Relationen film-skönlitteratur

3.5. Relationen film-skönlitteratur

Förutom att använda filmen på ovanstående sätt finns det fler sätt som den kan användas på. I svenskundervisningen kan den användas för att illustrera en litterär epok eller ett skönlitterärt verk (Olin-Scheller, 2006, s. 114). En lärare som Olin-Scheller intervjuade under sin undersökning menade att ”Ska du ha en bild av medeltiden finns ingen bättre film än Rosens namn”. Ett annat sätt att använda film som illustration är att istället för att elever läser en viss skönlitterär text eller roman ser en filmatisering av verket. Till exempel kan Kenneth Branaghs filmatisering av Frankenstein användas istället för Mary Shelleys roman med samma namn. Utifrån detta kan elever förstå och upptäcka hur epoken eller det skönlitterära verket framställs i filmen. Detta kan bero på att många elever kan ta till sig en film på ett lätt sätt eftersom de har sett mycket film tidigare i sitt liv, enligt Olin-Scheller.

I likhet med Olin-Scheller framkom det i intervjuerna med svensklärarna att filmen kan användas för att illustrera en litterär epok eller ett skönlitterärt verk. Angående det första arbetssättet menade majoriteten av informanterna att de ägnade sig åt detta i sin undervisning. De menade att ”eleverna ofta kunde hitta kopplingar mellan filmen och epoken eller verket på ett enkelt sätt”. Detta framkom i diskussioner eller skriftliga analyser som eleverna gjort på egen hand eller tillsammans. Eleverna uppskattade även att arbeta på detta sätt enligt lärarna.

Informant 1, 3, 4, 6 och 7 lyfte fram andra orsaker till att de använde film som illustration. Informant 1 använde film som illustration eftersom det var det bästa sättet för att ge elever möjligheter att urskilja kopplingar mellan den och litteraturhistorien eller en viss epok. Informanten använde ofta film i arbete med Shakespeare och renässansen. Hen visade vid detta tillfälle en film eftersom det kan ”vara mer givande för eleverna att se film eftersom dramatik ska ses”, enligt informanten. Efter att ha visat en film vid detta tillfälle upptäckte informanten att de flesta eleverna fick ut mycket av filmen och förstod hur samhället såg ut under renässansen. Informant 3 använde också film som illustration och en orsak till detta var att filmen kunde användas för att framställa saker som är lättare att upptäcka än i en bok.

34

Dessutom uppgav informant 4 att hen använde film som illustration eftersom den fungerade som ett bra hjälpmedel för att få eleverna att analysera det de sett. De tyckte det var bättre än att göra detsamma med en bok samt att eleverna kan lära sig analysera en bok genom att först öva med en film. Informant 6 utgav att en film kan åskådliggöra en berättelse eller ett skönlitterärt verk på ett sätt som elever kan förstå. Dessutom kan eleverna lära sig om en viss litterär epok ifall de får se en film som återspeglar den, till exempel Odysséen i arbete med antiken

Förutom detta upptäcktes ett annat sätt att använda film som illustration och detta gick ut på att elever fick skriva ett prov efter att de sett en viss film. Provet innehöll frågor som krävde att eleverna skulle kunna dra kopplingar mellan filmen och en viss litterär epok. Informant 1 och informant 7 brukade ofta ge eleverna ett prov om Frankenstein efter att de sett filmen och informanterna undervisat om romantiken. På provet framkom det ifall elever kunde upptäcka kopplingar mellan filmen och typiska drag under romantiken, som känslor och beundran för naturen.

Förutom att använda filmen som illustration kan den även användas som ett komplement eller stöd till ett skönlitterärt verk (Olin-Scheller, 2001, s. 121). Den används främst på detta sätt vid arbete med olika arbetsområden. Filmen används vid dessa tillfällen som avslutning eller utfyllnad i slutet av arbetsområdet. I jämförelse med skönlitteraturen bearbetas inte filmen lika mycket. Dock kan lärare använda den för att få eleverna intresserade av ett skönlitterärt verk efter att de har sett filmen som byggde på verket eller illustrerade samma handling.

När det gällde att använda filmen som ett komplement eller stöd till ett skönlitterärt verk var det informant 1, 3 och 8 som använde filmen på detta sätt. Alla tre argumenterade för att deras elever skulle kunna lära sig på ett lättare sätt i arbete med en text ifall de fick se en film som byggde på texten. Informant 3 ”brukar använda Fröken Julie. När de läser den kan det vara svårt för vissa klasser att läsa mellan raderna och förstå vad den handlar, men när de får se filmen förstår de och vet vad den handlar om”.

