I följande kapitel kommer jag diskutera det redovisade resultatet av enkätundersökningen (4.1), intervjun med informanten på nationell nivå (4.2) och den skriftliga intervjun med informanten på huvudmannanivå (4.3) i relation till studiens frågeställningar och syfte. Jag kommer även jämföra dessa resultat med tidigare forskning som återfinns i bakgrundsdelen (2). Efter detta följer ett avsnitt med diskussion om min metod, före mina slutsatser och förslag på framtida forskning.
5.1 Resultatdiskussion
I detta avsnitt diskuterar jag mitt insamlade material i relation till mina frågeställningar och tidigare forskning som presenterats i bakgrundsdelen (2) av denna studie.
Hur beskriver personer som arbetar på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå att utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven i svenska genomförs i praktiken under normala omständigheter?
Som Statens offentliga utredningar (2016) klargjort så ska de nationella proven mynna ut i olika utvecklingsarbeten inom skolans olika led. I det redovisade materialet från
enkätundersökningen blir det tydligt att det varierar om detta blir av på enhetsnivå, och vad det i sådant fall innebär, varierar. En klar tendens är att huvudmän, skolledning, ämneslag och de enskilda lärarna identifierar diverse problemområden ute på skolorna utifrån analyser av de nationella proven i svenska och sedan skapar olika utvecklingsarbeten utifrån dessa. Det finns således ingen vedertagen modell för exakt vilka utvecklingsarbeten, och hur dessa i sådant fall ska genomföras, på enhetsnivå. Det är upp till huvudmännen och skolorna att själva
identifiera om, och i sådant fall vilka, områden som behöver utvecklas.
På huvudmannanivå verkar processen starta med att man identifierar olika problemområden hos skolorna efter att proven har bedömts och rekommenderar sedan för skolornas rektorer vilka åtgärder och utvecklingsarbeten som bör sjösättas. Denna process framstår vara rotad i elevernas resultat på proven – dvs. hur pass väl olika skolors elever lyckas med
måluppfyllelse av de olika kunskapskraven som proven mäter. Informanten ansåg att proven höll en hög reliabilitet och validitet jämfört med andra prov, så att proven ligger till grund för olika utvecklingsarbeten på denna nivå får tolkas som logiskt sammanhängande.
På nationell nivå har man en situation där flera olika myndigheter och andra instanser är involverade i analys- och utvecklingsarbeten kopplade till proven. Det samlas in material från enhetsnivå i form av enkäter och elevlösningar med tillhörande bedömning som också jämförs
29
med hur det är tänkt att uppgifterna ska bedömas. Detta ligger sedan till grund för olika utvecklingsarbeten – dels gällande uppgifternas utformning, dels gällande hur
bedömningsanvisningarna är konstruerade. Även andra länders nationella prov med tillhörande analyser används i utvecklingsarbeten kopplade till våra nationella prov.
Det är tydligt att varken informanten på huvudmannanivå eller informanten på nationell nivå håller med Gustafsson & Erickson (2018, s.14) om att ”…nationella provsystemet inte bidragit med adekvata underlag för uppföljning och utvärdering på lokal och nationell nivå därför att proven inte uppfyller de grundläggande kraven för detta syfte.”. Båda informanterna anser att proven har möjlighet att ligga till grund för olika utvecklingsarbeten. Även om nationella provsystemet inte bidragit med en faktisk modell för hur man ska analysera och använda sig av proven för utvecklingsarbeten ute på skolorna så är det tydligt att flera av informanterna i enkätundersökningen anser att utvecklingsarbeten kopplade till de nationella proven är tillräckliga. Här bör noteras att den största andelen svarande inte varit del av något utvecklingsarbete. En möjlig anledning till denna diskrepans kan vara att det kanske inte enbart är de nationella proven i sig som avgör kvaliteten på olika utvecklingsarbeten, eller att flera av de svarande anser att det är tillräckligt utvecklande att se till den egna undervisningen och bedömningen i relation till de nationella proven i svenska – utan att delta i några
enhetsorganiserade utvecklingsarbeten. Hur svensklärarna uppfattar dessa utvecklingsarbeten kan bero på faktorer bortom de nationella proven i svenska. Ställningstaganden som tas om, och när, dessa utvecklingsarbeten initieras ute på skolorna har rimligtvis en inverkan i kvaliteten på utvecklingsarbetena - eftersom informanternas inställning till dessa varierar.
