Faderskapsdiskurs 40

Empirin utmynnade i en faderskapsdiskurs som vidare utgörs av två kategorier -

“Familjerättssekreterarnas sätt att samtala om fäder” samt “Indirekt faderskapsdiskurs”. Kategorierna baseras på meningskoncentrering samt meningstolkning, där

meningskoncentrering utgör den direkta diskursen (Familjerättssekreterarnas sätt att samtala om fäder) och meningstolkningen utgör den indirekta faderskapsdiskursen.

6.2.1. Familjerättssekreterarnas sätt att samtala om fäder

Denna kategori utgörs av hur familjerättssekreterarna under intervjuerna samtalade om faderskap och de nyckelordskoder som skapades vid meningskoncentrering av empirin. Intervjupersonerna fick besvara frågor gällande faderskap, bristande faderskap samt gott faderskap. Inledningsvis ställdes frågan “Hur skulle du definiera en bra pappa?”.

“Ja… Det allra viktigaste det är att man är känslomässigt tillgängligt för barnet.” - Intervjuperson 2.

Vid hänsyn till textens egenskaper och grammatisk sammansättning skapas möjlighet för tolkning av det intervjupersonen uttrycker. Intervjupersonen blir frågad om specifikt pappor, men svarar “det är att man är…”. Genom att använda “man” istället för “pappan” skapas ett tolkningsutrymme. Vad som anges viktigt i sammanhanget kan tänkas gälla även mödrar. Detta går i linje med intertextualiteten som analyserades tidigare, där det tydligt framgår att familjerättssekreterarna ofta använder föräldrabegreppet snarare än specifikt mödrar och fäder.

Intervjuperson 4 svarade annorlunda på frågan om en bra fader.

“... Det är ju bra med delad föräldraledighet och om pappan går in redan från början och tar ansvar. För då, det underlättar. Senare. I kontakt med barnen och ja, i över huvud taget”. - Intervjuperson 4.

Intervjupersonen uttrycker att relationen mellan ett barn och en fader underlättar om fadern går in redan från början och tar ansvar samt kontakt med barnet. Detta kan analyseras utifrån dimensionen av textens egenskaper. Den grammatiska sammansättningen “bra med delad

föräldraledighet” och “det underlättar (...) i kontakt med barnen” möjliggör tolkningen att

intervjupersonen har en föreställning om att arbetande fäder som inte delar på

den grammatiska sammansättningen kan tolkas att fäder som arbetar eller inte delar på föräldraledigheten automatiskt har dålig kontakt med sina barn.

I syfte att låta intervjupersonerna resonera djupare ombads intervjupersonerna förklara sitt resonemang kring de vinjetter som förberetts inför intervjutillfället.

“... han har ju haft ett missbruk och har väl… som han varit fri från i två år ja… vem, hur vet man det då tänker jag? (...) så man förstår ju mamman, hur ska hon kunna lita på det, att det håller i längden?” - Intervjuperson 3 angående vinjett 1.

Intervjupersonen talar om faderns tidigare missbruk i vinjett 1. Vid grammatisk analys i dimensionen av textens egenskaper kan tydas att missbruket påverkar faderns tillförlitlighet. “...hur vet man det då?” ger utrymme för tolkning av att fadern är opålitlig. Även om

intervjupersonen inte specifikt uttrycker att missbruket påverkar faderns föräldraskap kan det tolkas vara en indirekt innebörd av resonemanget.

“Pappan har en depression och det behöver ju inte säga någonting om att han är

en dålig förälder eller dålig vårdnadshavare. Men… det är ju ändå en viss oro

kring situationen.” - Intervjuperson 2 angående vinjett 2.

Intervjuperson 2 talar om en faders depression och att det skapar oro i situationen. Vid analys av dimensionen av textens egenskaper och görs dock en tolkning av att oron för detta inte är speciellt stor, eftersom en faders depression “behöver ju inte säga någonting om att han är en

dålig förälder”. Som tidigare presenterats tolkas en låg interdiskursivitet finnas i

resonemanget om vad som påverkar en förälders lämplighet. I Handboken är psykisk ohälsa en omständighet som hävdas påverka en förälders omsorgsförmåga och lämplighet, vilket även familjerättssekreterarna tar upp. Utifrån citatet verkar pappans depression - psykisk ohälsa - däremot inte påverka faderskapet i samma utsträckning som psykisk ohälsa tolkades påverka föräldraskapet. En tolkning görs därför att en hög interdiskursivitet finns i

resonemang kring faderskap utifrån Handboken, eftersom Handbokens diskurs om psykisk ohälsa inte reproduceras eller upprätthålls vid resonemang om faderskap.

