odenbring, 2015) och jag återkommer till dessa längre fram. Eilards (2008) avhandling, som nämndes i inledning, kommer även belysas här eftersom hennes analys görs utifrån ett intersektionellt perspektiv. Hon gör i sin avhandling, med hjälp av det intersektionella perspektivet, analyser av den svenska läseboken under åren 1962– 2007 med fokus på genus, etnicitet och generation. I sitt resultat kan hon se en förändring från 60-talet där en patriarkal genusdiskurs, normativa könskonstruktioner och en kolonial rasistisk diskurs dominerade läseböckerna, till 70-talets läseböcker där en jämställdhetsdiskurs och en socialrealistisk diskurs i arbetarklassmiljö gradvis växer fram. Med 70-talets läseböcker kommer också könsneutrala flickor och omvända genusstrukturer. På 80-talet fortsätter arbetarklassen att dominera läseböckerna, menar Eilard (2008), men nu får däremot flickor och pojkar följa normen igen. Eftersom alla de böcker som kommer analyseras i föreliggande uppsats är skrivna efter år 2000 så är dock den del som är mest intressant i Eilards resultat den om läseböcker efter millennieskiftet. Eilard menar att de uppenbart rasistiska bitarna inte längre finns kvar, men att stereotyper som den muslimska flickan som får vara symbol för patriarkalt förtryck och den mörkhyade pojken som får vara symbol för underklassig machokultur, har tillkommit istället.
Odenbring (2014) har använt sig av ett intersektionellt perspektiv i sin analys av Gunilla Woldes Emmaböcker. Också i en senare studie använder Odenbring (2015) sig av ett intersektionellt perspektiv då hon analyserar i Pija Lindenbaums (2006) bilderbok Lill-Zlatan
och morbror Raring med fokus på aspekterna kön, sexualitet och klass. I sitt resultat visar
Odenbring att huvudpersonerna i boken trots att de är normbrytande genom sexualitet och genuskonstruktion porträtteras på ett stereotypt sätt - Lill-Zlatan som typisk pojkflicka och morbrodern som typisk medelklass gay-man. Detta är intressant i förhållande till föreliggande studie eftersom syftet i denna inte är att se OM bilderböckerna visar på en bred repertoar utan HUR framställningen av karaktärerna ser ut. Kommer stereotyper att hittas även i de mest normkritiska böcker?
15
2.5 Boken i förhållande till barns identitetsskapande och förståelse för sin
omvärld
Hur vi talar om samtiden och hur vi förstår oss själva påverkas av samhällsdebatten. Dessa olika sätt att tala om ett fenomen kallas diskurs. Diskurser förmedlas till oss på olika sätt, till exempel via media och litteratur (Eilard, 2008). Till barnen kan diskurserna förmedlas via de bilderböcker barnen har tillgång till. Beroende på vilka böcker barnen läser och får lästa för sig förmedlas olika bilder av samhället, vilket i sin tur påverkar hur barnen förstår sig själva (Tenngart, 2012). I sin avhandling om läsebokens förändrade karaktär beskriver Eilard (2008) identitetsskapande som en pågående konstruktionsprocess som måste ses utifrån de sociala, historiska, politiska och geografiska sammanhang som en individ befinner sig i. De olika sociala kategorier som en individ ingår i är alltså inte fixerade utan förändras hela tiden (ibid.)
Schmidt (2013) skriver i sin avhandling om barns menings- och identitetsskapande i processen att lära sig läsa och vilja fortsätta läsa. Hon tar i denna upp problematiken kring hur barn har olika möjligheter till identitetsskapande eftersom de har olika tillgång till framförallt skönlitterära texter. Hon menar dock att barn som inte har god tillgång till skönlitteratur kan följa historier och spegla sig i karaktärer i datorspel och i mediala figurer. Schmidts (2013) slutsats är att barn, för att bli läsare, behöver känna igen sig i de böcker de läser och att barnen måste förstå texten. Detta menar hon händer när texter arbetas med och diskuteras efter läsning.
2.6 Inplacering i forskningsfältet
Var placeras då föreliggande uppsats i detta forskningsfält? Som nämnts i kapitel 2.4 har endast två vetenskapliga texter, som använt sig av ett intersektionellt perspektiv i analysen av bilderboken, hittats. Båda de intersektionella studier (Odenbring, 2014; Odenbring, 2015) som gjorts på bilderböcker fokuserar endast på ett fåtal böcker. I den första av Odenbrings (2014) studier använder hon sig av tio böcker som alla ingår i en serie och är skrivna av samma författare. Odenbrings (2015) andra studie analyserar endast en bok. Föreliggande studie skiljer sig därmed från dessa studier då dess urval är betydligt större. Något annat som skiljer denna studie från de andra intersektionella studierna är att den fokuserar på böcker som med säkerhet finns ute i förskolorna (i det här fallet i Malmö stad). Detta fokuseras det
16
inte på i Odenbrings (2014; 2015) studier då det inte är relevant för dessa. Av de studier som på något sätt analyserar bilderböcker har inga någon koppling till förskolan vilket också gör att föreliggande studie fyller en kunskapslucka. De studier som rör förskolan (t.ex. Simonsson, 2004; Damber et. al., 2013) handlar snarare om själva användandet av bilderboken i förskolan och mindre om bilderbokens innehåll.
17
3. Teori
I detta kapitel går jag igenom det teoretiska ramverk som föreliggande studie grundar sin analys på. Kapitlet är indelat i fyra delar. Det första innehåller en definition av begreppet performativitet. Den andra går igenom intersektionalitetsperspektivet. Sedan följer i tredje delen en genomgång av den kritik som riktats mot detta perspektiv. Sist följer en beskrivning av hur jag som författare förhåller mig till persektivet.