Hur påverkas arbetet på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå av de
nationella proven i svenska under normala omständigheter och ser man några effekter av att proven uteblivit två år i rad?
I intervjun med utvecklaren på nationell nivå framgår det tydligt att ett syfte med de nationella proven är att fortbilda lärare i betyg och bedömning – att upprätthålla reliabilitet och validitet i svenskundervisningen med tillhörande bedömning och betygsättning. Det är uppenbart att informanten på nationell nivå anser att bedömningsanvisningar, eventuell sambedömning och återkoppling lärare kan få från professionella rättare ska ge lärarna en större förståelse för hur olika kunskapskrav bäst bör tolkas och sedan mätas – även under den ordinarie
30
En potentiell fallgrop med de nationella proven i svenska verkar vara det som informanten på huvudmannivå tar upp om ”teaching to the test”. Det är precis samma fallgrop som Harris, Smith & Harris (2011, s. 1-2) nämner att standardiserade test kan medföra – nämligen att man värderar en viss typ av prioriterad kunskap, som ett specifikt test mäter, och bedömer elevens faktiska förmågor utifrån resultaten på dessa test – vilket Korp (2006, s.267) också
ifrågasätter värdet i. En möjlig inverkan som de nationella proven i svenska då kan ha på undervisningen är att lärarna undervisar för att eleverna ska lyckas väl med de nationella proven – istället för att proven kompletterar den vanliga undervisningen.
Även om det finns de svensklärare som inte ser fördelarna med sambedömning av prov, så är det en tydlig tendens i enkätundersökningen för denna studie att svensklärare har eller vill ha mer sambedömning av prov. Detta kan ske genom ämneslag eller andra konstellationer. Utvecklaren på nationell nivå ville att detta skulle bli en framtida regel när de nationella proven bedöms, för att säkerställa kvaliteten i bedömningen.
Varken informanten på huvudmannanivå eller informanten på nationell nivå lyfter fram några tydliga följdeffekter av att proven nu uteblivit två år i rad. Utvecklaren på huvudmannanivå hänvisar till ämnesmentorer i svenska, och detta svar får tolkas som att utvecklaren själv inte sitter inne med någon information om eventuella följdeffekter av att proven uteblivit.
Utvecklaren på nationell nivå säger att det inte ännu publicerats någon adekvat forskning på området men nämner att lärare berättat för henne att det kan ha satts, så kallade, snällbetyg som ett resultat av att proven nu uteblivit. Som Fröberg Lahti (2020, s.34) nämner så bedömer, åtminstone vissa, svensklärare att svenskundervisningen påverkats av pandemin genom att det blir svårare att individanpassa undervisningen. Skolinspektionen (2020, s.4) signalerar att lärare upplevt ökade problem med bedömning och betygssättning. De nationella proven i svenska ämnar ge stöd i betyg och bedömning, och det får därför ses som ett framtida forskningsämne exakt vilken del bortfallet av de nationella proven i svenska har i detta. En möjlig konsekvens av att det är svårare att individanpassa undervisningen under pandemin, att de nationella proven uteblivit och att lärarna upplever ökade problem med bedömning och betygsättning är då att de faktiska betygen inte blivit lika reliabla som under normala omständigheter.
31
Vad tycker tillfrågade personer på gymnasiet, på huvudmannanivå och på nationell nivå om de nationella proven i svenska som de är utformade idag gällande deras användbarhet och effektivitet?
