Elevenkäten

Enkäten har gjorts i åk 1 till åk 3 på gymnasiet och i tabellerna framgår det vilken årskurs som svarat vad. Detta för att jag ska kunna urskilja om det finns skillnader mellan årskurserna på de olika frågorna. Enkäten har besvarats av 96 stycken elever i årskurs 1 till årskurs 3 på IT- och IT-mediaprogrammet. Eftersom det endast deltog 12 kvinnor i undersökningen och jag inte har något genusperspektiv på min uppsats så tänker jag inte titta på om det är någon skillnad mellan kvinnor och mäns svar.

Förutom de frågor med fasta svarsalternativ i enkäten använde jag mig även av ett fåtal frågor som eleverna själva fick svara på, öppna frågor. Detta för att jag skulle få kommentarer från eleverna som eventuellt kunde förtydliga deras tankar kring de frågorna med fasta svarsalternativ. Dessa öppna frågor presenteras tillsammans med den fråga med fast svarsalternativ som det är menat att de ska förtydliga. Själva frågan som eleverna besvarade står i diagrammet.

De elever som svarade instämmer helt eller delvis på frågan om de är motiverade till skolan är totalt 71 av 96 att så är fallet. Man kan då säga att 74% av dessa elever anser sig vara motiverade till skolan. Om man tittar på de olika årskurserna så i årskurs 1 är 26 av 37 elever motiverade till skolan, 70,2%, i årskurs 2 är 18 av 26 elever motiverade, 69,2%, och i årskurs 3 är 27 av 33 elever motiverade, 81,8% till skolan. Alltså är det en större andel elever i årskurs 3 som är motiverade till skolan och störst andel

omotiverade elever i årskurs 2, 8 av 26. De elever som svarade att de helt eller delvis tar avstånd till denna fråga och som man då kan anses vara omotiverade till skolan är totalt 25 av 96 alltså 26%.

När det kommer till de omotiverade eleverna 26% har jag sammanställt svaren på den öppna frågan: Vad skulle kunna göra skolarbetet mer motiverande för dig? Några av eleverna (7 av 25) utryckte att de ville att lärarna i större utsträckning ”brydde sig”, ”bättre kontakt mellan elever och lärare”, ”mer inspirerande lärare” några andra elever (5 av 25) utryckte att de vill ha mer verklighetsförankring ”ifall jag lärde mig något relevant och ifall jag hade nytta av det i framtiden” eller ”att faktiskt få se några exempel på vad det är vi lär oss till”. En elev nämner att denne vill ha mer karaktärsämnen och färre kärnämnen. En annan elev utrycker ”Jag tycker att man borde fråga eleverna vad dom vill mer”.

Nedan följer några frågor angående motivationsfaktorer. Först får eleverna svara på frågan om det är för att lära sig mer som de känner sig motiverade sedan kommer frågan om det är bra betyg som motiverar dem. Dessa två diagram har jag valt att även göra vissa jämförelser emellan nedan, eftersom de till viss del hänger ihop.

De som instämmer helt eller delvis på frågan ovan är totalt 69 av 96, 71,8%. Här är det störst andel i årskurs 2 av eleverna som motiveras av att lära sig, 20 av 26. De som tar helt eller delvis avstånd är totalt 27 av 96, 28,1%. Här är det störst andel som inte motiveras av att lära sig i årskurs 3, 11 av 33.

Tabell 6, Vill ha bra betyg som motivationsfaktor

De som instämmer helt eller delvis på frågan ovan är 80 av 96, 83,3%. Den största andelen som motiveras av ett bra betyg finns i årskurs 3 28 av 33, 84,8% tätt följt av årskurs 2 22 av 26, 84,6%. De som tar helt eller delvis avstånd till att betyg motiverar dem är 16 av 96. Störst andel som anger att de inte motiveras av bra betyg finns i årskurs 1, 7 av 37.

Nedan följer en jämförelse mellan tabell 5 och 6 ovan. Detta för att tydliggöra sambanden mellan dessa två tabeller.

Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Svar tabell 5 15 54 20 7 Svar tabell 6 24 56 12 4

Om vi först tittar på de 27 elever som tar helt eller delvis avstånd till att de motiveras av att lära sig (tabell 5) säger 23 av dessa att de istället motiveras av tanken på ett bra betyg, 4 av dessa 27 elever motiveras varken av att lära sig eller av att få bra betyg. Av de 69 elever som svarar att de instämmer helt eller delvis på att de motiveras av att lära sig (tabell 5) säger 57 av dessa att de även motiveras av bra betyg, 12 av dessa 69 elever tar helt eller delvis avstånd till betyg som motivationsfaktor. Av de 69 som motiveras av att lära sig är 55 av dessa även motiverade till skolan, 79,7%. Av de 23 elever som motiveras av bra betyg men inte av att lära sig, här är 13 av dessa elever motiverade till skolan, 56,5%. Av de 12 elever som motiveras av att lära sig men inte av att få bra betyg är 8 av dessa motiverade till skolan, 66,7%. Här ser vi att det är en något högre procent av eleverna som motiveras av att lära sig som även är motiverade till skolan. Nedan kommer nu ytterligare två frågor angående vad som motiverar eleverna till skolarbetet. I detta fall är frågan om läraren motiverar till skolarbetet och/eller om deras föräldrar gör det.

Tabell 8, Läraren som motivationsfaktor

63 av 96 elever svarar, instämmer helt eller delvis på frågan om läraren motiverar dem, 65,6%. 33 av 96 elever tar helt eller delvis avstånd till denna fråga, 34,4%. Det är störst andel i årskurs 3 som motiveras av sin lärare 24 av 33 elever, 72,7% och det är främst i årskurs 1 som eleverna inte motiveras av sin lärare 13 av 37, 35,1%.

Tabell 9, Föräldrarna som motivationsfaktor

Det är 80 elever av 96 som motiveras till skolan av sina föräldrar, 83,3% och 23 av 96 som inte motiveras av sina föräldrar, 24%. De är främst i årskurs 2 som eleverna motiveras av sina föräldrar 21 av 26, 80,8% i årskurs 1 är det 29 av 37 elever som motiveras av sina föräldrar, 78,3% och i årskurs 3 är det 24 av 33 elever som motiveras av sina föräldrar, 72,7%.

Nedan följer en jämförelse av tabell 8 och tabell 9. Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Svar tabell 8 12 51 29 4 Svar tabell 9 30 44 17 5

Tabell 10, Jämförelse tabell 8 och tabell 9

Av de 63 elever som motiveras av sin lärare (tabell 8) säger 59 elever att de är

motiverade till skolan, 93,7%. Av de 33 elever som inte motiveras av sin lärare säger 25 att de inte heller är motiverade till skolan, 75,8%. Av de 74 elever som säger att de motiveras av sina föräldrar (tabell 9) säger 51 elever att de även motiveras av sin lärare, 45 av dessa 51 eller 88,2%, är även motiverade till skolan. Av de 23 elever som då inte motiveras av sin lärare utan endast av sina föräldrar är 12 motiverade till skolan,

52,1%. Det är 13 elever som motiveras av sin lärare men anger att de inte motiveras av sina föräldrar av dessa är 10 motiverade till skolan, 76,9%. Av de 10 elever som varken motivera av sina föräldrar eller sin lärare är 3 motiverade till skolan 30%. Man kan se här att läraren har en mycket viktig roll som motivationsfaktor i skolan. Även att fler elever motiveras av sina föräldrar så verkar det finnas ett visst samband mellan att eleverna känner sig motiverad av sin lärare och deras motivation till skolan.

På fritextfrågan Kan din lärare göra något för att öka din motivation till skolarbetet? Svarade 90 elever ja. Nedan följer några av de svar som eleverna gav till ovanstående fråga. Flera av eleverna (17 av 90) ville ha mer varierade lektioner, någon skrev ”pusha och hjälpa till så gott de kan”, eller ” läraren kan motivera genom att visa oss respekt” eller ” vara mer

tillmötesgående och mer närvarande”. En elev skrev ” försöka övertyga på rätt sätt att kursen är rolig” en annan skrev ” vara positiv och utforma bra och verklighetsbaserade uppgifter”. Många elever (22 av 90) angav att de ville ha ”roligare” uppgifter och lektioner men

specificerade inte vad det kunde vara. Många (26 av 90) efterfrågade även mer praktiska uppgifter och en elev skrev att läraren motiverade denna om denne ” vara glad och positiv till att lära ut”. Av de som svarade att läraren inte kunde göra något för att motivera dem utryckte att de var ”helt skoltrötta” eller att det var de själva som

motiverade dem, någon skrev även att de hade valt fel program och att det var därför som de inte var motiverade alls.