3.1 Identitet och performativitet
Vad är egentligen identitet? Det finns olika sätt att förstå identitet. En människas identitet eller kanske snarare identiteter är det som vi genom frågor som ”Vem är du?” får svar på. En persons identitet kan delas in i olika kategorier såsom genus, etnicitet, klass, sexualitet och ålder. Inom feministisk poststrukturalistisk teori ses dessa kategorier som socialt konstruerade, vilket innebär att en individs identitet inte är något från början förutbestämt utan någonting som hen i olika situationer och över tid görs till (Bergström & Boreus, 2012). Ett begrepp som kan sammankopplas med just detta ”att göra” en identitet är performativitet. Begreppet introducerades inom språkvetenskaplig teori som ett sätt att förklara hur någonting genom språket blir till (Behschnitt, 2007). Performativitet handlar om vad yttranden gör och inte vad de betyder. Ett exempel på detta är hur prästen vid ett dop säger ”jag döper dig till…” (ibid). Genom att prästen säger denna fras får barnet ett namn och frasen gör alltså någonting och den förändrar någonting. Judith Butler tog detta begrepp vidare till feministisk teoribildning och använde det för att beskriva hur vi genom kroppsliga och språkliga handlingar gör kön. Odenbring (2015) skriver att performativitetsbegreppet ”…anknyter till teoretiska resonemang om att människors identiteter skapas genom människors olika handlingar” (s.62). Hon menar att vi genom dessa upprepade handlingar skapar olika regler och normer för hur vi som man eller kvinna förväntas agera. Dessa handlingar kallas ”performativa handlingar” (ibid.). ”Performativa handlingar” och ”performativt genus” kommer i föreliggande studie att användas för att beskriva om och hur karaktärer i bilderböckerna agerar på ett, för deras genus, föreskrivet sätt.
18
3.2 Identitet utifrån ett intersektionellt perspektiv
Intersektionalitet är ett teoretiskt instrument för att analysera hur olika maktstrukturer samverkar i olika sammanhang (Mulinari & de los Reyes, 2005). Ordet intersektion är en skandinavisk version av engelskans ord ”intersectonality” som kommer av verbet för att korsa eller genomskära – to intersect (Lykke, 2003). Begreppet intersektionalitet myntades under slutet av 1980-talet av juridikprofessorn Kimberly Crenchaw (Edgren, 2010). Crenchaw (1994) lyfter i sin artikel ”Mapping the margins. Intersectionality, Identity Politics, and Violence Against Women of Color” fram problematiken kring att inte se på olikheter inom sociala kategorier (kön, klass, etnicitet, sexualitet m. fl.) utan bara mellan dem. Hon menar att det är viktigt att förstå att dessa kategorier inte är naturliga utan socialt konstruerade (ibid.).
Begreppet intersektionalitet menar Lykke (2003) kom till i skärningspunkten mellan postmodern feministisk teori, postkolonial teori, Black Feminism och queer-teori. Mulinri och de los Reyes (2005) lägger förutom dessa teorier till kopplingar till marxistisk teori och konstruktivismen. Black feminist-rörelsen var en anti-rasistisk rörelse som under 70- och 80-talet riktade kritik mot den traditionella feminismen eftersom de menade att den svarta kvinnan osynliggjordes i den feministiska kampen, då kön där konstruerades utifrån ’vita’ medelklasskvinnors erfarenheter. De menade också att kvinnor osynliggjordes inom den antirasistiska rörelsen där den icke-vita mannen var norm (Mulinari & de los Reyes, 2005). Feminister inom den postkoloniala teorin resonerade under 80- och 90-talet kring komplexiteten i dominansförhållandet mellan kön och etnicitet. Ungefär vid samma tid som Black feminism-rörelsen resonerade marxistiska feminister kring relationen genus och klass.
Det finns olika sätt att förhålla sig till det intersektionella perspektivet. Mulinari och de los Reyes (2005) menar att en intersektionell analys inte bör rangordna de olika sociala kategorierna utan att intersektionalitetsbegreppets kraft ligger just i att inte se hierarkiskt på maktstrukturer. Framförallt betonar de att genuskategorin inte ska vara överordnad andra maktasymmetrier i en analys, vilket de kan se är en tendens inom genusforskningen. De skriver också att den intersektionella analysens politiska och teoretiska potential kommer till sin rätt om man inte bara ser på den utifrån det feministiska fältet utan också utifrån andra kritiska perspektiv. Lykke (2003) menar, till skillnad från Mulinari och de los Reyes (2005), att det i en intersektionell analys är ”strategiskt viktigt att hålla fast vid genuskategorins
19
analytiska och politiska betydelse” (Lykke, 2003, s. 53). Detta kan tolkas som att hon menar att genuskategorin alltid bör finnas med i en intersektionell analys och att denna maktasymmetri bör förhållas till andra.
3.3 Kritik mot intersektionalitetsbegreppet
Nash (2008) lyfter i sin artikel ”re-thinking intersectionality” fram kritik mot ett intersektionellt perspektiv då hon menar att det saknar en specifik metodologi på så sätt att det ännu inte finns ett tydligt sätt att använda det i en analys. Lykke (2003) framhäver också i sin artikel att kritik skulle kunna riktats mot intersektionalitetsbegreppet då det kan anses vara alltför stort och därför ohanterligt att använda. Hon menar dock att en person som använder begreppet i en analys inte kan eller bör försöka sig på att inkludera alla sociala kategorier. Tolvhed (2010) resonerar på likande sätt när hon diskuterar problematiken kring intersektionalitetsbegreppet. Hon framhåller också att vissa aspekter mer än andra hamnar i förgrunden i forskningssammanhang och att kritiken borde riktas mot forskningens anspråk och inte mot begreppet intersektionalitet i sig. Hon menar att är forskaren bara i sin presentation och sitt resultat tydlig med vilka sociala kategoriers samverkan som varit relevanta att studera i ett visst forskningssammanhang så fungerar ett intersektionellt perspektiv som ett sätt att öppna upp forskarens ögon för ”maktdimensioners processuella samkonstituering” (ibid, s. 63) under själva forskningsprocessen.
