6. Analys och resultat 32
6.3. Moderskapsdiskurs 43
6.3.2. Indirekt moderskapsdiskurs 44
I följande avsnitt presenteras det som tolkas vara familjerättssekreterarnas reproduktion av den samhälleliga föreställningen om att mödrar är barns primära omsorgsgivare.
På frågan “Vad är ett bra moderskap enligt dig?” svarade samtliga intervjupersoner att gott moderskap definieras lika som faderskap. Dock återfinns en skillnad i
familjerättssekreterarnas resonemang, vilket tolkas vara en indirekt moderskapsdiskurs.
“...för många, och inklusive mig själv, man är så: tänker så här ska det se ut, så här ska man uppfostra ett barn, det här är viktigt med kläder (…) Så tror man att det är det enda rätta liksom, och...det är svårare för oss kvinnor att låta männen göra på
sitt sätt.” - Intervjuperson 3.
Om textens egenskaper analyseras kan modalitet i citatet ovan tänkas uttrycka en legitimitet. Genom att säga “inklusive mig själv” och “oss kvinnor” förbinds åsikten till hennes egen upplevelse av att vara kvinna och moder. Intervjupersonens uttryckta moderskapsdiskurs ligger i linje med studien av Forsberg (2007) vars resultat visar hur fäder tenderar anta uppgifter som anses mer “manliga” i förhållande till de uppgifter som mödrar har i hemmet, exempelvis köp av kläder. Det går även att utläsa en låg interdiskursivitet utifrån samhälleliga åsikter om genusbetingade hushållsuppgifter relation till barn. Den låga interdiskursiviteten tolkas föreligga då familjerättssekreterarna upprätthåller och reproducerar samhälleliga diskurser i sitt resonemang.
Det talades även om skillnader mellan mödrar och fäders ansvarsområde i förhållande till barnen vid frågan “Vad anser du om eventuella skillnader som vanligen görs mellan mammor
och pappor i utredningar?”.
“Jo men, det är väl klart att det.. att vi fortfarande sitter kvar i det... att det är vanligare att det är mammorna som tar det större ansvaret och är mer
omhändertagande (...) det är väldigt vanligt att det är männen som har jobbat som
bara den, för att dra in pengar, och det är kvinnan som har tagit hand om barnen.” - Intervjuperson 3.
En säkerhetsmodalitet uttrycks i resonemanget som intervjupersonen kopplat till skillnader som görs mellan mödrar och fäder i utredningar. Detta g enom att säga “det är” och “det är
väldigt” innan ett påstående om mödrar. Säkerheter utgör en skillnad i förhållande till den
osäkerhet som kunde urskiljas vid resonemang om fäder i föregående avsnitt. Analys av modalitet är av relevans för analys senare22. Citatet ligger i linje med resultatet från
Valiquette-Tessiers et al. (2016) studie som visar hur stereotyper som säger att mödrar är ansvariga för barnens omvårdnad och fäder är ansvariga för familjens försörjning lever kvar än idag. Citatet kan även kopplas till kandidatuppsatsen av Olin och Persson (2008) vars resultat överensstämmer med studien av Valiguette-Tessiers et al. (2016).
I resonemang kring vinjetterna uttrycktes bland annat åsikter om hur mycket en moder bör arbeta och varför.
“...då kan man ju undra varför hon måste jobba så pass mycket, när hon har en sån...ett barn som inte är så gammalt, Av vilken anledning? Hon kanske behöver avlastning också?” - Intervjuperson 4 angående vinjett 2.
