Familjerättssekreterarnas sätt att samtala om föräldraskap 32

Denna kategori baseras på vad vi tolkar vara familjerättssekreterarnas direkta diskurs om föräldraskap. Den direkta diskursen utgör intervjupersonernas sätt att tala om föräldraskap och vilka aspekter som påverkar föräldrars lämplighet. I och med den tratteknik som använts vid formulering av intervjuguiden inleddes intervjuerna med frågor kring föräldraskap för att sedan ingående definiera faderskap och moderskap. Frågan som inledde samtal om

föräldraskap formulerades således “Vilka aspekter tas hänsyn till när en vårdnadshavare

bedöms lämplig respektive olämplig?”.

“Sen så tittar man ju på, ja föräldrarnas samarbete, det är väl det. Alltså just,

samarbete kring barnet, dras barnet in i konflikten eller inte, har dom förmåga att samarbeta kring det, till exempel papper som ska skrivas på till skolan...” -

Intervjuperson 1.

“... dels så är det hur personen i fråga lever, om dom lever ett stabilt liv, har egen bostad, arbetar…. liksom frisk för övrigt så. Sen handlar det också om hur dom kan se till barnets bästa, samarbeta och kanske kunna ge med sig och inte bara hålla på sitt (...) och att inte hålla på att strida liksom...” - Intervjuperson 3.

Båda citaten exemplifierar vad som sades i samtliga intervjuer vid fråga om

lämplighet/olämplighet. Konflikthantering, samarbete och att se till barnets bästa är en central aspekt i resonemanget kring föräldraskap.

För att analysera dimensionen av textens egenskaper analyseras här modalitet. Analys av modalitet skapar förutsättning för att analysera koherens senare16. Tanken är att modalitet som uttrycks inom olika diskurser ska jämföras för att kunna analysera hur den sociala praktiken påverkar interdiskursiviteten. I citatet uttrycks säkerhet kring vad som anses vara lämpligt och olämpligt föräldraskap. Intervjuperson 3 förbinder sig till det uttalande genom att säga “dels

så är det…” och “sen handlar det också om”. Genom att säga att det är och handlar om,

uttrycker sig intervjupersonen säkert om att det är så. Detsamma gäller Intervjuperson 1 och hur denne med säkerhet konstaterar att “sen så tittar man ju på”. Båda intervjupersonerna tolkas vara säkra på resonemanget om samarbete och konflikt i förhållande till föräldraskap, vilket kan utgöra en poäng av att resonemanget är viktigt och korrekt.

Efter överskådlig läsning av Handboken kunde vi återfinna resonemanget gällande föräldrarnas samarbete.

“Vid bedömning av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att

samarbeta frågor som rör barnet (6 kap. 5 § andra stycket FB)” - Socialstyrelsen,

2012, s 27.

“Föräldrarnas separation innebär alltid en dramatisk förändring för ett barn - hela levnadssituationen ändras. Särskilt svårt blir det för barnet om föräldrarna är i svår

konflikt med varandra.” - Socialstyrelsen, 2012, s.28.

“Om barnet ska få tillgång till båda sina föräldrar på ett positivt sätt krävs att föräldrarna samarbetar.” - Socialstyrelsen, 2012, s 30.

Intervjupersonernas citat kan således analyseras utifrån dimensionen av diskursiv praktik. Eftersom att det går att se tydliga likheter mellan familjerättssekreterarnas resonemang och det som står i Handboken gällande samarbete och konflikter, återfinns intertextualitet. Vår tolkning är därför att familjerättssekreterarnas diskurs präglas av Handbokens text. Utifrån denna tolkning kan ett maktförhållande föreligga utifrån Handbokens påverkan på

familjerättssekreterarnas uttryckta diskurs. En låg interdiskursivitet kan utläsas i citaten utifrån hur familjerättssekreterarna talar om vikten av bland annat samarbete mellan föräldrar. Interdiskursiviteten tolkas vara låg då familjerättssekreterarna reproducerar Handbokens fokus på relevansen av samarbete mellan föräldrar. Detta kan tänkas påverka modaliteten som analyserades ovan. På grund av det maktförhållande som föreligger mellan Handboken och familjerättssekreterarna samt på grund av den intertextualitet som analyserats, tolkas familjerättssekreterarna mer säkra i sitt resonemang.

Samtliga intervjupersoner ombads besvara frågan “Vad anser du skulle kunna vara tecken på

bristande föräldraskap?”.

