I detta avsnitt kommer en kritisk och reflekterande diskussion hållas kring de olika delarna av uppsatsen.
8.1. Diskussion kring studiens resultat
Mot bakgrund av att studien tar avstamp i en socialkonstruktionistisk verklighetsuppfattning görs inte anspråk på att finna en sanning i hur diskurser om lämpliga föräldrar och gott föräldraskap hos familjerättssekreterares resonemang yttrar sig. Studien avser utgöra en möjlig förklaring för hur resonemanget hos familjerättssekreterarna präglas av diskurser som går att urskilja i samhället.
Utifrån analysen konstateras att diskursiva skillnader görs i resonemang mellan föräldrar, fäder och mödrar. Vid analys av dimensionen av diskursiv praktik kan tydas att
familjerättssekreterarna reproducerar samt upprätthåller rådande diskurser och
diskursordningar. Detta är viktigt att betona utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Då familjerättssekreterare i sin yrkesroll innehar handlings- och tolkningsutrymme vid
bedömning (Svensson et. al. 2008:16, Pettersson, 2013:11ff) ges utrymme för dessa diskurser att reproduceras och upprätthållas även i praktiken. De diskursiva tendenser som kan tydas i analysen kan alltså påverka utredning, bedömning och utövning utifrån den maktposition som familjerättssekreterarrollen innebär.
Handbokens text präglas av ett genomgående genusneutralt föräldrabegrepp som tolkas påverka familjerättssekreterarnas säkerhet i samtal om föräldrar. Handboken innehar en diskurs om lämpligt respektive olämpligt föräldraskap. Det kan därför tänkas göra att familjerättssekreterarna mer osäkra i sitt sätt att tala om specifikt faderskap och moderskap, vilket kan bero på att familjerättssekreterarna inte har Handboken att stödja sina resonemang om faderskap och moderskap på. Dessa resonemang tolkas mer präglade av de samhälleliga föreställningar som finns om faderskap och moderskap, vilket också påverkar
familjerättssekreterarnas diskurs.
I enlighet med socialkonstruktionismen och Fairclough är det viktigt att reflektera över vår roll som intervjuare i förhållande till studiens resultat. Intervjuguiden har genom en tratteknik formulerats i syfte att på ett diskret sätt möjliggöra diskursiva resonemang hos
annorlunda. Om vi dessutom valt att tydligt förklara för intervjupersonerna vilka diskurser vi ämnat finna, hade intervjuerna kunnat te sig annorlunda. Rogers (2012:871) talar om “the behavioral view of power” vilket kan tillämpas på det sammanhang som rått under
intervjusamtalen. Som socionomstudenter i samtal med yrkeserfarna socionomer skapas en maktrelation och familjerättssekreterarna kan tänkas vilja uttrycka kunnighet och
medvetenhet i förhållande till oss studenter26. Om vi dessutom påtalat den diskursiva diskrepans mellan politik och praktik som synliggjorts av tidigare forskning och att vi hade för avsikt att undersöka denna diskrepans, är det möjligt att familjerättssekreterarna blivit mer medvetna om hur de uttrycker sig. Det kan även ha tagit en omvänd riktning.
Familjerättssekreterarna kan likväl ha uttryckt medvetenhet kring de brister och skillnader som görs vid utredningar för vårdnad, boende och umgänge samt i andra
myndighetsutövningar.
8.2. Diskussion i förhållande till tidigare forskning
Analysen kom att skapa slutsatser som kan anses ligga i linje med den tidigare forskning som presenterats27. Det är däremot viktigt att se till konstruktionen av resultatet och hur vår förkunskap kan ha bidragit till tolkningen av den empiri som analyserats. Analysen som genomförts har baserats på hur vi som uppsatsskrivare valt att tolka empirin. Detta kan tänkas påverkas av de förkunskaper och den tidigare forskning som vi tagit del av. Även att
forskningsdiskurser angående skillnader mellan mödrar och fäder påverkat det som
producerats i denna uppsats. Vid analys av reproduktion och upprätthållande av diskurser, kan hända att vi själva reproducerat och upprätthållit diskurser och att denna uppsats i sådana fall uttrycker låg interdiskursivitet utifrån tidigare forskning.