Filmen kan även användas för att göra jämförelser (Olin-Scheller, 2001, s. 134). Elever kan få arbeta med att jämföra en eller flera skönlitterära texter och en film. Vid jämförelsen ska eleverna försöka

35

identifiera den äldre och klassiska skönlitteratur som undervisningen bearbetar vid tillfället i filmen. När film används som jämförelse sätts fokus på de kopplingar, eller ”intertexter”, som finns mellan skönlitteratur och film. Ett exempel på detta är arbetet som en lärare, som Olin-Scheller intervjuade under sin undersökning, lät sina elever jobba med. Arbetet gick ut på att hitta kopplingar mellan filmen Seven och medeltidens litteratur. Under arbetet kom de bland annat in på Dante och att hans verk går att koppla till filmen och därmed till de sju dödssynderna (ibid, s. 135). På grund av att många elever är intresserade av film kan de upptäcka hur litteraturen framställs i filmen

Ingen av informanterna menade att de arbetade med film i syfte att låta sina elever jämföra en film och ett skönlitterärt verk. Detta berodde främst på att de tyckte att det inte skulle vara givande för majoriteten av deras elever. De menade att det fanns många andra sätt som var bättre att använda sig av.

Övrigt

Förutom det som har behandlats ovan lyfte informanterna fram andra tankar och orsaker till att använda film. Alla använde filmen i någon mån, medan informant 2 och 8 använde den mer än de andra. På frågan ”I jämförelse med litteratur, hur mycket använder du film?” uppgav informant 2 och 8 att de använde film mer än litteratur eller i lika stor utsträckning. Till skillnad från dessa fanns det en informant som använde filmen mindre än de andra och det var informant 5. Informanten menade att detta berodde på att det tar mycket tid att först se en film och sen göra något med den. Dessutom ville hen visa hela filmer varje gång vilket inte var möjligt eftersom det skulle ta mycket tid från den övriga undervisningen.

Förutom detta lyfte informanterna fram olika orsaker till att de använde film. Informant 1 lyfte olika fördelar med att använda film i svenskämnet. Hen menade att eleverna hade lättare att lära sig av en film till skillnad från en bok. Dessutom blev många elever mer intresserade av att jobba med film. Informant 1, 3, 4, 6 och 7 som också använde film en hel del i sin svenskundervisning tänkte inte på samma sätt. De påpekade att filmen var ett bra hjälpmedel och var lättillgänglig för eleverna, men menade att den inte fick ta för stor plats i undervisningen. Trots sina fördelar kan den aldrig ersätta

36

ett skönlitterärt verk eller lärarens undervisning enligt dem. Informant 5 som använde filmen mindre än de andra hade inte samma inställning till filmen. Informanten menade att det finns ett antal nackdelar med den, som att den tog mycket tid från övrig undervisning.

Informanterna nämnde även andra orsaker till att de använde film i svenskundervisningen. Informant 7 menade att den främsta orsaken till att använda film var att det uppstod variation i undervisningen. Detta var bra när eleverna tröttnade på traditionell klassrumsundervisning eller jobba med litteratur, vilket kunde hända ibland enligt läraren.

På frågan ”Hur ser du på film?” (dess roll i undervisningen) framkom det att de flesta lärarna ansåg att filmen har en viktig plats i gymnasieskolans svenskämne. Två av dem var informant 2 och 8. Orsaken till att de tyckte det var för att de hade sett i sin undervisning att det var lärorikt att låta eleverna jobba med film. Detta berodde främst på att många av dem hade sett på mycket filmer innan. Informant 1, 3, 4, 6 och 7 påpekade också att filmen förtjänade en viss plats i svenskundervis-ningen och att det fanns både bra och dåliga sidor hos filmen. Informant 3 betonade att filmen aldrig kommer få samma status och plats som skönlitteratur, som har en självklar plats i svensk-undervisningen. Informant 7 hade liknande tankar och argumenterade för att det skulle vara möjligt att undervisa i svenska i ett helt år utan att använda sig av en enda film, medan det inte skulle gå utan att jobba med en bok.

Informant 5, som använde filmen minst av alla lärarna och hade en mer negativ inställning till den, menade att den hade en viss plats eftersom den hörde till medievärlden. Dock ville hen tydliggöra att den inte hade en viktig plats och att den aldrig skulle kunna få samma plats som litteraturen i svenskundervisningen.

Förutom detta lyfte informanterna fram andra tankar. Informant 6 lyfte fram att hen var osäker när det gällde att använda film i sin undervisning och var i behov av vidareutbildning. Detta berodde på att informanten ville kunna göra mer med filmen i svenskundervisningen och detta skulle vara både lärorikt och intressant för hen samt för eleverna.