6.2.2. Indirekt faderskapsdiskurs

Utifrån meningstolkning urskildes en indirekt faderskapsdiskurs hos familjerättssekreterarna. Trots att det finns en “föräldrar är föräldrar”- diskurs hos familjerättssekreterarna, går det att utläsa andra diskurser gällande fäder. Frågan som tidigare presenterats - “Vad skulle du säga

definierar en bra pappa?” - genererade, utöver vad som analyserades i tidigare avsnitt, andra

svar som gett upphov för tolkning av indirekta diskurser.

“Ja… en bra pappa är väl en… som också kan se inte bara sin egen roll utan också, mammans del i det hela och förstå liksom att det behövs två. Ja men, det är ju inte

så att man bara kan byta ut en mamma mot en pappa, utan dem behövs båda två…”

- Intervjuperson 3.

Intervjupersonen förklarar att barnet behöver två föräldrar och att en fader behöver vara medveten om det. Vid grammatisk analys kan en annan innebörd även utläsas i citatet, detta som en analytisk del av dimensionen av textens egenskaper. “Det är ju inte så att man bara

kan byta ut en mamma mot en pappa” kan betyda att mödrars betydelse för barn inte kan

ersättas av fäder, vilket skapar en skillnad mellan modersrollen och fadersrollen. Vidare analys av textens egenskaper tydliggör en osäkerhetsmodalitet. När intervjupersonen uttrycker

“En bra pappa är väl en…” uppfattas personen vara osäker. Osäkerhetsmodalitet tenderar att

återkomma vid samtal om fäder, till skillnad från säkerhetmodaliteten vid samtal om föräldrar, vilket är av relevans för analys senare19.

“... Det allra viktigaste det är att man är känslomässigt tillgänglig, för barnet. För det finns ju föräldrar som kan ha, sina problem, en del kan ju ha till exempel

alkoholproblem. Men det behöver ju inte säga att man är en dålig förälder för

det. (...) Och sen med små barn är det ju så att man måste ju vara närvarande, det kan inte gå för lång tid… emellan att man träffas. Man kan inte ha kvalitetstid som det pratas om såhär, det går inte. Utan det måste va… oftare.” -

Intervjuperson 2.

Intervjuperson 2 pratar om föräldrar generellt, vilket kan analyseras utifrån dimensionen av textens egenskaper. Samtliga intervjupersoner väljer, som tidigare nämnt, att använda begreppet föräldrar eller förälder när de besvara frågor om fäder. När föräldrabegreppet används är det möjligt att koppla det intervjupersonerna uttrycker till både mödrar och fäder. Det tolkas därför som att intervjupersonerna reserverar sig för att det sagda inte enbart gäller en fader.

Citatet kan även analyseras utifrån den grammatiska sammansättningen. Intervjupersonen väljer att exemplifiera med “alkoholproblem” när frågan om specifikt pappor ställs. Trots att personen säger föräldrar, kan valet av exempel tänkas kopplas till en faderskapsdiskurs. Detta                                                                                                                

kan tolkas som att intervjupersonen omedvetet associerar fäders problematik till

alkoholproblem, eller att alkoholproblem skulle vara en typisk problematik för just fäder. I linje med tidigare forskning20 _{kan detta kopplas till stereotypiska samhällsdiskurser,} konsumtion av alkohol i stora mängder anses då vara kopplat till män. Detta innebär att familjerättssekreteraren upprätthåller och reproducerar samhällets rådande diskurser vid resonemang om faderskap. Ur en interdiskursiv aspekt utgör detta låg interdiskursivitet i förhållande till samhälleliga diskurser. En hög interdiskursiviteten kan dock urskiljas i förhållande till Handboken, vilken uppger missbruksproblematik vara något som påverkar föräldraskapet negativt. Intervjupersonen uttrycker istället att “det behöver ju inte säga att

man är en dålig förälder” och förminskar relevansen av alkoholproblem i förhållande till

föräldraskap, vilket inte upprätthåller eller reproducerar Handbokens diskurs.

6.2.3. Kort uppsummering

Vid analys av familjerättssekreterarnas faderskapsdiskurs framkommer:

• Osäkerhetsmodalitet tolkas föreligga vid familjerättssekreterarnas resonemang om faderskap, vilket skiljer sig från den säkerhetsmodalitet som uttrycks i resonemang om föräldraskap.

• Familjerättssekreterare tolkas påverkas av sina föreställningar om fäder vid resonemang om faderskapet.

• En låg interdiskursivitet tolkas föreligga i familjerättssekreterarnas resonemang i förhållande till samhälleliga diskurser gällande faderskap. Detta eftersom de samhälleliga diskurserna tolkas upprätthållas och reproduceras av

familjerättssekreterarna.

• En hög interdiskursivitet tolkas föreligga i familjerrättssekreterarnas resonemang i förhållanden till Handboken, då tolkning har gjorts att Handbokens

föräldraskapsdiskurser inte längre upprätthålls eller reproduceras när familjerrättssekreterarna resonerar kring faderskap.

• En indirekt diskurs gällande faderskap med annan innebörd än föräldraskap tolkas föreligga i familjerättssekreterarnas resonemang.