“Ja det finns ju jättemycket. Gör det ju. Men generellt i vårdnadstvister är det ju så att föräldrarna har ju så otroligt svårt att vara, om vi pratar generellt alla dem som vi kommer i kontakt med egentligen, dem kan ju… har ju väldigt svårt att vara flexibla… och kunna se barnets behov... Det är väl det som egentligen är… det är ju där det brister. (...) Det är ens eget som är… tar huvudfokuset.” - Intervjuperson 2.

“Det är ju när föräldrar påverkar sina barn. (...) och det är ju bristande

föräldraskap tänker jag, att man inte låter, förstår att man måste låta barnet själv

vara och inte liksom påverka barnet…” - Intervjuperson 3.

Liknande resonemang återfinns i Handboken.

“Bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin

uppfattning med den andra föräldern är andra tecken på att gemensam vårdnad är olämplig.” - Socialstyrelsen, 2012, s. 27.

Tvingas barnet ta ställning mot en förälder kan barnet uppleva starka

lojalitetskonflikter.” - Socialstyrelsen, 2012, s.132.

Även här används Handboken för att analysera dimensionen av diskursiv praktik och intertextualitet. Resonemangen i intervjuerna uttrycker kopplingar till vad som avläses i Handboken. Att intertextualitet tolkas råda, grundar sig i likheterna mellan Handbokens text och det som intervjupersonerna uttrycker under samtalet. Eftersom Handboken står högre i diskursordningen, tolkar vi även att en låg interdiskursivitet finns. Handbokens diskurser om flexibilitet och barn som påverkas återfinns i familjerättssekreterarens diskurs, det vill säga att familjerättssekreterarna verkar reproducera och upprätthålla Handbokens diskurs.

Familjerättssekreterarna svarar även att aspekter kopplat till missbruk, våld och psykisk ohälsa kan vara tecken på bristande föräldraskap.

“Eh… det kan ju va en förälder som är i aktivt missbruk, eller stor psykisk

ohälsa… (...) eller våld liksom, en diagnos eller någonting. Det är sällan som det

bara är en bristande omsorgsförmåga och ingen förklaring till varför, förstår du hur jag menar?” - Intervjuperson 1.

“... någon som är dömd för misshandel eller så. Oftast väger ju det ganska tungt (...) och sen är det ja, typ våld och sen psykisk eh, ohälsa och missbruk som kan vara hinder naturligtvis för en persons lämplighet.” - Intervjuperson 4.

Även detta resonemang återfinns i Handboken.

“I en våldssituation kan föräldrarna ha svårt att se barnets behov. Att utsätta en närstående till barnet för våld är brister i omsorgen om barnet.” - Socialstyrelsen, 2012, s.143.

“En förälder med missbruksproblem kan brista i tillsyn och omsorg och orkar kanske inte engagera sig i barnets behov och aktiviteter.” - Socialstyrelsen, 2012, s. 146.

“Omognad, psykiska problem, psykoser eller utvecklingsstörning påverkar föräldraskapet negativt.” - Socialstyrelsen, 2012, s.225.

Även utifrån dessa citat kan dimensionen av diskursiv praktik analyseras.

Familjerättssekreterarna använder ord som “missbruk”, “psykisk ohälsa” och “våld” när de talar om tecken på bristande föräldraskap, varpå vi finner likheter i Handboken. Detta tolkar vi vara exempel på intertextualitet. I Handbokens föräldraskapsdiskurs hävdas att missbruk, våld och psykisk ohälsa kan påverka föräldrars lämplighet. Eftersom detta diskursiva

resonemang återfinns hos familjerättssekreterarna, görs tolkningen att diskursordningen mellan Handbokens diskurs och familjerättssekreterarnas diskurs utgör en låg

interdiskursivitet hos familjerättssekreterarna. Intervjupersonerna tenderar reproducera och upprätthålla Handbokens diskurs i sitt resonemang.

I det följande ska vi titta på ytterligare exempel av intertextualitet. Intervjupersonerna fick besvara frågan “Vad är tecken på gott föräldraskap enligt dig?”.

“Men jag skulle säga att dom är nyanserade och kan förstå när vi pratar om... ur

barnets perspektiv. (...) Och det skulle jag säga är ett gott föräldraskap. Att man

kan bortse från sin egen konflikt och verkligen se barnet.” - Intervjuperson 1.

