Nedan följer en diskussion dels kring utförandet av mitt arbete, metoden och sedan även en diskussion kring resultatet. Här kommer även mina frågeställningar diskuteras.
6.1 Metoddiskussion
Jag använde mig av en enkät och intervjuer i min undersökning. När man gör en enkät ska man tänka på validiteten i den, med validitet menas att det man avser att undersöka verkligen är det man undersöker (Patel & Davidsson, 2003). För att uppnå hög
validitet vidtog jag några åtgärder, jag försökte utforma en enkät som inte innehöll några ledande frågor, jag utgick även från mitt syfte och min referensram. Jag har även tagit hjälp från litteraturen när jag utformat min enkät och jag har även låtit min handledare titta på enkäten och godkänna frågorna samt att jag testade den på några elever innan jag genomförde undersökningen. Efter att min handledare tittat på den och även efter att jag testat den ändrade jag några av frågorna. Eleverna som var med i undersökningen fick besvara en enkät som dels innehöll fasta svarsalternativ men även frågor där eleverna själva fick svara. De öppna frågorna där eleverna fick möjlighet att besvara själva var menade att komplettera de frågor med fasta
svarsalternativ på så vis kunde jag få både bredd och lite djup i svaren på enkäten. När jag sedan sammanställde enkäten försökte jag göra detta så noggrant som möjligt, jag försökte säkerställa reliabiliteten i min undersökning. Reliabilitet kan beskrivas som huruvida forskningsinstrumentet är neutralt och om undersökningen vid något annat tillfälle skulle kommit fram till samma slutsatser, alltså om undersökningen är tillförlitlig (Denscombe, 2000). När jag sammanställde materialet i Excel var jag mycket noggrann när jag räknade antalet enkäter och förde in siffrorna jag försökte dubbelkolla hela tiden så det inte skulle bli ett missvisande resultat på grund av att jag räknade fel. Jag förde även anteckningar medan jag sammanställde enkäten för att underlätta när jag skulle beräkna procentsatser mellan olika samband. När jag sammanställde de öppna frågorna från eleverna insåg jag att det ibland var svårt att tolka vad de menade och att jag egentligen hade velat gå tillbaka och fråga vissa elever vad de egentligen menade och på så vis få ett mer uttömmande svar. Men nu var enkäten anonym och det var omöjligt för mig att få tag på dessa elever och få kompletterande kommentarer. De lärare som var med i undersökningen intervjuade jag för att få så utdömande svar som möjligt. Jag ville här få reda på hur de tyckte och tänkte om motivationen och jag ville även se om det fanns någon skillnad mellan
karaktärsämneslärarnas och kärnämneslärarnas uppfattningar. När jag sammanställde intervjuerna var jag också noggrann när jag lyssnade och skrev ned intervjuerna så jag inte missade något av det personerna sa.
Enkäten besvarades av 96 elever IT- och ITmediaprogrammet. Jag valde att intervjua två kärnämneslärare och två karaktärsämneslärare för att jag skulle kunna se om det är någon skillnad i deras uppfattning om elevernas motivation.
96 elever och 4 lärare har deltagit i studien, detta är inte tillräkligt många för att jag ska kunna generalisera men det är tillräkligt många för att jag ska kunna dra slutsatser utifrån resultatet hur det förhåller sig just på denna skola.