3.4 Intersektionalitet i föreliggande studie
Hur kan då intersektionalitet förstås i förhållande till denna studie och hur förhåller jag som författare mig till perspektivet. Ett intersektionellt förhållningssätt till förskolan hjälper mig som pedagog att förstå barnen som individer med olika förutsättningar och erfarenheter. Alla flickor är inte bara flickor utan en 5-årig, vit flicka med svenskklingande efternamn har kanske inte samma bild av vad det är att vara flicka som en 3-årig, icke-vit flicka med invandrade föräldrar. Det hjälper också mig att förstå att jag som vit, relativt ung, medelklass- och högskoleutbildad kvinna, har vissa privilegier som jag bör vara medveten om och att min position kan komma att påverka hur jag gör analysen i föreliggande studie. Jag befinner mig inom många normer och kan därför inte sätta mig in i hur det är att befinna mig utanför dessa.
20
I föreliggande studie kommer det intersektionella perspektivet användas för att få en bättre förståelse för vilka barn det är som får möjlighet att känna igen sig i bilderböckerna som finns på förskolorna i Malmö. Är urvalet av böcker anpassat till barns olika erfarenheter? Genom att se på böckerna ur ett intersektionellt perspektiv kan jag urskilja fler aspekter i framställningarna av karaktärerna. Jag kommer inte bara se att en karaktär är vit eller icke-vit eller flicka eller pojke, utan också vilken livssituation karaktären har och hur familjekonstellationen ser ut. På så sätt kan jag se mer exakt vilka barn det är som får synas i bilderböckerna.
Som nämndes tidigare riskerar användandet av ett intersektionellt perspektiv att analysen blir otydlig. Med denna aspekt i åtanke gör föreliggande uppsats inte anspråk på att i varje enskild bilderbok som analyseras försöka se på hur alla olika former av maktstrukturer samverkan. Däremot kommer jag göra ett försök att från början inte välja att se på specifika sociala kategoriers framställning, utan istället ha en ”öppen blick”, i läsning och analys. Jag gör alltså inte anspråk på att med en intersektionell ansats i varje enskild bok göra en omfattande beskrivning av samtliga sociala kategorier och maktordningar i framställningen av en karaktär.
21
4. Metod
I följande kapitel kommer jag först att presentera och beskriva val av metod. Sedan följer en förklaring till hur urvalet gjorts, följt av en genomgång av tillvägagångssättet. Efter det följer en presentation av de utvalda bilderböckerna följt av en genomgång av analysfrågorna och sist följer de etiska övervägandena som gjorts.
4.1 Val av metod – kvalitativ textanalys
Analyserna i föreliggande uppsats hämtar inspiration i kvalitativ textanalys. Tillsammans med intersektionalitetsperspektivet har detta utgjort grunden för analysen. Denna metod har valts med hänsyn till att föreliggande studie inte gör anspråk på att förmedla en sanning utan snarare vill visa på ett sätt att tolka bilderböcker. En kvalitativ textanalys tillåter mig att göra detta så länge jag är medveten om att min tolkning är påverkad av min förförståelse om de olika intersektionella aspekterna och den kontext jag befinner mig i. Jag vill med denna uppsats inte förklara utan förstå hur de intersektionella aspekterna tar form i konstruktionerna av karaktärerna i bilderböckerna och har därför valt denna analysmetod. Min textanalys kommer också att innefatta bild eftersom jag i analysen ser på text och bild som en enhet – en ikonotext. En annan metod som kunnat väljas var visuell textanalys, men eftersom jag tidigare satt mig in i hur kvalitativ textanalys kunde användas, genom att läsa studier som använt sig av denna metod i analyser av bilderböcker, ansåg jag att det var det bästa alternativet. Detta också eftersom denna studie har utförts under en relativt kort tidsperiod och att jag därför inte ville lägga tiden på att sätta mig in i en helt ny metod.
Kvalitativ textanalys har sitt ursprung i den hermeneutiska traditionen (Alvesson & Sköldberg, 2008). Hermeneutiken kan i stort delas in i två huvudspår: den objektiverande och den aletiska (ibid.). Det är i den senare av dessa som denna uppsats hämtar inspiration. Hermeneutik kan beskrivas som läran om hur vi tolkar olika kommunikativa meddelanden (Nikolajeva, 2000). Det är en holistisk strategi på så sätt att den studerar människor och förstår identitet utifrån situationen och inte från enskilda delar (Skott, 2004). Hermeneutiken tolkar och undersöker förståelsen av vad texten, berättelsen, språket och handlingen betyder i ett sammanhang (ibid.). Just detta att dessa kommunikativa medel måste förstås i olika sammanhang gör att hermeneutiken går att använda tillsammans med
22
intersektionalitetsbegreppet då denna på liknande sätt ämnar förstå hur maktstrukturer samverkar i olika sammanhang.
Inom hermeneutiken talas det om den hermeneutiska cirkeln eller kanske snarare om cirklar (Alvesson & Sköldberg, 2008). Den ursprungliga - den mellan helhet och delar och en senare mellan förståelse och förförståelse (ibid.). Med den första cirkeln menas att vi för att tolka ett fenomen först behöver börja med en helhet för att sedan gå vidare till detaljer och så tillbaka till helheten med en bättre förståelse och sedan göra allt detta om och om igen (Nikolajeva, 2000). Nikolajeva (2000) jämför i sin bok läsandet av en bilderbok med den hermeneutiska cirkeln om helhet och delar. Hon menar att texten i bilderboken ger förväntningar på bilden och vise versa och att vi ju fler gånger vi läser boken får en bredare och mer fullständig förståelse för helheten. Med cirkeln som beskriver sambandet mellan förståelse och förförståelse menas att all form av förståelse utgår ifrån en förförståelse (Allwood & Erikson, 2010). Ett exempel är hur vi i läsandet av en text alltid har någon form av förförståelse om det vi läser och att detta oundvikligen påverkar vår förståelse och därmed också vår tolkning. Om vi sedan läser om samma text med ny kunskap kommer detta i sig att påverka hur vi förstår texten denna gång. Filosofen Hans-Georg Gadamer som var den som utvecklade den senare av de två cirklarna menar att en förförståelse består av fördomar och att dessa är resultatet av våra erfarenheter, vår kultur och det samhälle vi lever i (ibid.). Med detta tankesätt innebär det att de analyser jag, i föreliggande uppsats gör, kommer att påverkas av mina förkunskaper, erfarenheter och i värsta fall fördomar.