En låg interdiskursivitet utifrån dimensionen av diskursiv praktik kan tolkas föreligga då familjerättssekreteraren ifrågasätter hur modern kan arbeta “så pass mycket”. Den grammatiska sammansättningen skapar utrymme för att uppfatta citatet som negativt
värderande, det vill säga att det verkar vara negativt att modern jobbar i den utsträckning som hon gör. På så sätt möjliggör dimensionen av textens egenskaper för analys av dimension av diskursiv praktik. Samhälleliga diskurser (se Kullberg, 2005; Haire & McGeorge, 2012; Valiquette- Tessier et al., 2016) gällande mödrar och hur mycket de ska arbeta eller inte upprätthålls och reproducers i resonemanget kring moderskap, vilket utgör tolkningen att låg interdiskursivitet föreligger.
Liknande resonemang gällande mödrar och karriär verkade återkommande i intervjusamtalen. “Ja, jag har väldigt svårt och...och förstå hur man som mamma, ja men först
genomgå en skilsmässa (...) men att man i det läget satsar på jobbet...eeh det är ju liksom a och o tänker jag att om man separerar så är det ju barnet i första hand som man måste ägna sig tid åt.” - Intervjuperson 3 angående vinjett 2.
Samhälleliga diskurser (se Kullberg, 2005; Haire & McGeorge, 2012; Valiquette- Tessier et al., 2016) talar inte om karriär och arbete som något stereotypiskt moderligt. Karriär och fokus på arbete anses istället vara typiskt faderligt. Om citatet analyseras utifrån dimensionen av diskursiv praktik går det tyda en låg interdiskursivitet eftersom att familjerättssekreteraren reproducerar dessa stereotypiska uppfattningar med det uttalade. Genom att
familjerättssekreteraren ifrågasätter moderns prioritering skapas uppfattningen om att personen även ifrågasätter moderns moderskap, vilket kan anses gå i linje med de stereotypiska diskurser som tidigare forskning tyder i sitt resultat.
Psykisk ohälsa är en aspekt som anses påverka föräldraförmågan negativt, vilket även lyfts i Handboken. När intervjupersonerna talade om psykisk ohälsa kunde dock en skillnad utläsas i förhållande till om det var en moder eller fader som var psykiskt sjuk.
“... Sen tror jag nog också att man omedvetet, särskilt när det gäller anknytning och känslomässighet att man, man blir mer oroad. Tror jag. Som utredare, om man märker att mamman brister i sånt. (...) Jag vet inte hur jag ska förklara men...det känns som att det är en mer eh, det är någonting som är väldigt svårt… (...) men det ger ju en känsla att om, om mamman inte funkar psykiskt...jag vet inte, jag får för mig att det ger en större påverkan på barnet. Om man inte har en
väldigt aktiv pappa då i det fallet. Och väldigt trygg som kan kompensera.” -
Intervjuperson 2.
I anknytning till detta uttalande ställdes följdfrågan “...du tänker istället för om det hade varit
tvärtom?”.
“Ja jag tänker det. För om det hade varit tvärtom då tänker man lite mer sådär:
nej men det är ingen fara, han liksom...ja jag vet inte. Jag tror det. Det är väl det
här, jag tänker att det här, när de föds och i där i början att det är det som är så viktigt. Och får man inte den anknytningen de för...de första, första tiden, där att det händer någonting där, och då, ligger det ju ofta kvar. Det är ju sånt som inte brukar vara så jättelätt att lösa.” - Intervjuperson 2.
Om resonemanget ses utifrån dimensionen av diskursiv praktik kan låg interdiskursivitet utläsas. Detta eftersom samhälleliga diskurser gällande mödrar som primär omsorgsgivare och anknytningskälla reproduceras och upprätthålls i familjerättssekreterarens resonemang. Intervjupersonen resonerar kring den oro utredare kan ha beroende på om det är modern eller fadern som har psykisk ohälsa. Varpå det anses värre om modern har psykisk ohälsa än om det är fadern. Även att barnets anknytning till modern är något som anses primär och faderns sekundär, vilket kan tänkas vara en diskursiv påverkan av samhället. Analys av textens egenskaper ur ett grammatiskt perspektiv stärker interdiskursiviteten. Citatet uttrycker den betydelse moderns anknytning till barnet har från livets början. Intervjupersonen hävdar “det
är ingen fara, han liksom…” gällande fadern, sedan att den första anknytningen är viktig och
att om detta brister är det inte “jättelätt att lösa”. Den grammatiska sammansättningen skapar uppfattningen om att fäder inte är av lika stor betydelse i barnets första anknytning.