Nu kommer resultaten från frågor som tar upp om arbetssättet i skolan kan påverka elevernas motivation.

De som föredrar att arbeta tillsammans med andra är 78 av 96, 81,3%. Störst andel finns i årskurs 1 där 33 av 37 elever föredrar ett arbetsätt tillsammans med andra. De som tar helt eller delvis avstånd till att arbeta tillsammans med andra är främst årskurs 2 och årskurs 3, 15 av 59 elever och det är endast 2 elever i årskurs 3 som tar helt avstånd till detta arbetsätt. I årskurs 1 är det endast 3 av 37 elever som tar delvis avstånd till detta arbetssätt. Av de 78 som föredrar detta arbetsätt är 58 motiverade till skolan, 74,4%.

Tabell 12, Mest motiverad vid individuellt arbete

Att arbeta individuellt är det 57 av 96 elever som föredrar, 59,4%. Det är främst i årskurs 3 eleverna föredrar att arbeta individuellt 25 av 33. I årskurs 2 är det 17 av 26 och i årskurs 1 är det 15 av 37. Det är även i årskurs 1 som eleverna är mest emot ett individuellt arbetsätt 21 av 37. Av de 57 som föredrar individuellt arbetsätt är 44 motiverade till skolan, 77,2%.

Det är en väldigt liten skillnad mellan motivationen till skolan och dessa två arbetsätt. Det är inget av dessa två arbetsätt som de mest motiverade eleverna föredrar utan det är jämt fördelat.

Till denna fråga hade jag även en öppenfråga som löd Vad för slags uppgifter gör du när du känner dig mest motiverad till ditt skolarbete? Här svarade flera av eleverna (23 av 96) att de ville ha mer praktiskt arbete, ”uppgifter som man gör praktiska saker i” eller ”praktiska uppgifter som påminner om verkligheten”. Det var även en stor andel (34 av 96) av eleverna som föredrog att arbeta i projekt eller grupparbeten, de flesta tyckte även det var roligast med karaktärsämnen, de vill göra uppgifter som var relaterat till deras karaktär. Fick svar så som: ”sådant som intresserar mig t ex. programmering”, ”praktiska grupparbete t ex. projektarbete”, ”programmeringsuppgifter därför att dessa känns betydelsefulla inför ett framtida

yrke”, ”uppgifter jag tycker är intressanta”, ”roliga projekt, uppgifter som jag känner att jag klarar” och ”gruppuppgifter som inte kräver allt för mycket tänkande”. En elev utryckte även att det kändes mer motiverande om denne fick vara med och utforma uppgifterna ”sånt jag tycker är kul och har fått vara med att bestämma”. Någon elev skrev att ”när jag är motiverad till att jobba ta jag tag i de mest omotiverade uppgifter”. Av de 25 omotiverade elever som svarade på denna fråga var det 13 elever som ville ha mer praktiska uppgifter medans bland de 71 motiverade elever var det endast 14 elever som uttryckte att de

motiverades av praktiska uppgifter.

Nedan följer nu frågan om eleverna känner att de har inflytade över hur skoluppgifterna utformas.

Tabell 13, Har inflytande över hur skoluppgifterna utformas

54 elever av 96, 56,3%, anser sig ha inflytande över hur deras skoluppgifter utformas. 49 av dessa 54 elever, 91%, är även motiverade till skolan. Det är 42 elever av 96 som tar helt eller delvis avstånd till denna fråga, 43,8%, av dessa är 21 omotiverade till skolan, 50%. När det kommer till hur svaret på denna fråga fördelar sig över årskurserna är det relativt lika svar i alla årskurserna, i årskurs 1 och 2 är det 54% av eleverna som tycker att de har inflytande i hur deras skoluppgifter utformas. I årskurs 3 är siffran något högre 60%. Av de elever som anser sig ha inflytande över hur uppgifterna i skolan utformas har även större motivation till skolan jämfort med de som inte anser sig ha något inflytande.