4.2 Urval
Det första urvalet som gjordes var valet av bokpaketet. Eftersom detta paket sedan år 2016 finns på alla förskolor i Malmö gav det en representativ bild av vilka böcker Malmös förskolebarn har tillgång till. Bokpaketet innehöll 41 titlar, varav 37 bilderböcker, två böcker avsedda för pedagogerna, en CD-skiva med världsmusik och lekar och en antologi med sagor, lekar och ramsor på olika minoritetsspråk. Av dessa titlar tittade jag endast på bilderböckerna eftersom studiens syfte var att studera identifikationsmöjligheter i bilderböcker. Genom att gå igenom alla bilderböcker i bokpaketet utlästes teman/kategorier. Detta gjordes genom att jag läste alla böcker noggrant. Alla böcker lades sedan på golvet för att jag skulle kunna få en överblick över alla böcker. Sedan försökte jag utläsa kategorier i helheten. Dessa blev till
23
sist: ”Böcker av utländsk författare”, ”Böcker med mindre mängd text”, ”Böcker för samtal och temaarbete”, ”Normbrytande böcker”, ”Fakta- och räkneböcker”, ”illustrerad text/kapitelbok” och ”Böcker ur en bilderbokskanon/klassiker”. Med ”böcker av utländsk författare” avsågs böcker som ursprungligen var skrivna på andra språk än svenska. I kategorin ”böcker med mindre mängd text” hamnade böcker där bilderna utgjorde större del av berättelsen än orden. ”Böcker för samtal och temaarbete” syftade på böcker som inom förskolan lämpar sig för samtal om känsliga ämnen som till exempel blyghet, utanförskap och närståendes/husdjurs död. Med ”normbrytande böcker” menades böcker som på olika vis bröt mot samhällets normer. Till exempel genom könsöverskridande beteende, synliga funktionsnedsättningar och andra familjekonstellationer än kärnfamiljen. I denna kategori tvingades jag in i analys och föregick därmed mig själv. Men eftersom jag i min genomgång av bokpakets böcker tyckte mig se att denna kategori gick att utläsa valde jag att ha med den. ”Fakta- och räkneböcker”-kategorin utgjordes av böcker utan handling och som vars främsta syfte var att lära ut fakta eller räkning. ”Illustrerad text” är hämtat från Rhedin (1992) och innebär att texten kan stå för sig själv utan bilder och ändå berätta samma historia. Kapitelbok hamnar under samma kategori eftersom den kan beskrivas på liknande sätt. Med klassiker menas här böcker som ingår i en kanon, det vill säga etablerade och godkända böcker som anses kvalitativa (Simonsson, 2004).
Eftersom syftet med studien var att använda bilderböcker valdes böckerna ur kategorierna faktaböckerna och kapitelböcker bort. Även böckerna ur ”klassikerkategorin” valdes bort då dessa utgjorde en så liten del av helheten. En del av böckerna kunde ha placerats in i flera kategorier, men lades i högen för den kategori jag ansåg lämpligast med hänsyn till bokpaketets helhet. Till exempel kunde boken Konrads Klänning (Mendel-Hartvig, 2014) ha placerats i kategorin ”normbrytande böcker”, men eftersom den samtidigt var en bok med ”mindre mängd text” och passade bättre in där placerades den i denna kategori. Efter att ha gjort ett överslag på hur stor andel av helheten varje kategori utgjorde, valdes den översta eller de två översta böckerna i varje hög, beroende på hur stor andel av helheten denna kategori utgjorde. Detta gjordes för att i så stor utsträckning som möjligt spegla helheten av bokpaketet och för att jag inte skulle kunna påverka vilka böcker som valdes, utifrån vilka jag helst analyserade. Resultatet blev två böcker ur den ”normbrytande kategorin”, en av
24
utländsk författare, en bok ur ”samtalskategorin” och en ur ”böcker med mindre mängd text”-kategorin. Utländsk författare Mindre Mängd text
Klassiker Normbrytande Böcker för samtal Fakta Illustrerad Text Antal 6 11 3 7 6 3 1 Ungefärlig Procent av helhet 16% 30% 8% 19% 16% 8% 3 %
4.3 Material: Presentation av fem utvalda bilderböcker
Nedan följer en kort presentation av de utvalda böckerna.
Kenta och barbisarana (Lindenbaum, 2007) handlar om förskolebarnet Kenta som tröttnat
på att bara spela fotboll och brottas. En dag packar han ned en barbie i ryggsäcken istället för fotbollen. Efter att ha observerat tjejernas barbie-lek på förskolan får han till sist vara med. När pojkarna sen ser honom dansa prinsessedans känner han dock att han behöver gå på toaletten. Men när han kommer tillbaka dansar alla kompisarna prinsessedans tillsammans.
Melvin möter Vildis och Tildis (Munyua & Eriksson, 2014) handlar om syskonen Melvin och
Matilda, men historien kretsar mest kring Matilda. Hon är väldigt bra på fotboll och har en världsmästarboll. Men en dag försvinner bollen och Matilda tror att det är de nya grannarna Vildis och Tildis som tagit den. Inte nog med att Vildis och Tildis tagit hennes boll, de ska dessutom dyka upp överallt där Matilda och Melvin är och visa hur bra de är på alla sporter som Matilda brukar vara bäst på.
Orättvist (Mendel-Hartvig & Röstlund, 2012) handlar om syskonen Storskrot och Lillskrot.
Storskrot måste gå själv, medan Lillskrot får åka vagn. Storskrot måste äta fint, medan Lillskrot får kladda hur mycket som helst. Det är orättvist. Men Lillskrot måste gå och lägga sig, medan Storskrot får sitta uppe och mysa framför Tv: n. Är inte det orättvist?
25
Sabelles röda klänning (Micheaelidou-kadi & Stamatiadi, 2015) handlar om flickan Sabelle
som från en dag till en annan måste lämna sitt land. Hon får ta med en sak och väljer den röda klänningen som hon fått av mormor. Från den dagen vill Sabelle bara ha på sig den klänningen trots att Elina i skolan frågar varför hon alltid har samma kläder.