37

Informant 1, 4 och 7 försökte hinna med att låta sina elever spela in egna filmer. Elever kan lära sig mycket genom att arbeta med detta och ”främst hur en film är uppbyggd”. Lärarna menade dock att det var svårt att hinna med detta eftersom det kräver mycket tid. De ansåg dock att det kunde vara värt den tiden eftersom många elever kan bli intresserade av det och lär sig därmed mycket av arbetssättet. Förutom detta nämnde informant 7 att ibland användes film ifall eleverna som läraren undervisade haft en tuff period med många uppgifter och prov. Dock använde läraren filmer som hade någon koppling till den tidigare undervisningen.

Informant 7 belyste ett sätt som skilde sig från de övriga. Hen menade att vid vissa tillfällen skulle eleverna skriva en argumenterande text om hållbar utveckling. I detta sammanhang använde läraren sig av olika filmer som handlade om hållbar utveckling ämne, som Story of Stuff och filmer som finns tillgängliga på Utbildningsradions hemsida. Eleverna kunde använda dessa filmer som utgångspunkt.

3.6. Didaktisk design

Nedan kommer designen som utarbetats i arbete med denna uppsats att presenteras. Tanken med denna är att synliggöra ett exempel på hur en svensklärare kan arbeta med en film i sin undervisning. I syfte att underlätta för läsaren kommer designen även beskrivas i text.

38

Det första som är viktigt att belysa är resurserna som krävs för att visa en film. Om en lärare ska visa en film i sin undervisning krävs det en giltig licens. Denna licens går att ansöka hos olika företag och föreningar. Ett exempel på en sådan förening är Swedish Film. Denna resurs är nödvändig för att filmer ska visas i skolan på ett lagligt sätt och utifrån detta har resursen valts.

Om läraren inte har tid att ansöka om licensen eller inte har möjlighet finns det ett annat alternativ för att få tillgång till filmer. Ett av dessa är att låna en film från en mediecentral och dessa finns runtom i Sverige. Många svenska skolor har ett samarbete med en mediecentral. En av dessa skolor är skolan där de åtta intervjuade lärarna jobbade. Om en film ska kunna visas i skolan krävs rätt utrustning. På många skolor finns det filmdukar, projektorer och datorer som lärare har tillgång till och denna utrustning kan användas för att kunna visa filmen. Ifall denna utrustning inte är tillgänglig finns det alternativ utrustning som kan användas till att visa en film. En lärare kan bland annat använda sig av en TV och en DVD- spelare.

En film krävs också och i detta fall har Kenneth Branaghs filmatisering av Frankenstein från 1994 valts. Denna film bygger på Mary Shelleys roman med samma namn som publicerades 1818, alltså under den litterära epoken romantiken. Filmen utkom senare än boken och trots detta har den valts. En orsak är att filmen bygger på ett av de mest centrala verken under romantiken. Dessutom finns det en möjlighet att eleverna läst boken tidigare. Många av svensklärarna som intervjuades menade att de alltid arbetade med Frankenstein när de undervisade om romantiken. Antingen visade de filmen eller lät sina elever läsa boken. De utgick från kursplanen och menade att romantiken och tankarna under epoken synliggjordes på ett bra sätt i verket. Dock lät de ofta sina elever läsa boken och därför kan det också vara bra att använda filmen i syfte att bidra till variation samt att filmen kan vara mer lättillgänglig för många elever enligt de intervjuade lärarna.

Förutom detta motiverar Blom & Viklund (2001) samt Jansson (2014) att filmen illustrerar romantiken och samhället under den tiden på ett tydligt sätt. Trots att denna film naturligtvis inte producerades under romantiken, då spelfilmen ännu inte hade utvecklats, har den ändå valts. Det finns naturligtvis ett stort antal andra filmer som hade kunnat användas, som exempelvis Dracula, En

39 världsomsegling under havet, Dr. Jekyll och Mr. Hyde eller den svenska filmen Werther från 1990

som bygger på Goethes verk Den unge Werthers lidanden.

Slutligen krävs det tillräckligt långa lektioner som läraren behöver för att visa filmen samt undervisa om romantiken. Filmen är ungefär 120 minuter lång och utifrån detta kan läraren välja att visa filmen under två lektioner eller en lektion, beroende på hur långa lektioner läraren har tillgång till. Därför krävs det en noggrann tidsplanering.

Syftet är också en viktig del i designen. Utifrån forskningsöversikten och intervjuerna som genomförts framkom det att några av de mest förekommande sätten att arbeta med film på är för att få igång en diskussion, öka elevers intresse, samt få dem att tänka kritiskt. Majoriteten av lärarna använde även en film i syfte att få sina elever att analysera den och detta baserade de på ett av kunskapskraven för Svenska 2, som är kursen som fokuserats i denna design. Kunskapskravet handlar om att ”Eleven ger exempel på och diskuterar samband mellan skönlitteratur och idéströmningar i samhället”. De menade att det gick att jobba på samma sätt med en film. Detta kunskapskrav handlar även om att elever ska kunna diskutera kopplingar mellan en film och idéer och tankar i samhället under en viss epok eller dagens samhälle, i denna design mellan romantiken och filmen Frankenstein. Sammanfattningsvis är syftet med denna design alltså att få igång en diskussion, få elever intresserade, få dem att tänka kritiskt samt analysera romantiska drag i filmen.