6.2 Resultatdiskussion
Från resultatet kan vi se att majoriteten av eleverna på den undersökta gymnasieskolan anser sig vara motiverade till skolarbetet. Det som motiverar eleverna är många olika faktorer och dessa faktorer påverkar även varandra. Om vi anser, att om eleverna motiveras av att lära sig mer, som inre motivation och motivation av att få bra betyg som yttre motivation. Så är det ett samspel mellan dessa två, eleverna motiveras både av inre och yttre motivation eller en blandning av dessa. Så även om de motiveras av att få lära sig nya saker så utesluter inte det att de inte vill ha bra betyg och om de inte är motiverade av själva kunskapen så kan tanken på ett bra betyg motivera dem. Men det framkom i undersökningen att majoriteten av de elever som inte motiveras av bra betyg motiveras istället av att få lära sig, man kan till detta dra paralleller till det Imsen (2006) säger att ju högre grad av inre motivation eleven känner desto mindre grad av den yttre motivationen påverkar dem. Det framkom även att de elever som motiveras av att lära sig även är mest motiverade till skolan. En av de intervjuade lärarna sa även att varför en elev är motiverad till skolarbetet eller inte kan bero på så mycket, det behöver inte bero på skolan, arbetssättet i skolan eller lärarna alls. Maslows behovshierarki kan kopplas till detta, skolan och elevens lärande genom att det är viktigt att en elevs fundamentala behov är uppfyllda annars har denne svårt att kunna ta till sig kunskap i skolan (Imsen, 2006). De mest omotiverade eleverna i denna undersökning svarade att de hellre hade arbetat än gått i gymnasiet om de hade fått välja. Det skulle nog därför vara bra för ungdomar i denna ålder om det fanns något bra alternativ till skolan, men om alternativen uteblir skulle skolan eventuellt även kunna motivera dessa elever om arbetsmetoderna var mer likt arbetslivet och att det även fanns en ordentlig koppling mellan skola och arbetsliv (Österlind, 2006). Glasser
(1996) förespråkar en motivationsmodell där läraren är mer som en chef och där eleverna är mer delaktiga i att utforma sin utbildning. Lpf-94 förespråkar också ett tätare samarbete mellan skola och arbetsliv. Även modellen med enteprenöriellt lärande säger att uppgifter som känns på ”riktigt” eller uppgifter som görs tillsammans med arbetslivet ökar elevernas motivation (Peterson & Westlund, 2007).
Jenner (2004) och Giota (2002) talar om att det i klassrummet är viktigt med
bemötandet mot eleverna, attityder till eleverna och sitt ämne. Läraren kan på många sätt påverka sina elever att bli motiverade både genom sitt bemötande men även genom val av undervisningsupplägg (Hedin & Svensson, 1997). Det framkommer även i min undersökning att läraren spelar en väldigt viktig roll när det gäller elevernas motivation. Det visar sig att de som motiveras av sina lärare även är motiverade till skolan och majoriteten av de som inte motiveras av sina lärare är även omotiverade till skolan. Majoriteten av eleverna sa att läraren kunde påverka deras motivation och detta genom sitt bemötande, sitt sätt att undervisa och hur kursen presenteras. De
intervjuade lärarna sa också att det var viktigt hur de presenterade sina kurser, sättet de bemötte sina elever och de nämnde även att de genom sin egen entusiasm för ämnet kunde få eleverna motiverade. Eleverna motiveras även av sina föräldrar, av de som motiveras av sina föräldrar säger majoriteten att de även motiveras av sina lärare. Hälften av de som anger att de inte motiveras av sina föräldrar motiveras av sina lärare så om eleven inte finner motivation till skolan hos sina föräldrar kan de ändå
motiveras till skolan genom sina lärare.
Vilket arbetssätt vi lärare väljer att använda påverkar elevernas motivation, Piaget talar om att kunskap och utveckling består av aktivitet och drivkraften (Jerlang, 2008). Vygotskij talar om att barnets utveckling sker i samspel med individens omgivning (Imsen, 2006). Torndike hävdar att den primära formen av lärande sker genom ”triel and error”, försök-och-misstag, han talar även om att individen lär sig det som vekar tillfredställande (Illris, 2007). Dewey talar om att individen ska vara aktiv i lärprocessen (Imsen, 2006). Peterson & Westlund (2007) anser att eleven motiveras när uppgifterna i skolan känns som på riktigt och eleven får vara delaktig i
utformandet av sina uppgifter. I min undersökning var det just dessa saker som eleverna ansåg sig bli motiverade av. De flesta av eleverna kände sig mer motiverade till skolarbetet när det får arbeta i tillsammans med andra och när uppgifterna känns relevanta för framtiden. Exempel på uppgifter som motiverade eleverna var, praktiska uppgifter, uppgifter som påminner om verkligheten, sådant som intresserar dem,
uppgifter som känns betydelsefulla för deras framtid, uppgifter som de har fått vara med och utforma eller uppgifter som de känner att de klarar av. Även Hackman och Oldhamns motivationsteori nämner vikten av variationen i skolan, uppgifternas identifierbarhet och helhet, skolarbetets betydelse, självbestämmande och feedback från skolan (Alvesson, 1983).