Vid analys av citaten ovan kan tolkas att en osäkerhetsmodalitet uttrycks i citatet och personen förbinds då inte till uttalandet. Osäkerheten uttrycks genom orden “tror”, “man”,
“jag vet inte” och “jag får för mig”. Detta kan tänkas ha och göra med maktordningar och
diskursordningar. Den samhälleliga diskursen verkar stå över familjerättssekreterarens diskurs och verkar påverkande. Detsamma gäller Handbokens diskurs. Däremot föreligger inte
samma slags maktförhållande mellan samhället och familjerättssekreteraren, som mellan familjerättssekreteraren och Handboken. Eftersom Handboken utgör organisatoriska riktlinjer
för familjerättssekreteraren, ska familjerättssekreteraren förhålla sig till den text som finns i Handboken. En säkerhet har därför tolkats finnas i de fall familjerättssekreterares resonemang överensstämmer med Handboken. I detta fall kan vi inte finna något i Handboken som
överensstämmer med familjerättssekreterarens resonemang, utan intervjupersonen tolkas påverkas interdiskursivt av samhället istället. Familjerättssekreteraren tolkas dock uttrycka osäkerhet då Handboken inte utgör stöd för uttalandet.
Intervjuperson 3 resonerade angående psykiskt ohälsa och mödrar vid samtal om vinjett 1.
“...det kan ju ha hänt någonting med henne som gör att hon mår dåligt psykiskt eller att, att hon har börjat missbruka…” - Intervjuperson 3 angående vinjett 1.
Vid analys av dimensionen av textens egenskaper framkommer att det måste hända en moder något, för att denne ska börja missbruka eller drabbas av psykisk ohälsa. Dessa “svagheter” leder i sin tur till moderns olämplighet som förälder. Analys av grammatiken är viktig då det kan tänkas att det uttryckta skulle få en annan innebörd om familjerättssekreteraren inte skulle sagt “ha hänt någonting”. Det kan även tänkas att en diskurs som säger att mödrar vanligtvis inte har missbruk eller psykisk ohälsa påverkar resonemanget. Detta skulle utifrån
dimensionen av diskursiv praktik tänkas utgöra låg interdiskursivitet. Den diskursiva
maktordningen påverkar familjerättssekreterarnas resonemang och diskurser reproduceras. I vinjetten nämns aldrig att modern missbrukar eller har drabbats av psykisk ohälsa. I vinjetten står att modern är frånvarande och kommer hem sent på kvällarna. Även detta kan analyseras utifrån dimensionen av diskursiv praktik. Att intervjupersonen kopplar frånvaro hos en moder till antingen missbruk eller psykisk ohälsa kan tänkas bero på ytterligare låg interdiskursivitet. Kanske kan en samhällelig diskurs gällande mödrar och att det inte är “normalt” att vara frånvarande tänkas reproduceras i familjerättssekreterarens resonemang.
Det gick även att tyda ett olämplighetsresonemang kring våldsutsatta kvinnor.
“(...) Ibland så upptäcker man, till exempel också att när man har skyddade boenden och så vidare, och sen en bit in i utredningen, att den här mamman är ju
inte alls... alltså hon kanske har framställt sig som väldigt svag, alltså ta hand... hon måste skyddas och man ska tas om hand. Och sen ju mer man pratar så
upptäcker man att det här är ju en jättekapabel person...” - Intervjuperson 2.
