kopplingar till filmen Frankenstein. Ett av kunskapskraven i Svenska 2 går ut på att elever förväntas redogöra för hur olika texter har påverkats av förhållanden och idéströmningar i samhället under den aktuella epoken. I detta fall ska eleverna kunna diskutera och analysera hur bland annat känsla, intresset för det gamla och intresset för naturen syns i filmen.
4. Diskussion
Inom svenskundervisningen arbetar en lärare med flera olika ämnesområden med sina klasser. Några av dessa ämnesområden är grammatik, litteraturhistoria samt förmåga att hantera det svenska språket i såväl tal som skrift. I dessa olika situationer har läraren möjlighet att nyttja en mängd olika pedagogiska metoder och verktyg.
Traditionellt har utbildningen genomförts genom att läraren förmedlat kunskaperna till eleverna genom så kallad ”katederundervisning”. Denna utbildning sker genom att läraren inför klassen förmedlar kunskaper som eleverna sedan förväntas ta till sig genom att föra anteckningar eller på annat sätt lägga dem på minnet. Dessutom tilldelas eleverna ofta läxor för att ytterligare tillgodogöra sig kunskaper. Kunskaperna prövas sedan ofta genom prov, mestadels skriftliga.
På senare år har dock andra utbildningsmetoder börjat prövas i allt större utsträckning. Inom litteraturhistorien kan man exempelvis låta eleverna läsa ett känt verk som berör den litterära epok som man ägnar sig åt för tillfället i utbildningen. Detta verk kan man sedan låta eleverna göra olika rollspel om för att gestalta och därmed också visa att man tillgodogjort sig budskapet med.
Inom litteraturhistorien finns också möjlighet att nyttja det pedagogiska verktyg som denna uppsats vill belysa. När exempelvis Shakespeare och hans verk skall belysas kan läraren välja att låta sina elever läsa ett av hans verk och arbeta enligt det som beskrevs tidigare. Det alternativ som jag vill belysa i denna uppsats är att eleverna istället, efter att ha läst ett verk, får se en film som är baserad på samma verk, till exempel En midsommarnattsdröm eller Romeo och Julia.
47
Filmen kan självklart även användas på andra sätt och vid arbete med andra arbetsområden inom ramen för gymnasieskolans svenskämne. Vid utbildning inom retorik, kritiskt tänkande och källkritik skulle filmmediet kunna nyttjas. Detta skulle då exempelvis kunna ske med hjälp av spelfilmer, klipp från politiska debatter eller aktuella uttalanden i nyhetssändningar eller liknande.
Detta framgick i review-studien samt intervjuerna att många av dagens lärare nyttjar filmmediet i allt större utsträckning i sin undervisning. Det gick även att urskilja att filmen har en given plats i svenskämnet. Många av lärarna lyfte även fram att filmen kan hjälpa vissa elevgrupper som på olika sätt har svårt att tillgodogöra sig mer komplexa skrivna texter, till exempel de som har läs- och skrivsvårigheter, de som nyligen börjat lära sig svenska språket eller de som helt enkelt inte har någon större läsvana sedan tidigare.
Med detta sagt vill jag samtidigt trycka på att filmen naturligtvis inte helt bör ersätta läsningen av litterära verk inom litteraturhistorieutbildningen. Däremot kan den troligen i många fall utgöra ett användbart och givande komplement, särskilt för elevgrupper med särskilda behov vilket jag nämnde tidigare. Genom att använda filmen som pedagogiskt verktyg inom svenskundervisningen kan man därigenom då också på ett, för många elever, lättillgängligt sätt sprida kunskaper om de klassiska och de stora skönlitterära verken som de annars kanske aldrig hade tagit till sig.
4.1. Didaktisk design
Angående den didaktiska designen är det viktigt att återigen understryka att det bara är ett exempel på hur film kan användas i svenskundervisningen vilket har grundats i intervjuer med åtta aktiva svensklärare samt granskning av forskningsmaterial, vilket redovisas främst i punkt 4.2–4.6. I min design är det enbart en film som fokuserats och ett arbetssätt som diskuterats. Valet av denna film berodde på att det var denna som många av svensklärarna använde i sin undervisning. Lärarna menade att denna film var ett bra hjälpmedel i undervisningen om romantiken, eftersom den återspeglar flera romantiska tankar och känslor. I forskningen som har granskats gick det även att upptäcka argument för att det var en bra film att arbeta med i svenskundervisningen. Tidigare
48
nämndes det att Malena Jansson lyfter fram i sin bok att Frankenstein är en bra film att arbeta med i romantiken eftersom den innehåller flera romantiska inslag.