Nu följer frågan om eleverna känner att deras skoluppgifter känns relevanta inför framtiden och deras framtida yrkesliv.

Tabell 14, Uppgifterna i skolan känns relevanta för min framtid

Det är 50 elever av 96 som instämmer helt eller delvis på denna fråga, 52%, det är främst i årskurs 3 som eleverna instämmer helt eller delvis till denna fråga. 46 elever av 96 tar helt eller delvis avstånd i denna fråga, 47,9%. 17 av de 46 elever som inte tycker att skolan känns relevant för framtiden är även omotiverade till skolan. Medans det endast i gruppen som känner att skolan är relevant för deras framtid är det endast 8 av 50 som är omotiverade.

På frågan om eleverna ska studera vidare vid högskolan efter gymnasiet ser resultatet ut som följer:

Det är 49 elever av 96, 51%, som svarar instämmer helt eller delvis på frågan, I årskurs 1 anger 15 av 37, 40,5%, att de ska studera vidare, i årskurs 2 är det 13 av 26 som ska studera vidare, 50%, och i årskurs 3 är det 21 av 33, 63,6%, som ska studera vidare efter gymnasiet. Det är 47 av 96 elever som svarar att de tar helt eller delvis avstånd till frågan, 31 av dessa 47 elever är motiverade till skolan, 66%. Av de 49 elever som ska studera vidare efter gymnasiet är 40 av dessa motiverade till skolan, 81,6%. De som ska studera vidare är alltså också mer motiverade till skolan.

Tabell 16, Hade hellre arbetat än gått i gymnasiet

Det är 51 elever av 96, 53%, som hellre hade valt att arbeta istället för att gå på gymnasiet. Av de som instämmer helt eller delvis till att de hellre hade arbetat än gått i gymnasiet är 28 av 51, 55%, omotiverade till skolan. I årskurs 1 hade 20 av 37 elever hellre valt att arbeta än studerat på gymnsiet, 54%, i årskurs 2 hade 16 elever av 26 hellre arbetat, 61,5% och i årskurs 3 hade 14 av 33 elever hellre arbetat, 45,5%. Ovan kunde vi se att det främst är årskurs tre som tänkt studera vidare eftter

gymnasiet och det är då även minst andel av dessa som hellre arbetat istället för att gått gymnasiet. Årskurs 2 har minst andel som vill studera vidare men högst andel som hade velat arbeta isället för att studera på gymnasiet. Det är även mer än häften av de elever som känner att de hellre arbetat än studerat som är omotiverade till skolan.

5.1.1 Sammanfattning av elevenkäten

I elevenkäten framgår det att de flesta eleverna anser sig vara motiverade till skolan. I årskurs 3 finns det flest motiverade elever och i årskurs 2 finns det minst antal

motiverade elever. Enligt svaren på denna enkät spelar läraren en mycket viktig roll när det gäller att motivera eleverna, de elever som motiveras av sin lärare är även

motiverade till skolan. Läraren kan motivera sina elever genom att visa dem respekt, göra varierade lektioner med verklighetsbaserade uppgifter och presentera kursen på ett positivt sätt. De flesta eleverna föredrog att arbeta i grupp men det framgick inte i undersökningen om det var grupparbete eller individuelltarbete som de mest

motiverade eleverna föredrog, men det framgick att de uppgifter som motiverar eleverna mest är uppgifter som har anknytning till verkligheten och praktiska uppgifter. Det framgick även att de elever som känner att de har inflytande över att bestämma över hur deras uppgifter utformas och de som känner att uppgifterna i skolan är relevanta för deras framtid även är de som är mest motiverade. De elever som är omotiverade till skolan säger att de hellre hade arbetat än gått i gymnasiet om det alternativet hade funnits.