8.3. Kritisk diskussion kring vald teori och metod
Socialkonstruktionism är en relevant teori för det sociala arbetets praktik. Detta med hänsyn till att familjerättssekreterare måste ta ställning till bland annat olika moraliska värderingar och etiska riktlinjer i sitt dagliga arbete för att kategorisera människor som söker hjälp. Teorin har dock använts som en vetenskapsfilosofisk position och en form av “glasögon” för att överblicka kunskapsfältet samt studiens empiri. Faircloughs kritiska diskursanalys ämnar stärka tillämpningen av socialkonstruktionismen.
En svårighet i användandet av Faircloughs kritiska diskursanalys låg i att den främst är lämpad för färdiga texter, medan denna studies empiri huvudsakligen utgörs av intervjuer. Vi ansåg ändå att Faircloughs metod var användbar, vilket motiveras med att metoden ligger i linje med den socialkonstruktionistiska teorin vi utgår från. I analysen var det dock viktigt att tydligt visa vad som utgör empiri och vad som är vår analys för att ordens betydelse i
resonemangen tydligt skulle framgå. Detta med hänsyn till vår strävan att belysa direkta diskurser i familjerättssekreterarnas utsagor. Utifrån att Handboken användes som empiri i analysen möjliggjorde det för analys av intertextualitet i förhållande till
familjerättssekreterarnas utsagor. Det hade varit svårt att analysera intertextualitet utan Handboken, då endast generella antaganden hade kunnat göras.
Ett hermeneutiskt förhållningssätt fanns i åtanke vid bearbetningsprocessen av empirin och vår förförståelse utgör grunden till den tolkning som gjorts i analysen (Kvale & Brinkman, 2009:66ff). En medvetenhet kring huruvida detta kan ha begränsat koder och teman som formats är av vikt. Om ett annat förhållningssätt tillämpats i bearbetningsprocessen kan det tänkas att tematiseringen lett till identifiering av teman och diskurser som även finns utanför förkunskapens ramar.
I och med att tratteknik valdes som intervjumetod för att samla empiri är det möjligt att vissa av familjerättssekreterarnas resonemang till viss del blev begränsade. Det beteende vi tolkar som reserverat och medvetet hos familjerättssekreterarna kan ha styrts på grund av
intervjusituationen, det vill säga att vi var de enda i rummet och att vi som intervjuade inte resonerade tillsammans med dem28. Om en annan intervjumetod valts, till exempel en metod där fler familjerättssekreterare inkluderats i samtalet kan det tänkas att resonemangen tett sig annorlunda och därmed kan resultatet visat något annat.
8.4. Förslag på framtida forskning
Kodning av empiri visade som nämnts hur majoriteten av koder kopplat till mödrar var negativt laddade till skillnad från koder kopplat till fäder där majoriteten var positivt
laddade29. Detta kan vara av relevans för motivering till framtida forskning. Vi anser att det kan vara av vikt att analysera huruvida diskurser gällande mödrar respektive fäder är negativa respektive positiva samt huruvida dessa kan tänkas påverka utfallet för utredningar och bedömningar inom myndigheter. Denna aspekt kan tänkas leda till viktiga slutsatser.
28 Något som även har diskuterats i avsnitt 8.1. 29 Se Bilaga 4 – Nyckelordskoder.
Med tanke på koherensen som kunde urskiljas i analysen kan det även vara relevant att undersöka diskurser i de utredningar som familjerättssekreterare författar med hänsyn till att intervjusammanhanget kan ha påverkat intervjupersonernas resonemang. De utredningar som skrivits har dessutom författats utifrån verkliga händelser, till skillnad från de hypotetiska vinjetter som familjerättssekreterarna tog del av.
Att mer utförligt analysera Handboken för att undersöka diskurser kan även vara av relevans. I denna studie gjordes endast en överskådlig analys av Handbokens kapitelregister samt utvalda delar som specifikt rörde föräldraskap. Det kan tänkas att det går att finna andra diskurser som präglar Handboken och på så sätt även familjerättssekreterarna utifrån intertextualitet och interdiskursivitet.
Det kan även vara av vikt att undersöka andra myndighetsutövare och diskurser som kan tänkas prägla resonemang vid myndighetsutövning. Yrkesrollen som socialsekreterare kan till exempel innebära olika yrkesområden. Andra diskurser kan tänkas påverka socialsekreterare med andra arbetsuppgifter.
Slutligen kan det vara av betydelse att undersöka diskurser utifrån annan metodologi. Genom andra metoder, till exempel fokusgrupper, kan andra viktiga resultat finnas.