De lärare som jag intervjuade är också ense om att det spelar stor roll för elevernas motivation hur de presenterar sina uppgifter, deras attityd i klassrummet och hur de planerar och utformar sina uppgifter. De ansåg att de genom sin egen entusiasm till ämnet kunde få eleverna motiverade till det eller genom att fånga upp elevernas intressen i kurserna eller genom att variera uppgifter och examinationssätt. Karaktärsämneslärarna var ense om att det var mycket viktigt att försöka skapa verklighetsbaserade uppgifter. De hade även testat sådana uppgifter och fått mycket bra respons, det dessa lärare saknar är ordentlig utrustning för att kunna genomföra sådana uppgifter. Kärnämneslärarna såg att de hade allt att vinna på att försöka få med elevernas karaktärsämnen i sina kurser eftersom eleverna ofta är mer intresserade av karaktärsämnena än kärämnena så om dessa kunde integreras kunde elevernas eventuellt motiveras på ett bättre sätt till kärnämnena, kärnämneslärarna känner att de behöver hjälp i detta arbete av karaktärsämneslärarna. I Lpf-94 förespråkar man ett sådant ämnesövergripande arbetsätt och detta arbetsätt nämns också i (Peterson & Westlund, 2007), där de säger att eleven får en rödtråd genom kurserna och en bättre helhetsbild av vad de gör.
När det gäller vilken arbetsform dessa lärare ansåg fungerade bäst ansåg två att individuella uppgifter fungerade bäst, de hade ofta upplevt att i grupparbeten var det svårt att få grupperna att fungera och få alla att ta sitt ansvar. De andra två ansåg att det var individuellt från elev till elev, vissa elever presterade bra i grupp medans andra gjorde bättre ifrån sig på individuella uppgifter. Jag har funderat på vad det kan bero på att i frågan om hur bra det är att arbeta i grupp eller inte, går lärarnas och elevernas åsikter isär en aning. Jag tror detta kan bero på att en del elever har svarat att de helst arbetar i grupp för de tycker det är ett bekvämt sätt att arbeta just för att de då tycker att de slipper ta ansvar. Det kan även bero på utformningen av grupparbetet, om uppgiften exempelvis inte innehåller någon slags examination där varje elev måste visa vad denne lärt sig kan vissa elever tycka att det är bekvämt att helt enkelt strunta i att vara aktiva just för att de inte känner att de måste. Lärarna var också ense om att
motivationen var högre i tillvalskurser detta beror troligen på att eftersom eleverna valt kurserna så är det ett ämne som intresserar dem och detta ökar deras motivation. Det var också ett divergerande svar från lärare och elever på frågan om eleverna är motiverade till skolan eller inte, majoriteten av eleverna ansåg sig motiverade till skolan medans lärarna var av en annan åsikt. Lärarna tyckte sig ha väldigt många omotiverade elever i sina klasser, elever som inte lämnar in sina uppgifter, elever med hög frånvaro eller elever som mest verkar sitta och sova på lektionerna. Jag har funderat på vad detta kan bero på och en orsak kan vara att eleverna som svarade på enkäten
förknippar mig med karaktärsämnen, sådana ämnen de är intresserade av, och även att jag sa att denna enkät gällde generellt för allt skolarbete kan eventuellt detta ha haft en viss inverkan på deras svar att de tänkte på de kurser jag haft med dem när de svarade. En annan aspekt på detta är att de omotiverade eleverna tar mycket tid och resurser från lärarna och att det då känns som de är väldigt många just för att de lägger så mycket tid på just dessa elever.