Tilly som trodde att… (Staaf & Adbåge, 2014) handlar om Tilly som undrar hur det är att
vara någon annan och hur andra människor har det. Hon och kompisen Tage pratar om det och de förstår att alla människor inte har det likadant. Och Tilly som trodde att människor hade det ungefär som hon.
4.4 Tillvägagångssätt
Innan analyserna av enskilda böcker kunde göras var jag tvungen att se över alla huvudkaraktärer för att se vilka olika sociala kategorier fanns representerade bland dem. Alla huvudkaraktärer i samtliga av böckerna i bokpaketet gicks igenom och kartlades utifrån de intersektionella aspekterna kön, funktion och etnicitet. Kategorin kön delades in i tre kategorier ”huvudkaraktärer av manligt kön”, ”huvudkaraktärer av kvinnligt kön” och ”icke-könade karaktärer”. Könet bedömandes utifrån könsbundna förnamn och vilket personligt pronomen som i text användes om karaktärerna (Nikolajeva, 2000). Nämndes inget av ovanstående kriterier räknades karaktären som ”icke-könad”. Funktionskategorin delades in i kategorierna ”huvudkaraktär utan synlig funktionsnedsättning” och ”huvudkaraktär med synlig funktionsnedsättning”. Kategorin etnicitet delades endast in i ”vit” och ”icke-vit” huvudkaraktär för att få ett tydligare resultat. Hade etnicitet delats in i flera olika etniciteter såsom till exempel latinamerikansk och asiatisk karaktär, hade diagrammen och analyserna blivit alltför otydliga.
Med inspiration från den hermeneutiska cirkeln gjordes de intersektionella analyserna av utvalda bilderböcker i denna uppsats först utifrån helheten. Med detta menas både helheten av alla böcker i bokpaketet och helheten i var och en av de böcker som valdes att analysera mer ingående. 13). Konkret innebar det att jag först gjorde en snabb genomläsning av alla böckerna för att få en helhetsbild av hela bokpaketet. Sedan lästes böckerna ännu en gång mer noga. Genom att se till helheten av alla böcker som ingick i bokpaketet utlästes olika teman/kategorier (Se urval). Utifrån dessa kategorier valdes sedan med ambitionen att
26
representera innehållet i hela bokpaketet, fem böcker. Dessa fem böcker närlästes en i taget flera gånger och jag gick igenom sida för sida för att hitta detaljer. Efter att ha läst den en gång och fört anteckningar gick jag tillbaka till boken i sin helhet och sedan gjordes detta ett antal gånger. Böckerna analyserades som ikontexter och alltså såg jag på förhållandet mellan text och bild i analysen. Analysen gjordes med inspiration av Nikolajevas (2000) analysfrågor som kommer redogöras för nedan.
4.5 Analysfrågor
Denna studie har hämtat inspiration i Nikolajevas (2000) analysfrågor för tolkning av bilderböckers personskildringar. Nikolajeva delar in dessa frågor i allmänna frågor för personskildringsanalyser och frågor om hur genus skildras i bilderböckerna. Studien hämtar inspiration i båda och de frågor som rör genuskonstruktion har anpassats för att också innefatta andra intersektionella aspekter såsom etnicitet, klass, sexualitet/familjekonstellation och funktion. De punkter som varit centrala i denna studie är: Är det ord eller bilder som i första hand används i persongestaltningen? Är protagonisternas kön/genus, klass, etnicitet, funktion och/eller sexualitet/familjekonstellation avgörande för händelseförloppet? Använder konstnären övertydliga visuella medel för att understryka personens kön? Hur förhåller sig karaktären till normer om till exempel kön, klass, funktion och familjekonstellation? Hur porträtteras bipersoner? För att lättare kunna analysera karaktärerna utifrån den intersektionella aspekten kön har jag också hämtat inspiration i Nikolajevas (2004) schema över vad som är typiska manliga och kvinnliga egenskaper. Så här skriver hon:
Man talar om könsstereotyper när pojkar och flickor, män och kvinnor i böcker beter sig så som de förväntas göra utifrån de rådande normerna. […] Eftersom kvinnliga och manliga egenskaper bygger på motsatser kan man konstruera ett abstrakt schema för ”manlighet” och ”kvinnlighet”. (Nikolajeva 2004, s.129)
Schemat är baserat på tidigare forskning som gjorts på böcker ur genusperspektiv och som haft fokus på genusstereotyper. Egenskaperna som enligt Nikolajeva (2004) kan ses som stereotypa för vad som är manligt och kvinnligt presenteras i nedanstående schema:
27
4.6 Etiska överväganden
Som tidigare nämnts kommer föreliggande analys att färgas av min förförståelse och i värsta fall mina fördomar. Många vetenskapliga traditioner förespråkar forskarens objektivitet, men i en kvalitativ studie är det svårt att stänga av sina egna åsikter helt (Bergström & Boreus, 2012). Jag strävar dock efter ett öppet förhållningssätt i föreliggande studie och kommer genom att argumentera för mina tolkningar försöka vara så objektiv som möjligt. Att analysera ett material utifrån ett intersektionellt perspektiv innebär att jag som gör studien måste definiera vad de olika sociala kategorierna innebär. Vad är till exempel etnicitet? Om det i boken inte nämns vilket land en karaktär kommer från tvingas jag att tolka karaktärernas etnicitet utifrån utseende och hudfärg. Detta gör att jag sätter karaktären i ett fack som den kanske inte var tänkt att placeras i. Det är nämligen omöjligt att förstå exakt vad författaren velat säga med texten (ibid.). Hur blir det med karaktärer som är adopterade? Vilken etnicitet har de? De är kanske uppväxta i Sverige, men deras hudfärg är icke-vit. En annan social kategori som kräver definition är sexualitet. I analysen märkte jag att det var lätt att definiera sexualitet utifrån det som avviker och att jag därför inte såg sexualitet i de böcker där huvudkaraktärer hade heterosexuella föräldrar utan bara om familjen avvek från normen på något vis. Detta var därför någonting som jag genom arbetets gång försökte vara uppmärksam på.