De institutionella mönstren inriktar sig på styrdokument som styr undervisningen och även regler som påverkar läraren och eleverna. I detta samband är det viktigt att uppmärksamma läroplanen för gymnasieskolan och specifikt kursplanen för Svenska 2. Dessa styrdokument har valts eftersom de är centrala i all undervisning. Förutom styrdokumentens regler är det viktigt att undervisningsmiljön i klassrummet är sådan att eleverna kan tillgodogöra sig lärarens undervisning. Det vill säga att ovidkommande samtal och prat mellan elever undviks i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom ska eleverna räcka upp handen om de vill fråga något eller svara på någon av lärarens frågor. Dessa regler kan med fördel användas som gemensamma regler för många olika didaktiska designer. Lärarna som intervjuades menade att en god undervisningsmiljö ger förutsättning för att eleverna ska kunna uppfatta det som läraren säger och därmed få ut mesta möjliga av undervisningen.

40 Iscensättningen som inryms i designen inleds med att läraren genomför två lektioner med en klass

som läser Svenska 2. Under dessa två lektioner är tanken att läraren ska undervisa om romantiken. Läraren ska undervisa om detta genom katederundervisning som innebär att läraren beskriver olika delar av romantiken genom att berätta och lyfta fram viktiga detaljer om romantiken på tavlan samt ställer kontrollfrågor för att se till att eleverna hänger med, till exempel ”När började romantiken?”. Eleverna ska även föra anteckningar under lärarens genomgång. Orsaken till att läraren använder denna pedagogiska metod i detta läge är för att eleverna snabbt ska lära sig de grundläggande detaljerna i denna epok för att sedan kunna gå vidare till nästa steg i designen i vilken eleverna ska arbeta med filmen Frankenstein där de då behöver vissa förkunskaper om romantiken. Det finns troligen en risk att alla elever inte vet något om epoken och därmed är det viktigt att läraren undervisar om den inledningsvis. Vissa elever kan ha tidigare kunskaper men läraren kan bidra till att utöka dessa.

Efter de två lektionerna visas hela filmen, vilket kommer att ta ungefär en och en halv lektion beroende på hur långa lektionerna är. Genom att visa hela filmen kan eleverna förhoppningsvis utgå från lärarens lektioner om romantiken för att kunna upptäcka romantiska drag i filmen. Eleverna kan se exempel på den tidens samhälle, personer, miljö, synsätt, tankar och annat. Majoriteten av svensklärarna som intervjuades menade att det var mer lärorikt för eleverna att se en hel film. En av orsakerna var att den bidrog till intressanta diskussioner bland eleverna. I flera av texterna som hittades i review-studien menade de också att det var bättre att visa en hel film än korta klipp och vissa scener.

Efter filmen ska eleverna diskutera den utifrån ett antal frågor. En fråga som eleverna ska besvara är: ”Förklara hur naturen framställs i filmen. Går den att koppla till den romantiska synen? Ge exempel!”. Denna fråga använde sig några av lärarna av i arbete med filmen i sin undervisning. Några andra frågor som kan användas är ”Beskriv hur Frankensteins monster är ett exempel på det övernaturliga!” samt ”Vem är filmens hjälte?” Dessa frågor har valts eftersom de kommer kräva att eleverna kan analysera filmen och diskutera frågorna med varandra för att kunna besvara dem. En fördel med att läraren gör på detta sätt är att eleverna kan förbereda sig på dem och utarbeta svar på frågorna. Alternativet är att läraren delar ut frågorna under samma lektion som eleverna ska diskutera

41

dem. Dock är risken att det kan ta lång tid för många av eleverna att komma igång och de kan därmed inte få till en bra diskussion. När eleverna ska diskutera frågorna kommer läraren dela in dem i fem eller sex grupper eftersom många klasser vanligtvis består av 20 - 30 elever. Varje grupp kommer då att bestå av mellan fyra och sex elever. Om grupperna är större är risken att alla elever inte får komma till tals. Ifall de är mindre kan det bidra till en bättre diskussion eftersom alla får chansen att komma till tals, men nackdelen är att det leder till färre synsätt och tankar om filmen och dess koppling till romantiken. Angående tiden kan 50 minuter vara behövligt ifall eleverna ska kunna diskutera frågorna i grupperna och sedan dela med sig av sina diskussioner till de andra grupperna