Citatet ovan kan tolkas som att en moder som framställs som “väldigt svag”, “måste
Modern uppfattas indirekt som olämplig. Textens egenskaper kan analyseras grammatiskt. Frasen “så upptäcker man att det här är ju en jättekapabel person” kan skapa betydelsen att våldsutsatta mödrar generellt uppfattas som inkapabla. Intertextualitet kan analyseras utifrån diskursiv praktik i detta citat. Våldsutsatta kvinnor anses behöva skydd, vilket konstateras i Handboken.
“I 5 kap. 11 § andra och tredje stycket SoL betonas socialnämndens ansvar för att särskilt beakta behoven hos kvinnor som utsatts för våld av närstående och barn som bevittnat våld.” - Socialstyrelsen, 2012 s. 139.
Trots att Handboken tar upp att våldet kan utövas av både kvinnor och män23 går det att härleda resonemanget till det Handboken tar upp angående våldsutsatta kvinnor, vilket utgör låg interdiskursivitet utifrån dimensionen av diskursiv praktik. Detta i och med den diskurs Handboken för kring våldsutsatta kvinnor reproduceras och upprätthålls i intervjupersonens resonemang.
6.3.3. Kort uppsummering
Vid analys av familjerättssekreterares resonemang kring moderskap framkommer:
• Familjerättssekreterarna väljer att hänvisa till svar om gott faderskap vid fråga om gott moderskap, vilket tolkas bero på medvetenhet och reservation för att skillnader ska göras.
• Låg interdiskursivitet tolkas finnas i familjerättssekreterarnas resonemang kring mödrar utifrån samhälleliga diskurser som säger att mödrar är omhändertagande och primära omsorgsgivare.
• En viss intertextualitet kan finnas i familjerrättssekreterares resonemang kring
våldsutsatta kvinnor utifrån handbokens avsnitt om socialtjänstens särskilda ansvar för våldsutsatta kvinnor.
• En osäkerhetsmodalitet har tolkats uttryckas i resonemang om mödrar, vilket kan tänkas bero på att det saknas stöd i Handboken för resonemanget. En
säkerhetsmodalitet kan dock tolkas finnas i de fall då intervjuperson av kvinnligt kön legitimerar resonemanget utifrån sina egna erfarenheter.
6.4. Motsägelsefulla diskurser
De diskurser som genom analys tolkades påverka familjerättssekreterarnas resonemang är “Lagstiftningsdiskurs” och “Samhällsdiskurs”, dessa utgör temats kategorier.
Intervjupersonerna tolkas delvis vara medvetna om att dessa diskurser finns men genom meningstolkning kunde tolkas att dessa diskurser indirekt påverkar familjerättssekreterarna trots deras medvetenhet.
6.4.1. Lagstiftningsdiskurs
Vid intervjuerna ställdes frågor kring både heteronormativa samt samkönade föräldrapar, hur familjerättssekreterarna uppfattade att de organisatoriska riktlinjerna var lämpade för
utredningsarbetet samt hur eventuella skillnader kan yttra sig i arbetet.
Inledningsvis ställdes frågan: “Hur anser du att de riktlinjer och organisatoriska
förutsättningarna är anpassade efter utredning av samkönade föräldrapar?” ställdes:
“Det är inte alls anpassat.” - Intervjuperson 2.
“Den är så gammal Föräldrabalken så att, det är faktiskt helt bedrövligt. Ehm, det är ju så att man skäms faktiskt.” - Intervjuperson 2.
När intervjupersonen resonerar om samkönade föräldrapar tas det upp hur den lagstiftningen, i det här fallet Föräldrabalken, är gammal. I resonemanget uttrycker intervjupersonen en medvetenhet kring hur lagstiftningen faktiskt ser ut. När intervjupersonen svarade på frågan om samkönade föräldrapar uttrycktes även att “det är inte alls anpassat” i förhållande till de riktlinjer och organisatoriska förutsättningar som finns till hands i arbetet.
