Film - Kritiskt tänkande

främsta orsakerna till detta var att många av deras elever hade svårt att läsa, eller svårt att lära sig genom att läsa en bok eller skriven text. Dessutom blev de ofta uttråkade. Filmen kunde därför användas för att ge dem en bra ”ingång” till att läsa och jobba med skrivna texter. Med tanke på detta var både informant 2 och 8 positivt inställda till filmen och menade att många elever blev intresserade av att få arbeta med den.

Förutom dessa använde sig även informant 5 av film för att väcka intresse hos sina elever och därmed få dem intresserade för undervisningen. Dock använde hen ett eget grepp. Detta gick ut på att informanten visade filmen Vittne till mord eftersom denna kunde intressera eleverna som läste byggprogrammet. Informanten menade att detta berodde på att ”eleverna kunde relatera till huvud-personen i filmen”. Efter att ha sett filmen märkte hen att många av eleverna var entusiastiska vid diskussion av filmen, men märkte även att många av dem var särskilt fokuserade när de tittade på filmen.

3.4. Film - Kritiskt tänkande

En viktig del i skolans undervisning är att lära elever tänka kritiskt. Kritiskt tänkande innebär att man kan ifrågasätta, granska och försöka hitta kopplingar. Vid läsning av bland annat artiklar i dagstidningar (exempelvis Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter) är det viktigt med ett kritiskt tänkande. Dessa artiklars innehåll kan ibland bestå av falska, eller vinklade, fakta eller vara oklara. Då är det viktigt som läsare att kunna granska detta och fundera över om allt i artikeln stämmer. Även film kan vara vinklad eller gjord i ett syfte att få fram en viss åsikt eller göra ett ställningstagande i en viss fråga, vilket Barnett och Kafka belyser i sin artikel. Även informant 8 tog upp det i intervjun.

Vid sökning efter olika källor som betonade att filmen kan användas i skolans undervisning var det ett antal som betonade att den kunde användas för att få igång elevernas kritiska tänkande. En av dessa källor är artikeln The use of films on history education in primary schools: Problems and suggestions (Derelioglu & Sar, 2010, s. 3). Genom att läsa titeln går det att uttyda att den fokuserar på

31

historieämnet, men författarna menar att det går att använda filmer för att jobba med kritiskt tänkande i andra ämnen i skolan. En lärare kan låta sina elever jobba med kritiskt tänkande genom att visa en film med ett historiskt innehåll. På det sättet kan eleverna få möjlighet till ökad förståelse om filmen och dess handling. Dessutom kan de utveckla egna tankar om hur historien kan ha sett ut genom att granska och ifrågasätta hur den framställdes i filmen. Författarna menar att detta är ett bra arbetssätt eftersom elever kan bli intresserade av att få arbeta med film och därmed kan de lära sig tänka kritiskt.

Boggs är en annan förespråkare för att film kan användas i skolans undervisning för att elever ska få chansen att arbeta med och bli bättre på kritiskt tänkande. Vidare menar Boggs att i arbete med film är det viktigt som tittare att ställa frågor till den. Dessutom är det viktigt att inte enbart se filmen utan att fundera över om allt i filmen stämmer och filmens ”riktiga” budskap. På det sättet kan de upptäcka mer detaljer och budskap i en film och därmed få en större förståelse för den. Genom att lära sig att kritiskt granska olika filmer ökar chansen att elever kan få en större upplevelse när de ser en film (Boggs, 1996, s. 17).

Filmen är ett bra hjälpmedel för att ge elever möjligheter att jobba med kritiskt tänkande. Detta menar Hultkrantz (2014, s. 88), som i likhet med Boggs menar att elever kan uppskatta en film mer om de får lära sig kritiskt tänkande. Dessutom kan de bli bättre på att diskutera filmer eftersom de kan uttyda vad en film vill säga genom att titta på deras innehåll

Kritiskt tänkande är en viktig kunskap. Burnett och Kafka lyfter fram detta i sin artikel och baserar detta på att många ungdomar ägnar mycket av sin tid åt film och TV. Detta då det är viktigt att inte lita på allt som presenteras i både film och TV utan att ifrågasätta det. Genom att göra detta går det att urskilja det viktiga. Detta är en central utgångspunkt för att kunna lära sig av att se film eller TV och ha med i en kommande diskussion eller skriftlig uppgift. Författarna inriktar sig främst på ämnet naturvetenskap men nämner att det är viktigt att arbeta med film i syfte att lära sina elever att tänka kritiskt i andra ämnen i skolan (Barnett & Kafka, 2007, s. 31).

I intervjuerna med informanterna framkom det att några av dem lät sina elever öva på att tänka kritiskt i arbete med film i svenskundervisningen. Två av dem, informant 4 och 8, jobbade på

32

liknande sätt och med liknande filmer. De arbetade med filmer som hade liknande anslag. Några exempel var Jägarna och Den siste samurajen som inleder med en scen med en ensam man som är huvudpersonen i filmen. Detta ledde till att eleverna fick träna på att tänka kritiskt och försöka utreda vad anslaget egentligen berättade för tittaren. Sedan kunde eleverna få diskutera filmen och hur de tänkte. Genom att eleverna fick göra det ”uppstod en aha-upplevelse” som ledde till att de började titta på filmen på ett delvis nytt sätt och med nya synvinklar. Informanterna menade att detta bidrog till att eleverna fick en större uppskattning för filmupplevelsen.

Andra informanter arbetade med filmanalys av båda hela filmer och vissa scener. Genom att låta elever analysera dessa fick de tänka kring teman och motiv samt uttyda om det fanns några dolda budskap. De fick alltså bland annat jobba med att upptäcka sådant som inte presenterades uttryckligen i filmen. På detta sätt blev de bättre på att tänka kritiskt, enligt lärarna. Efter att eleverna hade lärt sig att kritiskt granska en film kunde de även göra detsamma med skrivna texter och ”blev även bättre på att göra analyser av dessa”, enligt lärarna. Informanterna menade att detta var en av fördelarna med att låta elever komma igång med sitt kritiska tänkande i arbetet med film.