Män/Pojkar Kvinnor/flickor
Starka Vackra
Våldsamma Aggressionshämmade
Känslokalla, hårda Emotionella, milda
Aggressiva Lydiga
Tävlande Självuppoffrande
Rovgiriga Omtänksamma, omsorgsfulla
Skyddande Sårbara
Självständiga Beroende
Aktiva Passiva
Analyserande Syntetiserande
Tänker kvantitativt Tänker kvalitativt
28
5. Analys och Resultat
Nedan följer först en genomgång av alla huvudkaraktärer utifrån de intersektionella aspekterna kön, etnicitet och funktion. Efter följer analyserna av de utvalda bilderböckerna och sist görs en sammanfattande analys. Eftersom jag redan presenterat bilderböckerna kommer ingen ingående beskrivning av dessa göras i denna del. Första delen av analysen svarar på första frågeställningen och detta fördjupas sedan i den sammanfattande analysen. De två andra frågeställningarna får också de svar i den sammanfattande analysen.
5.1 Huvudkaraktärer
Eftersom ett par av böckerna hade flera huvudkaraktärer räknades alla dessa in i statistiken. I tre av böckerna fanns ingen eller inga uttalade huvudkaraktärer. Detta bedömdes utifrån om karaktären endast förekom som dekorationer till texten och inte hade någon del i bokens berättelse. För att göra diagrammen tydligare har dessa delats in ett diagram för huvudkaraktärer av kvinnligt kön, ett för manligt kön och ett för icke-könade huvudkaraktärer.
Av sammanlagt 26 huvudkaraktärer av kvinnligt kön var 14 vita utan någon form av synlig funktionsnedsättning, fyra icke-vita utan synlig funktionsnedsättning, en icke-vit med synlig funktionsnedsättning, en vit med synlig funktionsnedsättning, 8 icke-mänskliga utan synlig funktionsnedsättning och ingen mänsklig med synlig funktionsnedsättning. Med icke-mänskliga karaktärer menas karaktärer som är djur eller andra varelser. Med icke-vita karaktärer åsyftas alla karaktärer som har annan hudfärg än vit eller som i kontexten beskrivs tillhöra en annan kultur än den som är norm i boken. Med synlig funktionsnedsättning menas sådana funktionsnedsättningar som syns i bild och som inte behöver läsas in. Till exempel karaktär i rullstol.
29
Av sammanlagt 22 huvudkaraktärer av manligt kön var 12 vita utan synlig funktionsnedsättning, tre icke-vita utan synlig funktionsnedsättning, sju ickemänskliga utan synlig funktionsnedsättning och inga icke-mänskliga med någon form av synlig funktionsnedsättning.
Huvudkaraktärer av kvinnligt kön
Ickevita utan synlig funktionsnedsättning vita utan synlig funktionsnedsättning ickevita med synlig funtionsnedsättning vita med synlig funktionsnedsättning
icke-mänskliga utan synlig funktionsnedsättning icke-mänskliga med synlig funktionsnedsättning
Huvudkaraktärer av manligt kön
icke-vita utan synlig funktionsnedsättning vita utan synlig funktionsnedsättning ickevita med synlig funktionsnedsättning vita med synlig funktionsnedsättning
30
Med icke-könade karaktärer menas här karaktärer som varken med attribut eller med pronomen blir benämnda som tillhörande något kön. Av sammanlagt sex icke-könade karaktärer var tre vita utan synlig funktionsnedsättning, två icke-vita utan synlig funktionsnedsättning och en icke-mänsklig utan synlig funktionsnedsättning. Inga karaktärer av de icke-könade hade någon form av funktionsnedsättning.
Det första som kan uppmärksammas i detta resultat är hur vita huvudkaraktärer utgör en majoritet. I alla diagram utgör vita karaktärer minst halva cirkeln medan de andra karaktärerna får dela på den andra halvcirkeln. Vad det gäller kön bland huvudkaraktärerna så ser fördelningen av manliga och kvinnliga karaktärer vid första anblick jämn ut, men då kan påpekas att en av böckerna hade sju kvinnliga huvudkaraktärer vilket gör att manliga protagonister utgör en större del än kvinnliga. Icke-könade karaktärer utgör ungefär en tiondel av alla huvudkaraktärer. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en del sociala kategorier som endast förkom ett fåtal gånger. Endast två huvudkaraktärer sammanlagt hade någon form av synlig funktionsnedsättning. Dock hade två andra böcker bikaraktärer som
Icke-könade huvudkaraktärer
icke-vita utan synlig funktionsnedsättning vita utan synlig funktionsnedsättning ickevita med synlig funktionsnedsättning vita med synlig funktionsnedsättning
31
satt i rullstol. Inte en enda av huvudkaraktärerna hade samkönade föräldrar eller fler föräldrar än två och endast i två böcker förekom över huvud taget någon form av normbrytande familjekonstellation.
5.2 Analys av de fem utvalda bilderböckerna
I följande analyser kommer jag att utgå från olika normer som råder i samhället. Med detta menar jag till exempel normer som att flickor leker med dockor och pojkar med bilar, att män är starka och kvinnor svaga. Jag kommer alltså att benämna saker som leksaker, lekar, kläder och egenskaper som pojkiga, flickiga, manliga och kvinnliga. Jag vill dock poängtera att det inte är min åsikt att det till exempel finns särskilda lekar som passar bättre för det ena eller andra könet och jag kommer därför att använda citationstecken kring ord som ”flicklek” och liknande. I samklang med ett intersektionellt perspektiv och poststrukturalistisk teori kommer jag att förstå de sociala kategorierna som socialt konstruerade. Därför blir ord som ”flicklek” utan citationstecken inte relevanta, då detta indikerar att det finns särskilda lekar som flickor av naturen hellre sysslar med. Orden behöver dock användas för att analysen ska gå att utföra. För att förstå normer behöver jag synliggöra dem även om jag i användandet av dessa ord riskerar att befästa deras tidigare normativa innebörd. På liknande sätt kommer jag att använda mig av begreppen arbetarklass och medelklass för att beskriva vilka livssituationer karaktärerna har. Klass definierar jag utifrån hur karaktärerna bor, vad de har på sig för kläder och eventuella förvärvsarbeten för föräldrarna.
Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum (2007)
I denna bok är det framförallt intersektionella aspekten genus som är intressant att analysera. Jag kommer dock att se till aspekterna etnicitet och klass också. Boken kan sägas vara en med Rhedins (1992) ord genuin bilderbok då bild och text tillsammans berättar en historia och att texten för sig själv hade berättat en annan historia. Texten för handlingen fram och i denna går att urskilja mönster i karaktärers beteenden. Men i texten hittas inga explicita beskrivningar av personers yttre eller inre egenskaper med undantag för en mening där Kenta beskrivs vara bra på fotboll. Det är bilderna i boken som framförallt ger läsaren och lyssnaren inblick i vad karaktärerna känner och tänker och det finns en tydlig diskrepans mellan text och bild i detta avseende. Till exempel skiljer sig framställningen av Kenta åtskilligt åt mellan dessa. Ett exempel på detta är att det i texten låter som om Kenta är med och ”krigar
32
ned några småungar” (Lindenbaum, 2007, s. 4) vilket kan kopplas till de ”maskulina” egenskaperna våldsam och aggressiv (Nikolajeva, 2004). Tittar läsaren däremot i bild ser hen att Kenta står utanför ”kriget” och sneglar mot flickornas lek. Detta tema är genomgående i hela boken. Kenta är med i pojkarnas lek, men visar i bild ytterst lite entusiasm och hans blick är alltid riktad åt flickornas håll. Kenta avviker på några sätt från genus-normen genom sina handlingar då han vill leka med dockor och dansa ”prinsessedans” i en ”blank kjol med blommigt skrynkel” (ibid. s. 26), vilket normativt sett ses som ”flicklekar”. Också enligt Nikolajevas (2004) abstrakta schema visar Kenta på egenskaper som kan ses som ”kvinnliga” då han på alla uppslag utom de tre sista kan anses vara både passiv och aggressionshämmad. Däremot passar hans yttre in i en ”pojkmall”. Kenta har militärbyxor, vilka kan sammankopplas med ett mansdominerat yrke, och tröjor med svarta tryck föreställande figurer med arga ögon. Det finns en diskrepans mellan Kentas yttre och de performativa handlingarna han utför. Odenbring (2015) menar i sin studie att Lill-Zlatan (Lindenbaum, 2006) är en stereotyp ”pojkflicka”, men Kenta kan inte på samma sätt sägas vara en stereotyp ”flickpojke” eftersom hans handlingar och hans utseende skiljer sig mycket åt. Han är avbildad som pojke, men hans ”performativa genus” är inte självklart ”manligt”.
Kentas kön är i boken definitivt avgörande för händelseförloppet eftersom handlingen kretsar kring att Kenta är just en pojke som vill leka med dockor. Att Kenta är vit spelar dock ingen roll för handlingen i boken. Däremot gör det att boken hamnar inom den vita manliga normen. I Kenta och barbisarna (Lindenbaum, 2007) finns dock karaktärer som har andra hudfärger än vit. Till exempel den mörkhyade karaktären Mira som är en av de flickor som Kenta gärna vill leka med. Mira är ur ett intersektionellt perspektiv intressant då hon som mörkhyad flicka i delar av boken tillges en högre maktposition än den vita pojken Kenta. Detta är en aspekt som också Warnqvist (2008) lyfter. Nils, en annan pojke i boken, har ett asiatiskt utseende. Dessa två karaktärerna är inte stereotypt beskrivna utan ”råkar” bara ha mörk hy eller asiatiskt utseende. Detta gör att icke-vita karaktärer inte blir avvikande på något sätt. Något annat Warnqvist (ibid.) tar upp är hur flickornas utrymme förminskas i och med att Kenta och de andra pojkarna kommer in i leken. Detta är något som jag också reflekterat över. När pojkarna är med i ett uppslag tar de upp största delen av uppslaget medan flickorna får nöja
33
sig med en kant. Dock är det Kenta som får nöja sig med en kant när han observerar flickornas lek i senare uppslag.
Utseendemässigt och delvis genom performativa handlingar ger alla karaktärer i denna bok ett könsstereotypt intryck fram tills sista uppslaget där pojkarna tar på sig prinsesskjolar och dansar. Flickorna har klänning eller rosafärgade kläder och pojkarna, däribland Kenta, har blå, grå och svarta kläder. Enligt Nikolajevas (2004) schema är det dock mest bikaraktärerna Nils och Anton som passar in i mallen. De kan sägas vara på våldsamma, aggressiva,
känslokalla när de ”krigar” och ”krigar ned några småungar” (Lindenbaum, 2007, s.5) och tävlande när de brottas och spelar fotboll. Kentas pappa har liksom Kenta militärbyxor och
mörk tröja och är stor och muskulös. Kentas ”fröken” har rosa klänning och stora bröst vilket kan kopplas till den kvinnliga normen. En anledning till att Lindenbaum framställer det manliga och kvinnliga på ett stereotypt sätt kan vara att förtydliga Kentas längtan till det som är annorlunda. En annan anledning kan vara att Lindenbaum vill förtydliga att Kenta är normbrytande. Österlund (2012) menar att ”alla karaktärer inte kan vara könsgrumlade eftersom traditionella könsmönster fungerar som kontrastverkan” (s. 69). Alltså – genom att placera Kenta i ett normativt sammanhang lyfter Lindenbaum fram honom som ett normbrott.