Vidare resonerar samma intervjuperson på följande vis:
“Ja, särskilt allvarligt är det väl när man har, lesbiska par där en av parterna har fött barnet, men där den andra parten som egentligen är lika mycket mamma måste komma hit och adoptera sitt eget barn (...) Föräldrabalken… det är ju så
gammalt.” - Intervjuperson 2.
Intervjupersonen uttrycker fortsatt medvetenhet kring hur lagstiftningen är “gammal”.
Intressant i citatet är hur intervjupersonen använder ordet “mamma” när hon talar om lesbiska par - “den andra parten som egentligen är lika mycket mamma”. Intervjupersonen uttrycker att ett lesbiskt föräldrapar innebär två mödrar och inte två föräldrar. I detta fall kan det tolkas att föräldrarna är två mödrar, till skillnad från när det tidigare konstaterats att “föräldrar är föräldrar” och att mödrar och fäder ska ses som just föräldrar. Vid analys av den diskursiva praktiken kan låg interdiskursivitet tydas, eftersom samhällets sätt att skilja på mammor och
pappor reproduceras samt upprätthålls. Detta blir tydligt i förhållande till hur samhällsdiskursen om att föräldrar är “mammor och pappor” uttrycks i
familjerättssekreterarens resonemang, vilket överensstämmer med studien av Valiquette- Tessiers et al. (2016). En hög interdiskursiviet kan dock tolkas föreligga i förhållande till Handboken, som endast använder det genusneutrala föräldrabegreppet.
Familjerrättssekreteraren reproducerar inte detta när begreppet “mamma” används istället för “förälder”.
Som tidigare konstaterats går det att tolka hur familjerättssekreterarnas sätt att tala påverkas av Handboken ur en intertextuell aspekt utifrån dimensionen av diskursiv praktik24. Vid genomgång av Handboken refereras det till lagstiftningen löpande i texten. Eftersom Handboken baseras på lagstiftning och familjerättssekreterarna intertextuellt påverkas av Handboken, görs tolkningen att familjerättssekreterarna indirekt påverkas av lagstiftningen. Detta står dock i kontrast till den medvetenhet som Intervjuperson 2 uttrycker gällande lagstiftningen och hur denne anser lagstiftningen vara ålderdomlig och dåligt anpassad.
6.4.2. Samhällsdiskurs
Familjerättssekreterarna fick besvara frågor om samhälleliga attityder gällande föräldraskap;
“Vad tänker du om samhälleliga attityder gällande pappor/mammor?”.
“(...) vi är ju alla uppfödda med vissa normer, vi kommer med som vi har fått med oss hemifrån eller under livet så då. Och det har väl funnits även om det bryts, att
kvinnan då traditionellt har tagit mer hushållsarbete, kanske kört barnen till
aktiviteter och så vidare.(...) vilken relation man har till barnet om pappan då har
varit frånvarande mycket, rest mycket i jobbet.” - Intervjuperson 1.
Intervjuperson 1 uttrycker en medvetenhet kring att det finns samhälleliga normer bundna till genus - “vi är ju alla uppfödda med vissa normer”, “kvinnan då traditionellt har tagit mer
hushållsarbete” samt “pappan då har varit frånvarande mycket, rest mycket i jobbet.”.
Resonemanget överensstämmer med vad Valiquette-Tessier et al. (2016) presenterar kring stereotyper och även vad Bangura Arvidsson (2003) presenterar kring upprätthållandet av traditionella egenskaper.
“...jag tänker att det viktigaste på något sätt är att man är medveten om sina egna
eventuella normer, värderingar eller fördomar, att man liksom vet att dom finns
där (...) För vet man om dom, så kan man på något sätt jobba med dom, att: ja jag
vet att jag ofta brukar tänka så här men det behöver inte vara så, så det är viktigt att jag liksom ser andra perspektiv. Sen behöver inte det som man har med sig vara fel heller...” - Intervjuperson 1.