“Ja det är väl det där att man får sätta barnet främst, att man kan försöka föreställa sig hur det blir… hur det blir för barnet. och också att man kan förstå att barnet är

ju en del av båda föräldrarna…” - Intervjuperson 2.

“Föräldrarna måste förstå nödvändigheten av att se både barnets och varandras

perspektiv…” - Socialstyrelsen, s. 166.

“Ett grundläggande perspektiv är föräldrarnas förmåga att prioritera barnets

behov framför sina egna. Föräldern ska ha förmåga att åsidosätta sin egen

bekvämlighet, sina egna önskemål och känslor när barnets behov så kräver, utan att förälderns bitterhet och besvikelse ska gå ut över barnet” - Socialstyrelsen, s. 241.

“...barn behöver båda sina föräldrar.” - Socialstyrelsen, s. 242.

Även vid samtal om gott föräldraskap kan vi finna likheter i intervjupersonernas citat och i Handbokens text. Aspekter som uppfattas viktiga för ett gott föräldraskap i

familjerättssekreterarnas resonemang är att föräldrarna ska ha förmåga att vara nyanserade, sätta barnets behov framför sina egna, ha ett barnperspektiv samt förstå barnets behov av båda sina föräldrar. Dessa resonemang återfinns i Handbokens text, vilket tolkas utgöra

intertextualitet eftersom Handboken och de organisatoriska riktlinjer som finns i texten påverkar intervjupersonernas sätt att tala om föräldraskap. Utifrån den maktrelation som vi tolkar finnas mellan Handboken och familjerättssekreterarna, utgör även dessa exempel på låg interdiskursivitet i form av reproduktion av diskurser.

I alla intervjuer talar familjerättssekreterarna om föräldrar i genusneutral bemärkelse. Föräldrabegreppet används genomgående, även vid tillfällen som de blivit frågade om

specifikt mödrar och fäder. Vid frågan “Vad anser du om eventuella skillnader som kan göras

mellan mammor och pappor i utredningar?” svarade en intervjuperson följande:

“Alltså en förälder är ju förälder (...) vi är ju alla uppfödda i vissa normer som vi har med oss, men… vi försöker se föräldrar som individer helt enkelt. (...) Vi har liksom inga förutfattade meningar så liksom. Det får man ju aktivt jobba med i såna fall. Utan liksom föräldrar är föräldrar, punkt.” - Intervjuperson 1.

Citatet ovan återspeglar samtliga intervjupersoners användande av föräldrabegreppet.

Genom överskådlig granskning av delar av Handboken kan konstateras att det genusneutrala föräldrabegreppet används konsekvent. Handboken gör få skillnader mellan mödrar och fäder, utan talar främst om föräldrar eller en förälder.

“Umgänge med en förälder” - Socialstyrelsen, 2012, s.8. “Problem hos föräldrarna” - Socialstyrelsen, 2012, s.13.

“Föräldern ska ha förmåga att åsidosätta sin egen (...)” - Socialstyrelsen, 2012, s.241.

Familjerättssekreterarnas användande av föräldrabegreppet tolkas bero på intertextualitet utifrån dimensionen av diskursiv praktik. Det vill säga att Handbokens text formar familjerättssekreterarnas sätt att tala.

När det görs skillnad mellan kvinnor och män i Handboken är i de fall det rör sig om våld. Dock reserveras utlåtandet med ett tydliggörande om att våld kan utövas av båda könen.

“... särskilt beakta behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående och barn som bevittnar våld. I förarbetena markeras hur viktigt det är att brottsoffer, och då framför allt kvinnor som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp (...) får det stöd och den hjälp de behöver. Våldet kan ha utövats av en

man eller en kvinna. (...) Även män kan utsättas för våld av såväl män som kvinnor.” - Socialstyrelsen, 2012, s.139.

Konstaterandet “även män kan utsättas för våld av såväl män som kvinnor” synliggör den genusneutrala föräldraskapsdiskursen i Handboken. Citatet belyser att våldsutövare samt våldsoffer kan vara “såväl män som kvinnor”, även om det ofta är kvinnor som blir våldsutsatta. Även om Handbokens text tolkas påverka familjerättssekreterarnas sätt att använda föräldrabegreppet ur ett intertextuellt perspektiv, görs tolkningen att

familjerättssekreterarna inte upprätthåller Handbokens genusneutrala föräldraskapsdiskurs. Denna tolkning exemplifieras och analyseras i kommande avsnitt.