Arbetssättet valdes delvis på grund av att det var det vanligaste arbetssättet som svensklärarna använde sig av. Dessutom var det en stor mängd källor av de som hittades i review-studien som behandlade just detta arbetssätt och som betonade fördelarna med det. En av dessa fördelar är att elever blir engagerade och intresserade av att diskutera film. Dock finns det en viss risk att alla elever inte blir engagerade och intresserade och detta måste läraren vara medveten om. Utifrån detta kan läraren behöva ställa följdfrågor till eleverna som inte blir särskilt engagerade eller intresserade av att diskutera filmen eller ställa frågor som kan intressera dem. Läraren kan fråga ”Vad tyckte du om filmen?” eller ”Gillade du filmen?” för att sedan få igång en diskussion om filmen som kräver att eleverna kan utveckla sina svar.
Iscensättningen har baserats på resultaten av review-studien samt intervjuerna med svensklärarna. Tanken med de två lektionerna innan filmen visas är att eleverna får möjlighet att lära sig de viktigaste kännetecknen och detaljer om den specifika epoken, som i detta fall är romantiken. Med hjälp av dessa kan förhoppningsvis eleverna sedan upptäcka de romantiska dragen i filmen
Frankenstein. En fördel med att se filmen i skolan är att läraren kan upptäcka ifall alla elever ser på
filmen aktivt eller inte, vilket är nödvändigt ifall de ska kunna diskutera den. Fördelen med att eleverna får diskutera filmen i grupper är att alla elever får möjlighet att bidra med sina tankar om filmen, dock måste läraren se till att alla får komma till tals.
Syftet med den didaktiska designen är att få igång en diskussion, få elever intresserade, få dem att tänka kritiskt samt analysera romantiska drag i Frankenstein. Detta syfte kunde upptäckas såväl i forskningen som i intervjuerna.
Valet av institutionella mönster byggde på review-studien samt intervjuerna med de åtta svensk lärarna. Det framgick att de institutionella mönster som har valts var de mest centrala i all undervisning.
49
4.2. Fortsatt forskning
Ett förslag på vidare forskning är att försöka utreda hur elever upplever att filmen används i svenskundervisningen till skillnad från lärare. I syfte att besvara detta skulle en bra utgångspunkt vara att intervjua ett flertal lärare och elever från olika skolor. Dessutom skulle det vara nödvändigt att genomföra klassrumsobservationer för att kunna utreda med egna ögon hur frekvent film egentligen används i svenskundervisningen. På det sättet ökar chansen att man kan få en bättre underbyggd uppfattning om hur filmen används i undervisningen till skillnad från lärares och elevers spontana synpunkter och tankar som de presenterat.
Ett annat förslag är att försöka undersöka hur film kan användas för att hjälpa andraspråkselever att lära sig svenska. Det vore intressant att få reda på vilka filmer som kan användas och hur lärare tänker när de visar film för dessa elever. Med tanke på att de inte har svenska som moderspråk är sannolikheten stor att lärare som undervisar andraspråkselever använder andra filmer än andra svensklärare. För att besvara detta skulle en bra utgångspunkt vara att först intervjua lärare som undervisar elever med svenska som andraspråk och fråga dem hur de tänker kring att använda film och hur de använder film. Sedan kan man försöka urskilja vilka filmer som finns tillgängliga.
Ett ytterligare förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att utreda ifall det finns skillnader i lärares tankar beroende på deras biologiska ålder. Film är ett relativt nytt inslag i skolans undervisning och det är inte säkert att lärare som har undervisat under längre tid än andra använder den lika mycket eller har samma inställning till den. Dessutom menar många människor att det är främst ungdomar och yngre människor som ägnar större tid åt filmen än äldre människor. På grund av detta skulle det vara intressant att försöka ta reda på hur dessa skillnader ser ut. För att kunna göra det kommer det vara viktigt att kontakta ett stort antal svensklärare i olika åldrar. Metoderna som kan bli relevanta är intervjuer och enkäter. Dessutom kan klassrumsobservationer bli nödvändiga. Med hjälp av dessa kan forskaren se med egna ögon om det finns någon skillnad mellan hur äldre och yngre lärare använder filmen i sin undervisning.