Kentas familj verkar bestå av honom själv och hans pappa. Någon annan förälder nämns aldrig. På ett sätt kan alltså Kentas familj sägas bryta mot kärnfamiljsnormen. Dock är det svårt att säga någonting om hur Kentas liv hemma ser ut då nästan hela boken utspelar sig på förskolan. Utifrån det lilla vi får se av hemmet kan det beskrivas som ett medelklasshem med detaljer som en stor skivsamling med stereoutrustning. Andra detaljer som kan indikera medelklass är att Kentas pappa har ett litet krokodilmärke på sin tröja vilket kan sammankopplas med dyrare märkeskläder. Kenta hamnar alltså även här Kenta inom normen; han är vit, av manligt kön och medelklass.
Sciurba (2016) menar att böcker som tar upp ämnet med könsöverskridande pojkar ofta framställer ämnet som ett problem vilket hon inte menar på effektivt sätt bidrar till att normalisera könsöverskridande beteende. Kenta och barbisarna (Lindenbaum, 2007) kan dels sägas ingå i denna kategori böcker, men ämnet problematiseras ytterst subtilt genom
34
blickar och meningar som ”Kenta ser att killarna kommer. Nu kollar de på honom och på alla kjolarna. Det är nog bäst att han går på toa.” (ibid. s. 28). Det är aldrig någon som rakt ut ifrågasätter Kentas handlingar.
Melvin möter Vildis och Tildis av Anna Munyua och Johan Eriksson (2014)
I Melvin möter Vildis och Tildis finns många intressanta intersektionella aspekter att titta på. På framsidan ses två barn som båda bara har ett ben. De spelar fotboll i varsin rullstol. Detta är en av två böcker i hela bokpaketet som har namngivna personer med någon synlig funktionsnedsättning. Barnen på framsidan är titelpersonerna Vildis och Tildis som huvudkaraktären Melvin möter. Även om det är Melvins perspektiv som handlingen mest kretsar kring är det hans storasyster Matildas avundsjuka som är själva handlingens intrig. Alltså kommer mycket av analysen kretsa kring henne.
I denna bok talar texten mer för sig själv än i Kenta och barbisarna (Lindenbaum, 2007). Det finns ingen diskrepans mellan text och bild i denna bok utan bilderna speglar det som händer i texten. I text nämns dock ingenting om karaktärernas utseende utan detta får bilderna berätta. Melvin är en liten mörkhyad pojke med svart lockigt hår. Matilda är en något större, mörkhyad flicka med långt lockigt svart hår. Att både Vildis och Tildis har ett ben och sitter i rullstol nämns alltså inte. På samma sätt som Nils och Mira i boken om Kenta (ibid.) bara ”råkar” vara icke-vita råkar Vildis och Tildis vara mörkhyade och enbenta. Det är i bild som karaktärernas utseende framställs. Däremot nämns egenskaper som att Matilda och Vildis och Tildis är bra på fotboll i text. Matilda har lila shorts och lila t-shirt. Lila är traditionellt sett en färg som kan förknippas med flickor och Matilda är med sitt långa hår och långa ögonfransar avbildad som flicka, men performativt, alltså till sin funktion är hon könsneutral (Nikolajeva, 2000). Hennes kön spelar ingen roll för handlingen utan Matilda hade lika gärna kunnat vara pojke. Matilda förlorar inte sin femininitet i boken som Österlund (2008) menar att starka, handlingskraftiga flickkaraktärer riskerar att göra. Hon får lov att både ha baddräkt med rosa volang, vara känslosam och vara bäst i fotbollslaget.
Bikaraktärer och bakgrundskaraktärer visar på stor mångfald i denna bok. Icke-vita personer är inte en minoritet i boken som i många av de andra bilderböckerna utan
35
bakgrundskaraktärerna är jämnt fördelade. Också bland dessa finns personer som sitter i rullstol. Till exempel sitter ett barn i Matildas fotbollslag i rullstol. Även samkönade föräldrar och muslimska personer med burqa syns i periferin. Vildis och Tildis föräldrar är en aning stereotypt avbildade med kläder som kan förknippas med ”afrikansk” kultur. Mamman har en sjal virad runt håret och matchande klänning och pappan har en särk med matchande mössa. Däremot är inga av barnen stereotypt avbildade. Vildis och Tildis har fotbollskläder på alla bilder och Melvin har hängselbyxor. Också Melvins och Matildas föräldrar är stereotypt avbildade, men då handlar det om deras genus. Mamman har rosa tröja och långt blont hår. Pappan har kort hår och blå skjorta.
Något som kan problematiseras i boken är hur huvudkaraktärernas familjer verkar ha obegränsat med pengar. Både Matilda och Vildis och Tildis går på både fotbolls-, tennis- och golfträning och är, under samma vecka boken utspelar sig, också på badhuset. Alla dessa aktiviteter är sådana som kostar pengar och alltså sådant som kan sammankopplas med en välbärgad medelklass. Vildis och Tildis bor dessutom i ett väldigt stort hus som är omgivet av vattenrutschkanor och tennisbanor vilket kan förknippas med överklass. Melvins och Matildas familj kan jämföras med det som Eilard (2008) kallar den ”nationellt gränsöverskridande (eller etniska hybrid) familjen” (s. 425) då de har en mörkhyad förälder och en vit. Eilard lyfter fram denna kategori av familjer som en av två som hon ser växer fram i läseboken under 2000-talet. Den andra är ”den nya medelklassen” (s. 425), men Eilard menar att den förstnämnda kan räknas in som en del av den nya medelklassen. På alla sätt överensstämmer alltså Matilda och Melvins familj med denna beskrivning.
Orättvist av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund (2012)
Denna bok är hämtad ur kategorin ”böcker med mindre mängd text”, vilket innebär att bilderna kommer utgöra en större del av analysen. Nikolajeva (2000) skriver att den psykologiska personskildringen främst sker via ord och att det är svårt att avbilda permanenta mänskliga egenskaper såsom visdom och tapperhet. Hon menar dock att känslor kan speglas i karaktärers ansiktsuttryck och i hur de poserar och gestikulerar. I denna bilderbok finns väldigt lite text och det är alltså svårt att få någon djupare, psykologisk personskildring. Texten för endast handlingen framåt och beskriver inte karaktärernas utseende eller personlighet. Det första som kan uppmärksammas i boken är att huvudkaraktären, Storskrot,