I intervjun med informanten på huvudmannanivå framgår det att de nationella proven anses som användbara och effektiva när det kommer till att mäta hur olika skolor lyckas med måluppfyllelse. Informanten är tydlig med att han anser proven vara så reliabla och valida som prov kan vara och att det därför är motiverat att ta dem i särskilt beaktande när personer på huvudmannanivå ska tolka hur pass väl man lyckas med undervisning, betyg och
bedömning ute på skolorna.
På nationell nivå är det också tydligt att man anser proven vara reliabla och valida.
Utvecklaren ger en tydlig redogörelse för hur konstruktionsprocessen av proven är rigorös. Provkonstruktörerna samarbetar med grannländer, förkovrar sig i forskning om liknande test, har utprövningar med testgrupper och reviderar proven utifrån återkoppling innan de sjösätts. Efter att proven genomförts så tittar man på enkätundersökningar, utvalda elevlösningar som sedan proffsrättats och har en resultatrapport där man diskuterar årens prov i detalj. Det är tydligt att de nationella proven i svenska ses som ett rigoröst utprövat mätinstrument med hög reliabilitet och validitet på denna nivå.
På enhetsnivå tenderar man att använda proven som en måttstock för den egna bedömningen och betygsättningen. Vilken vikt de nationella proven i svenska har i kursbetyg varierar från lärare till lärare, som redovisat. Utvecklaren på nationell nivå är tydlig med att proven inte ska vara några examensprov, men att de ska tas i särskilt beaktande – något som Statens
Offentliga Utredningar (2016) också slagit fast. Det finns en tydlig diskrepans mellan olika lärarsvar i enkäten, och att proven ska tas i särskilt beaktande kan vara den formulering som gör att vilken roll de nationella proven spelar i kursbetyget varierar från lärare till lärare. Graden särskild verkar tolkas olika av olika lärare.
5.2 Metoddiskussion
I detta avsnitt diskuterar jag min metod för materialinsamling och bearbetning.
Enkätundersökningen till pedagogisk personal bidrog med användbar data för diskussion och slutsats. För att få ett önskvärt antal svar blev jag tvungen att tillfråga ett flertal kommuner och skolor – vilket i sin tur gav en intressant bredd. Däremot måste resultatet av enkäten ses som begränsat till en Mellansvensk kontext, dvs. att det inte går att anta att en informantgrupp i en annan del av Sverige skulle svarat exakt likadant. Detta beror på att olika kommuner,
32
skolor och lärare kan ha olika förhållningssätt till hur de arbetar med de nationella proven i svenska.
Intervjun med informanten på huvudmannivå gav en inblick i hur kommuner kan se på de nationella proven i svenskas användbarhet för skolutveckling. Det är dock rimligt att ett fysiskt möte eller ett videosamtal hade möjliggjort för vidare diskussion som hade varit av värde för studien. På grund av tidsbrist och rådande pandemi så kunde dock inte något fysiskt samtal eller videosamtal genomföras. Det blir även här viktigt att påpeka att informantens svar får ses som begränsat till kommunen han arbetar för, då andra kommuner i landet kan ha en annan syn på provens användbarhet för skolutveckling.
Intervjun med informanten på nationell nivå bidrog med en relativt stor mängd användbar data. Mycket av den information som informanten bidrog med blev ovärderlig för studien, då insynen i arbetet med de nationella proven på denna nivå får betraktas som begränsad. Vilka som gör vad i konstruktionen av de nationella proven går att läsa sig till, som beskrivet i bakgrundsdelen av denna studie, men hur de personer som skapar proven resonerar när de skapar proven är ny information som är högst relevant för denna studie.
Tidpunkten för intervjuerna omöjliggjorde fysiska möten. Även då jag bedömer den insamlade datan som tillräcklig för att kunna uppfylla studiens syfte och svara på mina forskningsfrågor blir det viktigt att poängtera att andra omständigheter, som möjliggjort fysiska möten med de intervjuade informanterna, hade kunnat skapa ännu bättre
33