Vid analys av textens egenskaper i citatet går det att tyda en medvetenhetsmodalitet. Detta ligger i hur intervjupersonen uttrycker medvetenhet kring hur normer finns och vikten av att jobba med dem. Analys av grammatiken möjliggör vidare tolkning då intervjupersonen ändå rättfärdigar samhälleliga normer, värderingar och fördomar genom att säga “sen behöver inte
det som man har med sig vara fel heller”.
“(...) det man kan se är väl att det krävs mycket mindre av en pappa… (...) för att han ska betecknas som bra (...) nivån på en mamma, är, att, per automatik så ska hon, hennes kravnivå är mycket, mycket högre. Det är väl den, det som jag tänker. Att man får vara försiktig där med att dra förhastade slutsatser på för lite. ” - Intervjuperson 2.
I citatet uttrycker intervjupersonen hur samhället ställer högre krav på en moder än en fader, vilket ligger i linje med det som Bangura Arvidsson (2003) presenterar.
“...för dom allra flesta kvinnor känner självklart att barnet ska till största del bo hos dom, att det är dom som ska ta det ansvaret. (...) så det finns ju fortfarande
kvar i samhället och att det kan vara lite, om det är en mamma som lämnar barnet
då till pappan och inte kanske har ett umgänge varannan helg, så undrar man ju vad det är för fel på den mamman, det finns ju faktiskt kvar. Det är ju inte jämlikt
så.” - Intervjuperson 3.
Intervjupersonen tolkas vara medveten om samhälleliga uppfattningar i samhället kopplat till mödrar och fäder - “det är ju inte jämlikt så”.
En intervjuperson uppfattar att gemene man har en föreställning om att mödrar automatiskt får vårdnaden vid en vårdnadstvist samt att familjerättssekreterare endast lyssnar på mödrar. Fortsättningsvis säger personen:
“Och det handlar egentligen inte om det, utan det handlar ju om att barnet ofta är
ju tryggt… ofta är, har haft sin trygghet hos mamman”. - Intervjuperson 2.
Utifrån dimensionen av diskursiv praktik kan det tydas låg interdiskursivitet i detta
resonemang. Personen upprätthåller indirekt den samhälleliga diskursen som beskrivs. Först påtalas den allmänna föreställningen, sedan förklarar intervjupersonen att anledningen till att mödrar ofta blir lyssnade på beror på att barn oftast har sin trygghet hos modern. Den
grammatiska sammansättningen utifrån dimensionen av textens egenskaper utgör en
förståelse för att tryggheten finns hos modern, till skillnad från fadern, vilket stämmer överens med de samhälleliga föreställningar som familjerättssekreterare verkar medvetna om.
6.4.3. Kort uppsummering
Familjerättssekreterarna har tidigare i analysen tolkats påverkas både intertextuellt och interdiskursivt av Handboken. Samtidigt uttrycks en medvetenhet kring att den lagstiftning som Handboken grundas på är ålderdomlig och dålig anpassad. Detta utgör tolkningen att familjerrättssekreterarna är omedvetna om att de indirekt reproducerar och upprätthåller den lagstiftning som de själva ifrågasätter.
Det går även att tyda hur de samhälleliga föreställningarna framträder i
familjerättssekreterarnas resonemang. Trots att familjerättssekreterarnas arbete till stor del är styrt av Handboken ligger det ändå normativa föreställningar kopplat till genuskodat
föräldraskap i de resonemang som uttrycks. Detta är en viktig aspekt att ta ställning till i och med den maktposition familjerättssekreterarrollen innebär.
Familjerrättssekreterarna tolkas uttrycka en medvetenhet gällande de samhälleliga attityder som finns. Trots detta tolkas det som om en låg interdiskursivitet återfinns i
familjerrättssekreterarnas resonemang, då de indirekt reproducerar och upprätthåller de samhälleliga diskurserna. Genomgående återfinns en motsägelsefullhet mellan de direkta och indirekta diskurserna.